Röd

Screen Shot 2015-07-27 kl. 18.01.25

Klicka på bilden för att få upp den i större format.

Gården Röd har redan tidigt bestått av två gårdsdelar och tre tidigare torp.


NAMNET

Namnet Röd kommer från ordet ”röjning”. Alltså en plats där man röjt för att bygga på.


ÄGARE

Övre gården, idag Lindalen 18:

1700-talet: Elika Kall – Jacob Larsson och Anna Svensdotter. Den övre gården ägdes på 1700-talet av Elika Kall. Därefter ägdes gården av Jacob Larsson och hans hustru Anna Svensdotter. De hade en son, Sven (född 1793), som blev näste ägare.

1800-tal: Sven Jacobsson och Helena Jönsdotter. Sven Jacobsson var gift med Helena Jönsdotter (född 1791) och de fick sex barn, men två av dem dog tidigt. En dotter Anna Maria (född 1831) flyttade till Gisslegärde i Bottna. Sonen Alexander (född 1824) var en tid ägare till gården Timmerdal. En dotter hette Sara (född 1831). Sonen Hans Jacob Svensson (född 1836) gifte sig så småningom med änkan efter grannen Hans Peter Johansson: Amalia. På det sättet kom gårdarna under en tid att ha samme ägare. Hans Jacob och Amalia fick en son Carl Hilmer (född 1875). Berfendals dåvarande kommun fick ta emot en donation av Hans Jacob Svensson, där den årliga avkastningen skulle gå till kommunens fattiga samt till Berfendals kyrka.

Oklart-1942: Johannes Andersson och Agnes Hansdotter. Näste ägare till Röd blev Johannes ”Johan” Andersson från Doveland i Kville. Han var gift med Agnes Hansdotter (född 1871), dotter till Amalia i hennes äktenskap med Hans Peter Johansson (se nedan). Johannes och Agnes hade två barn: Sven som blev polis i Gravarne och Elsa som gifte sig med Hugo Johansson från Skälleröd i Lur.

Bild från Johan och Amalia Anderssons silverbröllop. Se listan på alla närvarande.

Bild från Johan och Amalia Anderssons silverbröllop. Se listan på alla närvarande.

1942–slutet av 1950-talet: Elsa och Hugo Jerlinger. Elsa och Hugo tog senare namnet Jerlinger och hade under flera år affär på Kragenäs i Tanum, men flyttade 1942 till Röd och övertog gården. Elsa och Hugo fick tre barn: Rolf, Per och Britta. Läs mer om Jerlinger-släkten här.

Brita Jerlinger Berfenholm.

Britta Jerlinger Berfenholm.

Slutet av 1950-talet–1959: Johannes van Turnhout. Efter Hugos död var gården utarrenderad under några år och därefter såldes den i slutet av 1950-talet till Johannes van Turnhout.

Gården gick ett tragiskt öde till mötes. På midsommarafton 1959 uppstod en häftig brand som ödelade alla gårdsbyggnaderna förutom det äldre undantagshuset samt även en del av skogen. Sommaren 1959 var ju mycket torr och elden fick snabbt fäste i den torra växtligheten. De nedbrunna byggnaderna har aldrig återuppbyggts. Åkermarken och skogen har införlivats med granngården Lindalen. Undantagshuset ägs idag av privatpersoner.

Bild på Röd från 1960, året efter den stora branden.

Bild på Röd från 1960, året efter den stora branden.


Nedre gården, idag Lindalen 16:

Början av 1800-talet–1830: Börta Jönsdotter. Den nedre av gårdarna ägdes 1812 av änkan Börta Jönsdotter. Hon var änka efter Peter Ingelsson och efter hans död hade hon tydligen flyttat med sina barn, ty i 1812 års kyrkböcker står det att familjen kom flyttande med sina barn från Jored i Kville.

1830–mitten av 1800-talet: Johannes Pettersson och Catarina Hansdotter. Börta dog 1830 och därefter övertogs gården av hennes son Johannes Pettersson och hans hustru Catarina Hansdotter från Edsten i Kville. Johannes och Catarina fick sex barn men bara två av dem blev kvar i livet: Hans Peter (född 1833) och Beata Matilda (född 1846). Hans Peter gifte sig med Amalia Andersdotter från Bottnelycke och Beata Matilda gifte sig med Amalias bror Olof Andersson (som ni kommer att kunna läsa mer om i Hedum-kapitlet).

Mitten av 1800-talet-1886: Hans Peter Johansson och Amalia Andersdotter. Hans Peter och Amalia fick sex barn men de tre första dog mycket tidigt. Dottern Hilma Serafia (född 1863) gifte sig med Alfred Hanson från Myrtorp. Dottern Justina Charlotta (född 1867) gifte sig med folkskolläraren Natanael Wingård från Foss. Dottern Agnes gifte sig med Johannes ”Johan” Anderson (se andra Rödsgården). Hans Peter dog 1873 och då gifte änkan Amalia om sig med grannen Hans Jacob Svensson. Som framgår av texten ovan brukades båda gårdarna tillsammans under några år.

1886–1926: Alfred och Hilma Hanson. 1886 övertog Alfred och Hilma Hanson gården. De hade två fosterbarn: Verner Hallberg (född 1888) och Charles Hallberg som var kusinbarn till Hilma.

GAMMAL GÅRDSBILD RÖD

Röd, troligen 1940-talet.

1926–början av 1960-talet: Verner Hallberg och Ida Larsson. 1926 övertog Verner Hallberg gården och gifte sig då med Ida Larsson från Tossene. Ida och Verner fick en dotter Ann Louise (född 1927).

Ann-Louise Hallberg från Röd.

Ann-Louise Hallberg från Röd.

I början av 1960-talet sålde Verner gården till Rune Johansson på Lindalen.


TORPEN

Trappen. 

På Trappen har funnits två torp. 1811 bodde på det ena stället Jacob Jacobsson (född 1783) och hans familj: hustrun Karin Trulsdotter och döttrarna Christina och Olena. Dessa flyttade 1818 till torpet Stycket under Bottnelycke.

1818 beboddes torpet av Anders Ericksson (född 1782) och hans hustru Maria (född 1821). Dessa flyttade 1831 till Fågelkärr i Kville.

1831 kom torparen Andreas Pettersson (född 1796) och Kerstin Nilsdotter (född 1787) samt dottern Carolina (född 1826) från Keberg. 1856 dog Andreas. Det är oklart huruvida familjen har bott kvar på torpet.

1888 kom en ny torpare: Gustaf Herman Andersson och hans hustru Albertina Alexandersdotter från Kville.

Omkring 1895 flyttade snickaren Carl Albert Alexandersson in på torpet. Han var född 1861 och kom från Bottna. Hustrun hette Hulda Serafia Eliasdotter och var född 1861. I familjen fanns då tre barn: Conrad Birger (född 1884), Gustaf Einar (född 1886) och Agnes Ingeborg (född 1893). 1896 föddes sonen Carl Rudolf.

Det andra stället på Trappen omnämns första gången 1835 då torparen Christian Carlsson (född 1802) bodde där tillsammans med sin syster Catarina Carlsdotter (född 1809). Hon gifte sig senare med torparen Jacob Mattsson under Hästhagen.

1850 hette torparen Hans Jacob Johansson (född 1828) och hans hustru Cajsa Christensdotter (född 1825) från Holma. De hade tre barn: Josefina Amalia (född 1854), Carl August (född 1856) och Amanda Lovisa (född 1863). Under åren 1878 till 1883 bodde Hans Andreasson på torpet. Han var gift med Hans Jacobssons dotter Josefina Amalia och de hade en dotter, Hilma Serafia (född 1866). Dottern Augusta Matilda föddes 1878 och sonen Albin föddes 1880.

Efter 1883 hette torparen Johannes Olsson. Han var född 1860 och kom från Hede. Hans hustru hette Augusta Fredrika Andersdotter var född 1857 i Svenneby. De hade en dotter: Agnes (född 1888). Johannes utvandrade till Amerika 1888 och samma år flyttade resten av familjen till Svenneby.

De sista invånarna på torpet var skomakaren Carl August Hansson (se ovan) och hans hustru Josefina Adriansdotter (född 1856 på Lindalen). Deras dotter Clara Adelina föddes 1884. Familjen flyttade till Hastetorpet under Lindalen.


Bottneliden

Torpet beboddes under åren 1870 till omkring 1879 av Johannes Jacobsson (född 1837), hans hustru Augusta Elisabet Erichsdotter (född 1845), samt deras söner Olof August (född 1871) och Johan Viktor (född 1876). Familjen flyttade från Bottneliden till Loftsby.


Brattetorpet

Torpet Kaserna var ett båtsmanstorp och kallas även Brattetorpet efter båtsmannen Brattberg, som var rotebåtsman.

1812 bodde även den avskedade soldaten Anders Rask och hans hustru på torpet. Dessa var troligen föräldrar till rotebåtsmannen Sven Brattberg (född 1791).

På torpet bodde även en familj som tidigare bott på Broddarne under Hedum: Lars Olsson och hans familj.

1818 var Sven Brattberg fortfarande rotebåtsman och han var då gift med Anna Jönsdotter (född 1796). De hade tre döttrar: Johanna (född 1817), Anna Christina (född 1821) och Brita Maria (född 1823). Sven Brattberg dog 1824 och då flyttade änkan och barnen till Vrångstad i Bottna.

1825 kom en ny båtsman: Christian Olsson (född 1802) och han fick soldatnamnet Brattberg eftersom det var båtsmansnamnet som följde torpet. Han var gift med Maria Andersdotter (född 1804). De fick 1827 en dotter, Carolina, som dog vid två års ålder. 1830 föddes dottern Christina och 1832 dottern Sara. 1838 dog Maria och Christian gifte om sig med Christina Andersdotter (född 1816). I det äktenskapet föddes sönerna Carl 1841 och Otto Anton 1843. Familjen flyttade till Kville 1845.

Näste båtsman hette Anders Olsson Brattberg (född 1823) och hans hustru Agneta Johannesdotter (född 1821). I familjen fanns sju barn: Christina (född 1846), Johan Aron (född 1848), Hans Jacob (född 1851), Hans Aron (född 1852), Gustava (född 1854), Olle Joel (född 1857) och Emma Charlotta (född 1859). Familjen Brattberg flyttade till ett torp under Bergskär 1876.

Näste rotebåtsman blev Martin Alfred Blomqvist Brattberg (född 1856). Han var gift med Josefina Ottilia Benjaminsdotter, dotter till soldaten Örn under Orreberg. De hade barnen Carl Oscar (född 1880), Gerda Paulina (född 1883), Artur (född 1886), Olof Birger (född 1891). Martin Brattberg var den siste båtsmannen på torpet, antagligen runt 1894.


Har jag glömt något eller ser ni några felaktigheter? Kom gärna med kommentarer, korrigeringar och fler fakta genom att trycka på ”svara” längst upp i inlägget.

Annonser