Kapperöd

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Kapperöd består idag av ett hus och tidigare två torp. Farmors källa är inte utmärkt på kartan eftersom jag är osäker på dess position.


ÄGARE

Kapperöd utgjorde 1/2 mantal och var det enda hemmanet i socknen som inte hade skog till husbehovsved. Kapperöd var ett så kallat Åbygods och innehavaren var en åbo, vilket var namnet på den som hade rätt att bo och bruka gården.

1790–början av 1800-talet: Olof Andersson. 1790 hette åbon Olof Andersson (född 1769) och hans hustru var Maria Andersdotter (född 1774 från Bolkeröd). De hade tre barn: Anna Elisabet (född 1793 – gifte sig med Anders Olsson i Bottnelycke), Christina (född 1789 och gifte sig med Olof Larsson i Rom) och Ingrid (född 1806 – gifte sig med Adrian Schevenius i Klåvene i Svarteborg). Maria dog 1808 och därefter gifte Olof om sig med Elisabet Persdotter (född 1780 och dotter till Pehr Larsson i Hedum). I det äktenskapet föddes fem barn: Peter (född 1809), Anna Maria (född 1814), Beata (född 1817), Olena (född 1820) och Elisabet (född 1824).

Första halvan av 1800-talet: Peter Olsson. Näste åbo blir Olof Anderssons son Peter Olsson och han var gift med Catarina Tobiasdotter (född 1838 från Svarteborg). De hade fem barn: Anna Elisabet (född 1838), Olof Anton (född 1841), Karl Johan (född 1844), Caroles (född 1846) samt Niklas (född 1849).

Ca 1850–ca 1865: Carl Otto Mattiasson. 1850 hette åbon Carl Otto Mattiasson (1823–1852 och från Eldsbacken). Efter hans död gifte sig änkan Carolina Andersdotter med Johannes Olausson från Svarteborg. De har dottern Justina Charlotta (född 1854) och Niklas (född 1857 och bytte senare namn till Holmgren och blev en känd smed).

Ca 1865– ca 1870: Karl Johan Petersson. 1865 är Peter Olssons son Karl Johan Petersson ny åbo.

Ca 1870–1880: Niklas Skog. 1870 arrenderar Niklas Skog gården.

1880–mitten av 1900-talet: Gustaf Grimberg. 1880 övertar Gustaf Grimberg åborätten och 1910 friköpte han gården av Hvitfeldska stipendieinrättningen. Han drev sen gården i sambruk med Melleröd.

Bostadshuset fanns kvar till 1986.


TORPEN

Storängen

Storängen var ett torp under Kapperöd. Det beboddes 1815 av Börje  Andersson (1772–1821) och samma år flyttade båtsmannen Olof Olsson Skog (född 1792) in. Hustrun hette Anna Catarina Mattisdotter (född 1797) och de hade tre söner: Johannes (född 1823), Niklas (född 1829) och Mattias (född 1828). Familjen flyttade till Fruängen under Berg 1865.

Från Haby kom samma år familjen Johan Jacobsson. Han var född 1840 och hustrun Anna Elisabet Petersdotter som var dotter till Peter Olsson i Kapperöd. De hade barnen Carl Oskar (född 1864), Herman Julius (född 1866) och dottern Adela Augusta som föddes 1869 men bara levde i ett år. Johan Jacobsson dog 1869 men änkan och barnen bodde kvar till 1880. Den siste innehavaren på Storängen var änklingen Peter Olsson från Kapperöd, sonen Karl Johan samt pigan Josefina Hellberg.


Farmors källa

Det var en stuga som tillhörde skolläraren Joel Grimberg, far till historikern Carl Grimberg. Stugan flyttades till Bovallstrand 1893.

Annonser

Myrtorp

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Myrtorp har utgjorts av fyra gårdar och fem torp.


ÄGARE

Vid 1800-talets början fanns det två gårdar på Myrtorp. Båda gårdarnas åbor hette Anders Hansson. Den ene var född 1785 och kallas därför Anders d.ä. Och den andre, född 1791, för Anders d.y.

Anders d.ä var gift med Anna Andersdotter (född 1792). Deras barn var Johanna (född 1813), Hans (född 1817), Christina (född 1819), Carolus (född 1821), Anna Maria (född 1825), Mathias (född 1828), Adrian (född 1831), Elias (född 1832) och Anna Brita (född 1834). I familjen bodde även Annas föräldrar Anders Pettersson (född 1756) och Karin Börjesdotter (född 1760). Anna dog 1839 och Anders dog 1854.

Den andra gårdens Åbo Anders Hansson d.y var gift med Kerstin Johansdotter (född 1794). De hade barnen Hans Jacob (född 1818), Olof (född 1820 – död 1849), Anna Maria (född 1822), Johan August (född 1835). Fyra barn dog i späd ålder. Anders mor Kerstin Olsdotter (född 1733) bodde hos familjen fram till sin död 1830. Kerstin dog 1848 och Anders dog 1860.

De två gårdarna på Myrtorp delades nu i fyra gårdar om vardera 1/4 mantal. det var sönerna till de båda Anders Hansson som tog över.


Myrtorp 1:2. 

1850 bodde här Hans Andersson (född 1817). Han gifte sig 1854 med Maria Margareta Petersdotter (född 1825), dotter till Peter Andersson i Bolkeröd. Deras barn var Amalia Charlotta (född 1851 men dog redan 1877), Carl Johan (född 1853), Adela Carolina (född 1855), Selma Lovisa (född 1858), Alfred Julius (född 1860) som senare gifte sig med Hilma Hansson i Röd, samt slutligen Emma Maria (född 1864 – död redan 1880). Hustrun Maria Margareta dog 1885 och Hans dog 1886.

Dottern Adela Carolina gifte sig med Martin Emanuel Olsson (född 1852) och de flyttade till Bro 1887. Men de kom tillbaka till Myrtorp 1890 och övertog gården. De hade barnen Adolfina Maria (född 1887, men hon dog när hon var sex år), Ellen Ottilia (född 1890 och senare gift med Frits Samuelsson), Signe Karolina (född 1892 och senare gift med Torin Grimbergpå Melleröd), Olof Herbert (född 1894) och Natanael (född 1896).

Gården såldes 1933 till Alexius Leopold Samuelsson från Skörboliden. Han var född 1900 och gift med Anna Fernström (född 1908). De fick dottern Asta (född 1944). Alexius dog 1978.


Myrtorp 1:3

Här bodde 1850 Carolus Andersson (född 1821). Han var gift med Inger Helena Nilsdotter (född 1824). Deras barn var Justina Amalia (född 1853), tvillingarna Alfred och Selma Lovisa (födda 1855, men Alfred dog tre dagar gammal), Wilhelmina Josefina f(ödd 1858), Johanna Amanda (född 1861), Alfred Ninus (född 1863). Hustrun Inger Helena dog 1877. 1893 övertog sonen Alfred Ninus Carolusson gården. Han var gift med Augusta Emilia Boman (född 1869). Deras barn var Lilly (född 1895), Elna (född 1896), Henny (född 1899), Nancy (född 1901), Torborg (född 1904), Sigrid (född 1906), Gunhild (född 1908 och senare småskollärare i Berfendal), Carl (född 1910) och Rosa (född 1912).

Gården köptes av Frits Johansson på Loftsby 1934. Han var född 1891 och gift med Hildur Karlsson (född 1894) från Bro. De fick barnen Karl-Härry (född 1936) och Ann Marie (född 1938). De flyttade till Loftsby och sålde gården 1944 till Filip Hermansson (född 1909), hustrun Tora och barnen Kerstin (född 1941) och Asta (född 1943).

1971 köpte Karl Härry Fritzson gården.


Myrtorp 1:4

Här bodde 1855 Johan August Andersson (född 1835) som gifte sig 1859 med Sara Jacobsdotter (född 1836). De fick dottern Amalia Josefina (född 1861). Johan August dog 1865 och Sara gifte om sig 1868 med Johan Peter Andersson (född 1837). De fick först två barn som dog som nyfödda, därefter föddes sonen Martin Anton (född 1872), dottern Justina Charlotta (född 1876) samt sonen Oskar Alexius (född 1878). Johan Peter dog 1881 och den övriga familjen flyttade från gården.

1882 köptes gården av Karl Hilmer Larsson (född 1861). Han var gift med Amalia Josefina Johansdotter (född på gården 1861 – se ovan). De fick en son Axel Birger (född 1881). Familjen flyttade till Askum 1883.

1883 köptes gården av Klas Nilsson (född 1838). Han var gift med Johanna Christina Johansdotter (född 1842). Deras barn var Jenny (född 1882), Nikolina Serafia (född 1884), Carl August (född 1886) och Johanna Katarina (född 1891). Familjen flyttade till Lyse 1893.

Martin Julius Karlsson köpte gården 1893. Han var född 1860 och var gift med Tekla Augusta Samuelsdotter (född 1857). De hade tre barn: Anna Martina (född 1889), Carl Birger (född 1893) och Berta Samuelina (född 1895). Familjen flyttade 1896 och gården köptes av Martins bror Oscar Ferdinand Karlsson (född 1863). Han gifte sig 1889 med Emma Johansdotter (född 1864). Deras barn var Justina (född 1891), Carl (född 1898), Berta (född 1899), Frans (född 1901), Albert (född 1903) och Gerda (född 1905).

Sonen Carl övertog gården och gifte sig med Berta Brun (född 1893). De fick barnen Osvald (född 1919) och Anna Greta (född 1920).

1928 köptes gården av Frits Samuelsson (född 1896) på Skörboliden. Han var gift med Ellen Olsson (född 1890 på Myrtorp 1:2). Ellen dog 1966 och Frits dog 1985.

1961 såldes gården till Karl Härry Fritsson.


Myrtorp 1:5

Här bodde 1855 Hans Jacob Andersson (född 1818), gift med Christina Larsdotter (född 1817). Deras barn var Carl Johan (född 1844), Lovisa Charlotta (född 1846), Herman Julius (född 1848), Helena Justina (född 1850), Adela Teodora (född 1853), Frans Teodor (född 1855) och Alfred Severin (född 1857).

1877 tog sonen Carl Johan över gården och gifte sig då med Lovisa Hulda Andersdotter (född 1845). De fick sonen Anders Napoleon (född 1878). Hustrun Lovisa Hulda dog 1879.

1882 köptes gården av Niklas Teodor Högström (född 1843) som var gift med Olena Charlotta Hansdotter (född 1851). Deras barn var Johan Artur (född 1878, men dog när han var tolv år), Olga Eugenia (född 1880 och dog vid tre års ålder), Nikolina (född 1882, men levde endast ett år), Anna (född 1884), Carl Rudolf (född 1886) och Erik Hildemar (född 1888). Olena Charlotta dog 1888.

1888 såldes gården till Carl Thomasson (född 1849) från Tossene. Han gifte sig 1888 med Emilia Andersdotter (född 1850) från Bro. De hade tre döttrar: Hanna (född 1889), Maria (född 1890 och dog när hon var sjutton år) och Emma (född 1891). Carl dog 1918 och Emilia dog 1936.

1919 gifte sig dottern Emma med Carl Grimberg från Melleröd och de övertog gården. 1920 föddes dottern Karin. Carl Grimberg dog 1959, hustrun Emma 1971 och hennes syster Hanna Thomasson 1973.

 

Carl Grimberg

Carl Grimberg

Gården övertogs 1971 av Karin Grimberg gift med Gunnar Olsson från Berga i Brastad.

Från 1975 ägs gården av Gunnel Persson, dotter till Karin Grimberg, Gunnel är gift med Lars Gunnar Persson från Håby.

Gården brukas av Christer Börjesson på Orreberg och Bröderna Fritzson på Loftsby.


TORPEN

Tyskhuset

Var ett torp som låg vid den s.k. tyskhusgatan mellan Lilla Bräcke och vägen mot kyrkan. Där bodde i början av 1800-talet Christen Olavisson (född 1776), hans hustru Maria Andersdotter (född 1785), barnen Christina (född 1810), Anna Maria (född 1813), Sara (född 1816), Beata (född 1820, men blev endast fyra år gammal), Carolus (född 1826). Christen Olavisson dog 1830 och därefter beboddes torpet av Mathias Hansson (född 1806), hustrun Oliana Nilsdotter (född 1807), barnen Amalia (född 1835), Johan August (född 1838, men levde bara ett år), Anna Maria (född 1841), Elisabet Sofia (född 1845) och Eva Charlotta (född 1849). Familjen flyttade 1849 till Kasen under Myrtorp och husen flyttades till Stämmen under Bottnelycke 1850.


Kasen

1849 bodde här kyrkvaktmästaren Mathias Hansson med familj från Tyskhuset. Mathias dog 1859 och Oliana 1877. Barnen flyttade. Därefter beboddes torpet av Hans Jacob Andersson (född 1818), hustrun Christina Larsdotter (född 1817), barnen Lovisa Charlotta (född 1846), Herman Julius (född 1848), Helena Justina (född 1850), Adela Teodora (född 1853), Frans Teodor (född 1855), Alfred Severin (född 1857) samt sonsonen Anders Napoleon Karlsson (född 1878). Denna familj hade flyttat från Myrtorp 1:5.


Karlsborg

I slutet av 1800-talet bodde där Amalia Georgina Persson Wingård (född 1855) och hennes barn Beata Lovisa (född 1855), Frans Artur (född 1887), Annie (född 1889) och Gunnar (född 1891). Dessa hade flyttat från Tossene 1893. Bostadshuset uppfört 1893.KARLSBORG (2)

Beata Persson med dottern Annie Wingård, Christin Carlsson med döttrarna Helfrid och Hilda


Kaseliden eller Kolebcken

Där bodde sjömannen Johan Hilmer Carlsson (född 1857), hustrun Christin Petersdotter (född 1855) och deras barn Hilda Olivia (född 1887), Carl Paulinus (född 1891), Helfrid Charlotta (född 1897) samt en syster till Hilmer: Johanna Elisabet Carlsdotter. Familjen och byggnaderna flyttades från Blomsterkasen under Medbo. Hilda var hemsömmerska.augusti-001

Christin och Hilmer Carlsson


Lilla Bräcke

Här bodde urmakaren och fotografen Herman Julius Olsson (född 1869) från Änghagen under Loftsby. Herman var gift med småskollärarinnan Selma Natalia Olsson. De hade dotterns Naemi (född 1911). Naemi gifte sig med Axel Persson från Åseby. 1897 byggde Herman Julius Olsson på Lilla Bräcke. Han köpte tomten av Kuratorerne över Kung. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Han hade både fotoateljé och urmakeri och övergick senare till att sälja och reparera klockor. Mellan åren 1890–1903 hade han ett urmakeri på Backamo vid Lilla Edet, men när han slutade där koncentrerade han verksamheten till Myrtorp och hade inlämningsställe för ur i Dingle. Han dog 1946.

SKOLBILD (2)

Bilden tagen vid Lilla Bräcke mot skolan. Till höger syns urmakaren Herman Olsson och dottern Naemi.

Vattneröd

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Vattneröd består av en gård och ett tidigare torp.


NAMNET

Namnet Vattneröd kommer troligen av det fornnordiska rud som betyder röjning, det skulle då betyda röjningen vid vattnet.


PRÄSTERNA

Gården Vattneröd var enligt Den Röde Bog på 1300-talet skänkt till Berfendals kyrka och har sedan dess varit s.k. Pråstbolshemman. Från mitten av 1700-talet har det varit prästgård, som brukades av komministern i Berfendal fram till 1918 men beboddes av prästfamiljen till dess att prästtjänsten drogs in 1961.

1780–1844: De första prästerna. När Vattneröd blev komministerboställe hette den förste prästen Jonas Svenberg, han flyttade in 1780. 1812 hette prästen Andreas Åberg och efter honom Komminister Fagerström 1835.

1844–1882: Familjen Sallander. 1844 flyttade prästfamiljen Sallander in på Vattneröd. Det var komministern Ture Rickard Sallander och hans hustru Ingrid Laurentia samt fyra barn, Rickard Leopold född 1839, Gottfrid Theodor född 1841, Viktor Israel född 1843 och Sofia Elisabet född 1845. Senare föddes 1847 sonen Karl Axel, dottern Selma Maria 1847 och 1853 sonen Svante Wilhelm.

vattnerod

Pastor Sallander såg till att det byggdes nytt och att prästgården rustades upp. Bostadshuset byggdes 1849 och ladugård och uthus rustades upp. Även kyrkan reparerades. Under åren 1855 till 1875 flyttade barnen hemifrån till olika platser i landet.

1879 dog hustrun Ingrid Laurentia, hon var då 70 år och hade bott på Vattneröd i 35 år. 1882 dog även Pastor Sallander. De ligger begravda på Berfendals kyrkogård. Den ganska iögonfallande gravstenen har under åren gjort många förbryllade, eftersom inskriptionen visar på två kvinnor Sallander som dog samma år med bara några månader emellan. Det har visat sig att det är en ung sonhustru som ligger begravd i samma grav.

1882–1935: Familjen Stenbäck. Efter Sallanders död kom en ny prästfamilj till Vattneröd. Det var Frans Oscar Constantin Stenbäck från Halland och hans hustru Henny, född Reinholdsson. De fick fyra döttrar, Maria, Helfrid, Märta och Jenny. Två söner dog som spädbarn. I prästgården bodde även Fanjunkaren Fritiof Reinholdsson som var svåger till Pastor Stenbäck. Det blev en lång prästgärning för Stenbäck i Berfendal, han verkade från 1882 till 1935, alltså hela 53 år.

Familjen Stenbeck

Familjen Stenbeck

1935–1956: Ingvald Carlsson med familj. 1935 flyttade Komminister Ingvald Carlsson och hans hustru Rut in i prästgården. De fick fyra barn: Hans född 1936, Lena född 1938, Britta född 1942 och Ingemar född 1947. 1956 dog Ingvald Carlsson, han blev sjuk under pågående gudstjänst och han begravdes på sin 60-årsdag.

1957–1959: Henrik Carlsson med familj. 1957 kom den nya prästfamiljen, det var Ingvald Carlssons brorson Henrik Carlsson och hans hustru Sara och barnen Inga Lill, Monica, Karin och Kurt. De blev kvar i Berfendal i två år och flyttade då till Skredsvik.


ARRENDATORER

Ladugården på Vattneröd

Ladugården på Vattneröd

När det gäller jordbruket var det prästen som var ansvarig och på prästgården fanns det både drängar och pigor, men när pastor Stenbäck var 70 år slutade han med jordbruket och jordbruket arrenderades ut. De första arrendatorerna var Artur Johansson på Gategård och Leonard Mattsson på Skörbo.

1920 arrenderades gården av Carl Grimberg och Manne Olsson i Myrtorp. Då fanns ingen arrendatorsbostad utan de fick bo på en källarvind.

Bröderna Erik och Ture Karlsson var arrendatorer i sju år fram till 1928. Då byggdes en arrendatorsbostad. De första som bodde i den nya arrendatorsbostaden var Vilhelm och Ingrid Ivarsson. De hade tre barn: Anita, Gösta och Gunilla.

I mars 1949 flyttade en ny arrendatorsfamilj in. Det var Valter och Viola Bengtsson och dottern Stina. På Vattneröd föddes samma år sonen Aron.

Efter Valter och Viola blev dottern Stina Sundström arrendator. Hon flyttade till Vattneröd med sina söner Magnus, Lars och Staffan.

Nu ägs Vattneröd av Aron Bengtsson och Viveka Matteson. Kyrkan har sålt gården eftersom församlingen inte har någon egen präst längre.


TORPEN

Svenseflaten

På Vattneröd lär ha funnits ett enda torp, ibland kallat Bäskär och ibland Svensefladen. På en plats nedanför gården har återfunnits en källare och en husgrund. På tomten fanns också syrener och äppleträd. Det är inte känt vilka personer som har bott på torpet.

Eldsbacken

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Eldsbacken har bestått av en gård och ett torp.

 


ÄGARNA

Gården Eldsbacken har under 1600-, 1700- och 1800-talen varit så kallat Åbygods. Det innebär att bönderna som brukat gården har varit åbor.

1812–1821: Hans Larsson. 1812 hette åbon Hans Larsson (född 1761). Hans hustru Kerstin Eriksdotter var född 1749 och deras son Elias var född 1793. Kerstin dog 1816.

1821–25: Elias Hansson och Sara Olsdotter. Elias Hansson var gift med Sara Olsdotter (född 1794). De hade dottern Christina (född 1825). Sara dog 1826 och därefter gifte Elias om sig med Sara Olofsdotter från Svenneby. De fick sex barn: Inger Helena (född 1831 och som gifte sig med Johannes Andersson på Bottnelycke), Anna Catrina (född 1833 och gift med Clas Nilsson från Hästhagen) Olena (född 1835), Johan August (född 1840), Hans (född 1841 och dog 1842), Sofia Amalia (född 1847). Omkring 1860 dog Elias och därefter stod änkan Sara för gården. Svärsonen Clas Nilsson flyttade till Eldsbacken och han och Anna Catarina fick en dotter Evelina Adolfina (född 1872).

Slutet av 1800-talet–1903: Claes Nilsson. Det blev Clas med familj som stod för gården i slutet av 1800-talet och de hade Annas syster Inger Helena, som hade blivit änka, inhyst.

1903–mitten av 1900-talet: Anders Olsson. 1903 köptes gården av Anders Olsson och hans hustru Gerda. De hade barnen Gottfrid (född 1909), Judit (född 1910), Algot (född 1913) och Sven (född 1919). Sonen Sven blev den som övertog gården och blev den siste ägaren i familjen Olsson.


TORPEN

Dammviken

Det enda torp som tillhört Eldsbacken. Det omnämns första gången 1831 efter storskiftet. Torparen då hette Erik Eriksson (född 1807) och hans hustru  Anna Johansdotter. På torpet bodde också den avskedade soldaten Olof Vång och hans familj bestående av hustrun Anna Maria och barnen Christian (född 1817), Mathias (född 1825), Anders (född 1829), Helena (född 1839) och Johannes (född 1837). Efter Olof Vångs död övertog sonen Mathias torpet. Han var gift med Johanna Andersdotter (född 1834) och de hade en son Olof Alfred (född 1860). De hyste hos sig Mathias syskon Christian och Helena.

1870 kom en ny torpare till Dammviken: Karl Johan Eliasson från Granhogen under Hedum. Hans familj var hustrun Olena Olausdotter samt barnen Amalia Ulrika (född 1873) och Maria Elisabet (född 1876).

Håveröd

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Håveröd består av en gård och ett torp.


ÄGARNA

Håveröd

1800-talets början–1840: Anders Olsson. I början av 1800-talet innehades gården av Anders Olsson (född 1777) och gift med Christina Olsdotter (född 1774). De hade sönerna Olof (född 1810), Börje (född 1815) samt fostersonen Anders Andersson Fyr (född 1797). Christina dog 1840 och två år senare gifte Anders om sig med Helena Hansdotter (född 1804) från Arslätt i Tossene. I det nya äktenskapet föddes två söner Olof Herman (född 1843) och Emil Alfred (född 1846).

1825 flyttade Anders Andersson till Stämmen under Bottnelycke. Sonen Olofs barn Theodor Olsson (född 1837) och Matilda Olsdotter bodde på gården efter föräldrarnas död 1840.

1870 flyttade Olof Herman till Bergskär, 1875 flyttade Emil Alfred till Kville. Helena Hansdotter dog 1897.

1879–1898: Olof Herman Andersson. 1879 gifte sig Olof Herman Andersson med Matilda Johannesdotter (född 1855) från Gategård och de tar över gården. De fick barnen Anders Herman (född 1881), Jenny Matilda (född 1883), Olof Albert (född 1887). Familjen flyttade till Kville 1898. Samma år tog Teodor Olsson över gården.

1898–1902: Teodor Olsson. Teodor Olsson kom från Bergskär tillsammans med dottern Alma Josefina (född 1871). 1902 tog Oscar Adolf Theodorsson över gården.

1902–1903: Oscar Adolf Theodorsson. Oscar Adolf Theodorsson var född 1869.

1903–1908: Anders H Larsson. 1903 brukades gården av Anders H Larsson född 1868. Han och hustrun hade barnen Carl (född 1900), Selma (född 1890), Anders (född 1901), Lars (född 1903) och Nils (född 1906).

1908–1911: Anders Olsson. 1908 ägdes gården av Anders Olsson i Holma, vid försäljningen avstyckades Håverödshagen med kvarn till Holma.

1911–1944: Albin Kollin. 1911 köptes gården av Albin Kollin (född 1878) från Bokenäs. Han var gift med Charlotta (född 1881). De fick elva barn: Agnes (född 1902) som gifte sig med Elmer Hedén. Ester (född 1904). John (född 1906) som blev bonde på Rom. Tekla (född 1909) som gifte sig till namnet Gerrebo. Oscar (född 1912) som övertog gården på Håveröd. Erik (född 1914). Maggie (född 1916) som gifte sig med Sigvard Larsson i Ödby. Alice (född 1918), Emritz (född 1920) som blev bonde på Bergskär. Karin (född 1923). Gösta (född 1924) som blev bonde på Östebo.

1944–1976: Oscar Kollin. Sonen Oscar Kollin tog över gården 1944. Han var gift med Anna Sampsson från Östebo. De fick två söner Hasse (född 1940) och Bengt (född 1946).

1976–nu: Bengt Kollin. 1976 övertog sonen Bengt och hans hustru Elisabet (född 1956) gården.


TORPEN

Kvarnbacken

Torpet Kvarnbacken beboddes i början av 1800-talet av Hans Andersson (född 1747) och hans hustru Christina Johansdotter (född 1765). Samt dottern Anna (född 1791). Hans dog 1827 och då flyttade hustrun till Binghultsberget.

Ny torpare blev Vilhelm Fredriksson (född 1799) från Orreberg. Han var gift med Christina Olsdotter (född 1806) och de hade tre barn: Gustava (född 1830), Fredrika (född 1834) och Samuel (född 1835). Familjen flyttade till Orreberg .

På 1840-talet var Lars Hansson torpare. Han var född 1802 och gift med Helena Jacobsdotter. De hade fem barn: Carolina (född 1827), Adrian (född 1830), Johan August (född 1838), Gustava Amalia (född 1841), Beata Sofia (född 1842).

1870 kom färgaren Nils Johansson från Breared i Halland. Han var född 1837 och var gift med Johanna Ulrika Persdotter (född 1847) från Skee. De hade många barn: Albertina Josefina (född 1869), Johan Alexander (född 1870), Anna Carolina (född 1872), Amalia Lovisa (född 1874), Axel Viktor (född 1876), Carl Hjalmar (född 1877), Alma Charlotta (född 1877), Johanna Catarina (född 1879), Matilda Nikolina (född 1881), Jenny Teresia (född 1884), Svante Gerhard (född 1889). Föräldrarna och de fem yngsta barnen flyttade till Strömstad 1894.

1894 kom en ny familj till torpet. Det var skräddaren Carl Oscar Johansson från Berg. Han var född 1860 och var gift med Augusta Johansdotter Krans (född 1863 i Kville). De hade sju barn: Johan Oscar (född 1889), Edit Amalia (född 1891), Carl Albanus (född 1892), Helmy Linnea (född 1894), Svante Rickard (född 1895), Anna Lovisa (född 1896), Georg Verner (född 1897).

På torpet bodde även Carl Oscar Hellberg som var skräddarlärling och skräddarens mor Lovisa Eliasdotter som var från Granhogen under Hedum.

Välseröd

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Välseröd har bestått av en gård och fyra torp.


ÄGARNA

Början av 1800-talet: Anders Halvardsson. Gården har varit militieboställe. 1812 bodde Anders Halvardsson (född 1782) och hans familj på gården. Hans hustru hette Brita Olsdotter och deras dotter hette också Brita (född 1812).

Början av 1800-talet: Olof Olsson. De efterträddes av Olof Olsson och Helena Johansdotter. Olof står som arrendator. På gården bodde då också trumslagaren Carl Gustaf Wallsten (född 1793) och hans hustru Anna Maria Andersdotter (född 1794). De hade tre barn Jörgen (född 1816), Anna Catarina (född 1818) och Carolina (född 1819).

1821–1833: Carl Bryngelsson. 1821 arrenderades gården av Carl Bryngelsson (född 1792). Han var gift med Sara Halvardsdotter (född 1800). De fick en son Hans Jacob 1822, men han dog redan som tvååring. 1824 föddes dottern Gustava, 1826 dottern Maria, 1829 dottern Jacobina och 1831 sonen Christian August. Carl Bryngelsson dog 1833.

1833–1855: Mathias Hansson. Därefter kom en ny arrendator Mathias Hansson (född 1806) från Foss. Han gifte sig med Carl Bryngelssons änka Sara. De fick tre barn Anna Christina (född 1837), Britta Elisabet (född 1839) och Johan Herman (född 1842). Familjen flyttade till Holma 1855.

1855–1874: Carl Johan Wallsten. Den nye arrendatorn blev Carl Johan Wallsten (född 1829), hans hustru hette Maria Christel Johansdotter (född 1837). De fick sex döttrar: Julia (född 1860), Hilma (född 1862), Agnes Fredrika (född 1865), Justina Vilhelmina (född 1868), Paulina Charlotta (född 1870) och Alma Emilia (född 1873).

1874–ca 1898: Johan Aron Falck. Wallsten dog 1874 och han efterträddes av Johan Aron Falck från Fåglekärr i Kville. Familjen Wallsten bodde kvar på gården som inhysta.

1898–1903: Johannes Olsson. 1898 arrenderades gården av Johannes Olsson.

1903–1946: Viktor Johansson. 1903 övertogs gården av Viktor Johansson och hans hustru Matilda. De hade fem barn: Margit, Agda, Rut, Ejnar och Algot.

1946–oklart: Algot Fransson. 1946 köptes gården av Algot Fransson och hans hustru Ingrid från Kville. De hade en dotter Gun född 1944. Hon och hennes man Rolf övertog gården.


TORPEN

Skälebacken

Läget är osäkert men finns upptaget som torp mellan 1805 till 1900.

1805 beboddes torpet av Rasmus Jacobsson (född 1778), hans mor Anna Erasmidotter (född 1749), brodern Johannes Jacobsson (född 1769) gift med Anna Margareta Gabrielsdotter (född 1769) samt deras barn Anna (född 1808) och Johannes (född 1811).

1823–28 bodde soldatänkan Helena Andersdotter (född 1773) i torpet. Hon var änka efter soldaten Erik Malmberg på Backen under Bottnelycke. Hennes tre barn var Carolina (född 1811) och tvillingarna Anders och Eva Maria (födda 1815) samt styvdottern Anna Britta Malmberg och hennes son Samuel (född 1825).

1829 bodde Gustaf Eriksson, son till Erik Malmberg, på torpet.

1830–1831 bodde Anders Larsson på torpet med hustrun Christina Petersdotter och sonen Carl Magnus (född 1829). Familjen flyttade till Råghult i Tossene 1831.

1831 flyttade Lars Hansson (född 1802) in med hustrun Anna Stina Hermansdotter (född 1800) och barnen Carolina (född 1827), Adrian (född 1830), Jacob (född 1833). Anna Stina dog 1837 och året därpå gifte Lars om sig med Helena Jacobsdotter (född 1807). De fick fyra barn: Johan August (född 1838), Gustava Amalia (född 1841), Beata Sofia (född 1842), Anna Catarina (född 1845). Lars dog 1853, Helena dog 1864 och sonen Johan August dog 186XXX.

Efter Lars död flyttade familjen först till Hålkasen under Skörbo och därefter till Halvarskleven under Välseröd.

1880–1892 innehades torpet av Samuel Isaksson (född 1820), hustrun Carolina Niklasdotter och sönerna Severin (född 1864) och Carl (född 1867).

På torpet bodde även Agneta Olsdotter (född 1824) från Stycket under Bottnelycke. Hon dog 1890.

1888–1900 hade förre innehavarens son Severin tagit över torpet. Hans hustru var Justina Vilhelmina Wallsten (född 1868) och de hade barnen Sigfrid Georg (född 1888) och Ida Maria (född 1890). Dessa var de sista invånarna på Skälebacken.


Nordgärdet

Nordgärdet har troligen varit både ett torp och en backstuga. Torpet innehades 1864 av Niklas Pettersson (född 1834) från Granhogen under Hedum. Hans hustru var Anna Maria Andersdotter (född 1837). De hade fyra barn: Carl Oscar (född 1860), Amalia Elisabet (född 1864), Martin Julius (född 1866) och Herman Albin (född 1870). Niklas dog 1872 under en seglats på Nordsjön. Efter Niklas död gifte Anna Maria om sig med kyrkvaktmästaren Andreas Jonsson (Fader Andreas) på Bottnebergsliden.

1880-97 innehades torpet av Johan August Andersson (född 1839). Hans familj bestod av hustrun Johanna Christina Johansdotter (född 1839), sonen Oscar (född 1876) och dottern Hilda Christina (född 1885).

På torpet bodde även Maria Christina Johansdotter (född 1837) som var änka efter Carl Johan Wallsten på gården Välseröd samt hennes barn Julia, Hilma, Juliana och Paulina. Torpet revs 1911.


Halvarskleven (Polen)

Har funnits sedan omkring 1850 och det finns fortfarande kvar.

1855 innehades torpet av Helena Jacobsdotter (född 1807) och hennes barn Johan August (född 1838), Gustava Amalia (född 1841), Beata Sofia (född 1842) och Anna Catarina (född 1845).

1885 innehades torpet av Olof Alfred Andersson (född 1841), hustrun Josefina Amalia Hansdotter (född 1858) och barnen Carl Alfred (född 1883) och Anna Maria (född 1885).

På torpet bodde även Göran Wall (född 1816), hans hustru Anna Catarina Hansdotter och deras barn Carl Gustaf (född 1845), Anna Maria (född 1847), Carolina (född 1848), Hans Aron (född 1851), Johan Olle (född 1854) och Anton (född 1858). Göran Wall dog 1897 och hustrun 1884.

1911 bodde Carl Alfred Olsson och hans mor kvar på torpet.

1926 flyttade Axel Karlsson (född 1891) från Östebo och hans familj till torpet: hustrun Märta (född 1890), barnen Agda (född 1912), Linnea (född 1912) och dottern Signe (född 1914). 1931 föddes sonen Roland.

Torpet är fortfarande i samma släkts ägo.


Åsliden

Ingen information om torpet.

Loftsby

Klicka på kartan för att se i större format.

Klicka på kartan för att se i större format.

Loftsby bestod av två gårdar och tidigare fem torp.


NAMNET

Namnet Loftsby kommer troligen från loft som betydde upphöjd plats i naturen.


Loftsby med utsikt över dalen, lägg märke till de skoglösa bergen.

Loftsby med utsikt över dalen, lägg märke till de skoglösa bergen.

 

Loftsby

Början av 1800-talet–ca 1860: Olof Olsson. Loftsby var ett gymnasiehemman, ägt av Hvitfeldtska stipendieinrättningen. 1812 var Olof Olsson åbo. Han var född 1787 och gift med Anna Jacobsdotter (född 1781). De hade fyra barn: Erik (född 1801), Ingeborg (född 1806), Christina (född 1816) och Jacobina (född 1818). Hustrun Anna dog 1847 och året därpå gifte Olof om sig med Anna Maria Larsdotter (född 1808). Olof dog 1860 och Anna Maria dog 1862.

1862–1876: Johannes Hansson. Från Nötegiljan under Rom till Loftsby flyttade 1862 Johannes Hansson (född 1817) med familj. Han var gift med Olof Olssons dotter Jacobina Olsdotter och hade sju barn: Amalia (född 1843), Carolus (född 1845), Anette (född 1848), Carolina (född 1851 och mormor till Orvar Otterholm i Uddevalla), Ottilia (född 1855 och gift med Martin Christensson i Hästhagen – själv blev hon lärarinna i Berfendal), Emilia (född 1858) och Julia (född 1862). Alla barnen var födda på Nötegiljan.

1876–1932: Carolus Johansson. Sonen Carolus Johansson gifte sig 1869 med Matilda Josefina Carlsdotter (född 1847). De fick en dotter Hilma, men både mor och dotter dog i samband med födelsen 1870. Gården delades mellan tre syskon 1876. Carolus fick föräldragården, Amalia fick Lilla Änghagen och gifte sig med August Olsson från Bro. Anette flyttade till Utängen och gifte sig med Clas Alfred Jacobsson.

Carolus gifte om sig 1873 med Anna Charlotta Mattiasdotter från Åseby. Hon var född 1851. I den familjen föddes sex barn: Gerda Lovisa (född 1874), Anna Maria (född 1879), Carl Frits (född 1891), Jenny (född 1883), Christina (född 1887), Klara Charlotta (född 1895). Farmor Jacobina dog 1898.

1932–1959: Frits Johansson. 1932 övertog Frits Johansson gården och han gifte sig 1935 med Hildur Karlsson från Skarstad i Bro. De fick två barn: Karl-Härrry (född 1936) och Ann-Marie (född 1938). Frits dog 1968.

1959 till omkring 2000 : Karl-Härry Fritzson. 1959 övertog Karl-Härry gården efter sin far. Han gifte sig 1968 med Gunnel Classon från Rödbo Kungälv. De har barnen Thomas, Linda och Claes.

Karl-Härry köpte till följande gårdar: en gård på Myrtorp 1961, Änghagen på Fjället, två mindre gårdar på Loftsby, ytterligare en gård på Myrtorp samt delar av Åseby 1:2, Rambergsskog i Tossene och Rom i Svarteborg. Dessutom arrenderas Myrtorp 1:2.

Idag ägs gården av bröderna Tomas och Claes Fritzsson som nu även äger Östebo 27.


Loftsby (hingstbetet)

1670 var Olof Thorsson åbo, 1705 Per Olsson, 1742 Olof Persson, 1780 Olof Svensson, 1802 Johannes Nilsson (född 1756). Hans familj bestod av hustrun Anna Olsdotter (född 1754), sonen Nils (född 1792), sonen Olaus (född 1794). Johannes dog 1823 och hustrun 1825.

1826–1859: Nils Johansson. 1826 övertog sonen Nils gården. Han var gift med Johanna Lundstedt (född 1802). De hade fem barn: Anna Augusta (född 1833), Lovisa Amalia (född 1837 – flyttade till Nöterö i Norge 1875), Johan Jacob (född 1839), Eva Charlotta (född 1842) samt Martin Alfred (född 1845). Nils Johansson dog 1859.

1859–ca 1900: Johan Jacob Nilsson. Änkan drev gården vidare med hjälp av sonen Johan Jacob. Han gifte sig 1878 med Josefina Bernhardina Samuelsdotter (född 1850) från Skörbo och dotter till Samuel Hansson. De hade barnen Teodora (född 1881), Maria Elisabet (född 1885), Carl Oskar (född 1887), Axel Leonard (född 1889), Herman Julius (född 1892) och Nils (född 1894). Johanna Lundstedt dog 1886. Hvitfeldtska stipedieinrättningen ägde gården till 1880 då den friköptes.

1901– 1903: Oskar Sampsson. Under dessa år ägdes gården av Oskar Sampsson. Han flyttade 1903 till Änghagen i Östebo.

1903–1965: Oskar Osberg. Oskar Osberg köpte då gården och drev den tillsammans med Åseby. 1920 arrenderades marken av Hästavelsförningen och användes som hingstbete till in på 1960-talet. 1965 köptes gården av Karl-Härry Fritzson.


TORPEN

Loftsby 1/10 mantal

Vid arvskifte 1876 fick torpet Utängen en del skog från Loftsby och fick då fastighetsbeteckningen Loftsby 1/10 mantal. Ägare var Anette Johannesdotter, gift med Clas Alfred Jacobsson (född 1845). De hade barnen Gerda Carolina (född 187o), Carl August (född 1881), Birger (född 1883), Sara Bernhardina (född 1889). Familjen flyttade till Foss 1895 och återkom 1897. Under den tiden arrenderar Johannes Jacobsson (född 1837) från Bottneliden under Röd och hans hustru Augusta Elisabet Eriksdotter (född 1845).

Sara Bernhardina gifte sig med Gustaf Nordström och deras barn var Irma, Åke, Carl och Göte.

Av Gustav Nordström köpte sedan Helge Karlsson från Keberg gården. Helge var gift med Elsa och de hade tre barn: Reine (född 1940), Randis (född 1943) och Gunhild (född 1944).


Änghagen

Även kallat Gran-Alfreds efter siste innehavaren Alfred Johansson. Torpet upphörde 1933.

1818 ägdes torpet av Johannes Larsson (född 1788) från Svarteborg. Han gifte sig 1819 med Ingeborg Andersdotter (född 1795). De hade dottern Christina (född 1822, gift till Rrambergskog) Hustrun Ingeborg dog 1824 och därefter gifte Johannes om sig med Christina Lovisa Olsdotter född 1827,Johannes dog 1839.

1849 övertogs torpet av Johannes Christianssonu (född 1822) från Gråtaremyren under Orreberg. Han gifte sig med Lovisa Olsdotter (se ovan) och de fick sju barn: Matilda Teodora (född 1850), Nicolaus Alfred (född 1853 – Gran-Alfred), Johan Martin (född 1856), Albertina (född 1858), Samuel (född 1860), Anders Otto (född 1865), Carl August (född 1862). Lovisa dog 1868 och 1881 gifte Johannes om sig med Justina Andersdotter (född 1845). De fick sonen Oskar Severin (född 1883). Justinas dotter Emilia (född 1878) bodde på torpet. Alfred övertog torpet. Syskonen Otto och Teodora bodde kvar till slutet av 1890-talet då de flyttade till Tosemarken i Svarteborg. Gran-Alfred dog 1930, då David Classon köpte torpet och lade det samman med sin gård Loftsby 1/6 mantal Änghagen.


Stengårdskasen

Upptas första gången 1835. Då bodde Olof Nilsson där. Han var gift med Anna Hansdotter och de hade fem barn: Christina (född 1827), Anna Stina (född 1821), Carolina (född 1823), Niclas (född 1835), Clas (född 1839 – dog samma år). Olof Nilsson rymde från familjen 1840. Anna och barnen flyttade till Bottnebergsliden.


Utängen

Hade hört till Skörbo fram till 1860 då det fördes över till Loftsby. Det kallades även för Loftsby Ängen. 1860 bodde torparen Hans Sväensson (från Långön i Bro) där med hustru och fem barn. Hustrun var Anna Augusta Nilsdotter från Loftsby. Äldsta dottern Josefina Amalia (född 1858) gifte sig med Olof Andersson från Östebo Nordgård. Agneta Serafia (född 1862) gifte sig med skomakaren Olof Alfred Matsson från Askum. De fick 1883 sonen Viktor och flyttade till Brunnemyren under Östebo 1884 och därifrån till Håby 1885. Sonen Johan Emil (född 1866) blev befriad från militärtjänst och flyttade till Tönsberg 1890. Sonen Carl Severin föddes 1876 men han dog redan 1882.


Lilla Änghagen

Upptas första gången omkring 1800. Då bodde Ingvald Andersson med hustru och en dotter där. 1805 bodde Olof Isaksson med hustru och ett åbarn där samtidigt som Ingvald Andersson med familj bodde kvar. 1808 bodde Christian Jacobsson med hustru och barn på torpet. 1809 kom torparen Olof  Olsson med hustru och fyra barn. 1812 bodde Svennung Christensson där med hustru och ett barn. Samma år kom Jacob Svensson (född 1782), hans hustru Elin Larsdotter (född 1772), sonen Olaus (född 1807) och sonen Olle (född 1813). Familjen flyttade till Stångenäset.

1814 kom Anders Hansson (född 1782), hans hustru Anna Andersdotter (född 1781) och en dotter Anna Maja (född 1813). Dottern Olena föddes 1816. Anders dog 1819, hustrun Anna och dotter Olena dog på samma dag 1821. Endast Anna Maja blev kvar i familjen, men det finns ingen uppgift om vart hon tog vägen.

1821 kom en ny torparfamilj: Anders Olsson (född 1770) med hustrun Lisa Persdotter (född 1778), sönerna Olof (född 1810), Hans (född 1820), Mattias (född 1823) samt dottern Petronella (född 1814). Den senare gifte sig 1835 med Erik Eriksson på Nybygget under Åseby. Familjen Olsson flyttade till Kasen under Åseby 1840.

1840 kom Nils Henningsson (född 1800) från Åseby Änghage. Hans hustru var Börta Hansdotter (född 1801). Barnen hette Britta Christina (född 1833 på Nötegiljan i Svarteborg), Fredrik (född 1835), Carolina (född 1840) och Hans Jacob (född 1843). Familjen flyttade till Utängen under Loftsby.

1850 hette torparen Andreas Persson (född 1825 i Tossene). Hustrun hette Maja Lena Andersdotter (född 1826) och de hade fem barn: Alfred Patrik (född 1852), Edvin (född 1855), Olof Bernhard (född 1858), Selma Charlotta (född 1860), Herman Julius (född 1864). Familjen flyttade sen till Foss.

1865 kom August Olsson (född 1834) från Bro. Han gifte sig med Amalia Johansdotter (född 1843), dotter till Johannes Hansson i Loftsby. Barnen hette Herman Julius (född 1869), Jenny (född 1883) och Hilma Viktoria (född 1884).

Herman Julius Olsson hade fotoateljé i huset under 1880- och 1890-talet. Därefter byggde han hus och fotoateljé på Lilla Bräcke på Myrtorp.

1876 delades Loftsby mellan de tre syskonen och Amalia fick då torpet Änghagen samt några hektar jord och skog. Torpet Änghagen övergick då till att bli en gårdsdel, 1/8 mantal.

Herman övertog gården 1915 och  utarrenderade den till Clas Matsson på Åseby Änghagen. 1921 köptes gården av David Classon (född 1894), gift med Hulda Bergstedt. Sonen Holger föddes 1922 och flyttade senare till Bolkeröd.