Bottnelycke

Screen Shot 2015-07-23 kl. 21.08.48

Klicka på bilden för att se den i större format.

Bottnelycke består av tre gårdar och har tidigare haft nio torp.


NAMNET 

Namnet betyder troligen öppen plats i gränsen mot Bottna.

 


ÄGARE

Bottnelycke 25:

bottnelyckehuset

Bottnelycke omkring 1940.

 

1600-talet: Kong. Rådet Harald Stake. Ägde många bohuslänska gårdar under denna tid. 1694 reducerades gården till kronogård. Bottnelycke var ursprungligen en frälsegård, vilket innebär att den var ägd av adel och skattebefriad. Efter reduktion 1694 blev det en kronogård som senare såldes till bönder. På denna tid låg gårdens centrum uppe i Gamlegård, som är hagen mellan de två nuvarande gårdarna.

Slutet av 1600-talet–i början av 1700-talet: Olof Olsson och Johanna Nilsdotter/Anna Halfvorsdotter. I slutet av 1600-talet brukades gården av Olof Olsson från Loftsby och hans hustru Johanna Nilsdotter från Bottnelycke. Johanna dog tydligen i barnsäng 1688 och några år senare, 1693, gifte Olof om sig med Anna Halfvorsdotter från Holma.

I början av 1700-talet–1751: Mattis Olsson och Anna Olsdotter/Nils Olufsson. Olof Olssons son Mattis Olsson (1698–1755) tog över gården. Han var gift med Anna Olsdotter. När Mattis dog 1755 gifte Anna om sig med Nils Olufsson från Evja i Tossene.

1767–början av 1800-talet: Olof Mattsson och Christina Nilsdotter. 1767 köptes den ena delen av Bottnelycke av änkan Anna Olsdotters ”omyndiga barn”. Anna Olsdotter var gift med Mattis Olsson och det var deras barn Olof och Ingrid som köpte loss gården. Ingrid gifte sig sedan med Anders Olsson i Bolkeröd och har väl därmed lämnat över hela gården till sin bror Olof. Olof Mattsson finns omnämnd i domböckerna från senare delen av 1700-talet. 1789 blev han instämd till tinget av sin svåger Lars Jönsson i Röjningen å hustrun Kerstin Mattisdotters vägnar om lösen för hennes andel i Bottnelycke. Samma år stämde han även sin styvfar Nils Olufsson för att han nedhuggit och fördärvat deras gemensamma skog. När hans systerdotter Maria Andersdotter i Bolkeröd gifte sig med Olof Andersson i Kapperöd den 7 oktober 1793 så lär han ha varit ”av starka drycker överbelastad” och uppträtt olämpligt i kyrkan med diverse okvädning av adjunkten Björkman. Olof Mattsson var gift med Christina Nilsdotter och de hade två barn. Sonen Mattis föddes 1775 och dog redan 1818. Dottern Sara föddes 1784 och gifte sig sedan med Svenning Gunarsson från Melleröd och dessa övertog sedan gården.

Början av 1800-talet–mitten av 1800-talet: Svennung Gunnarsson och Sara Olsdotter. Sara och Svenning hade tre barn: dottern Anna-Christina (född 1812 och gifte sig med Carl Mattsson från Heden och flyttade till Melleröd), sonen Olaus (född 1823 och gifte sig med Maria Jönsdotter från Saxevall i Bottna och flyttade dit) och sonen Gustaf (1816–1883) som gifte sig först med Olena Larsdotter från Hedum, men hon dog 1847. Sex år senare gifte han sig med Christina Eliasdotter från Eldsbacken. Gustaf blev den som övertog gården.

Mitten av 1800-talet–1885: Gustaf Svennungsson och Olena Larsdotter/Christina Eliasdotter. Gustaf hade fyra barn med sina två olika fruar. Samuel Edvard, född 1845, gifte sig med Josefina Olesdotter och flyttade senare till Kville. Olle Alfred, född 1852, gifte sig med Amalia Olaidotter. De bodde en tid på torpet Stycket, men flyttade därefter till Dammviken under Eldsbacken. Dottern Lovisa Charlotta, född 1843, flyttade till Tveten i Kville och därifrån har hon senare utvandrat till Norge. Sonen John Edvin, född 1865, for över till Amerika, men blev sjuk och dog där. Familjen Svennungsson ägde gården fram till 1885, två år efter Gustafs död, då de sålde gården till Oscar Albin Johansson på en konkursauktion den 12 mars efter att familjen kommit på obestånd. Oscar Albin Johansson köpte gården för 14 000 kronor, men sålde direkt vidare gården till Joel Lorentzson.

joelfritz

Frits Lorentzson (vänster) och Joel Lorentzson (höger) tillsammans med okänd man.

 

1885-1916: Joel Lorentzson och Emma Carolina Olsdotter. Joel Lorentzson var från Toröd i Svarteborg och var gift med Emma Carolina Olsdotter från Låghem. De byggde det nuvarande boningshuset på Bottnelycke någon gång på 1890-talet. Deras äldsta dotter Alma (född 1878) gifte sig 1916 med Adolf Johansson. Joel och Emma hade två söner, Johan och Hugo, som bägge dog unga. En annan son, Frits (född 1888) emigrerade till Kanada där han bosatte sig.

IMG_9206 (1)

Interiör från Bottnelycke.

 

IMG_9205

Bottnelycke omkring 1920.

 

1916–1941: Adolf och Alma Johansson. Adolf Johansson var född i Beatebergs församling i Västergötland, kom som stenhuggare till Brastad omkring 1900 och köpte därefter en gård på Östebo med sin dåvarande fru Maria Skoglund från Tuntorp. Men Maria dog efter några år och Adolf blev änkeman. Han har själv berättat att han hört talas om Alma som var ensam arvtagare till Bottnelycke och att han nog skulle göra sig ett ärende dit. Alma var då 38 år och hade under många år haft en tjänst hos Inspektor Nyberg på Carnegies bruk i Göteborg. Adolf var 46 år när de träffades. 1916 gifte de sig och Adolf sålde Östebo för att bli bonde på Bottnelycke. Alma och Adolf Johansson ägde gården från 1916 till 1941 då deras son John övertog gården. De hade även en dotter som hette Karin (född 1919) som jobbade som hemsyster och sedan diakonissa i Ljungs församling.

Alma Adolf

Alma och Adolf Johansson sittande. I bakre raden Karin, John och Anna-Lisa med släkting från Borås.

IMG_9213

Adolf Johansson, dottern Karin (till höger) samt släktingen Arne Lindberg.

alma

Alma Johansson.

 

1941–1988: John och Anna-Lisa Johansson. Från 1941 ägdes gården av John Johansson som var gift med Anna-Lisa Hedén från Hedum. De har två barn: Margareta (född 1942 och gift med Dan-Olof Nilsson från Hensbacka i Foss) och Eva (född 1948 och gift med Torsten Thuresson i Löderup i Malmöhus län). John Johansson (1917–1994) drev under flera år gården tillsammans med sin fru Anna-Lisa (1915–2002) och dottern Margareta och hennes make Dan-Olof. Under den tiden utökades gården med tillköp av två Hedumsgårdar (i början av 70-talet), en gård på Hästhagen (1976) och gården Klåvene i Svarteborg (1969). Dessutom byggdes ladugården om och svinhusen byggdes i början av 1960-talet.

1988-idag: Margaretha och Dan-Olof Nilsson. 1971 byggde Margaretha och Dan-Olof Nilsson ett nytt hus intill det gamla boningshuset på Bottnelycke. 1991 flyttade de till det gamla boningshuset och bytte hus med John och Anna-Lisa som flyttade till det nyare huset.

Gården ägs idag av Margaretha och Dan-Olof.001

Bottnelycke 2015

 

IMG_9211

Hästar på bete på ”Hällerna”, som är en av åkrarna bakom nuvarande ladugården. 


Bottnelycke 21:

roberts

1790–början av 1800-talet: Olof Nilsson och Anna Kristiansdotter. Om den andra gårdsdelen på Bottnelycke vet vi att den 1790 ägdes av Olof Nilsson och hans hustru Anna Kristiansdotter. Olof Nilsson från Uddarna under Orreberg var son till soldaten Nils Wästerberg.Deras son Anders (född 1791) gifte sig med Anna-Lisa Olsdotter från Kaperöd (född 1799). Dessa övertog sedan gården. Olof och Anna hade även två döttrar: Maria (född 1793) och Olena (född 1800).

Början på 1800-talet – mitten på 1800-talet: Anders Olsson och Anna-Lisa Olsdotter. Anders och Anna-Lisa hade sex barn: Olena (född 1816 och gift med Mathias Petersson i Bolkeröd), Christian August (1821–1871 och gifte sig först med Brita-Lisa Andersdotter i Täcklebo och därefter med Matilda Olsdotter från Hamn i Kville), Johannes (född 1824 och var sjuklig och bodde på torpet Nötehogen och gifte sig med Inger Helena Eliasdotter från Eldsbacken), Britta (född 1826 och var gift med Hans Andersson i Täcklebo), Amalia (född 1835 och var först gift med Hans-Peter Johansson i Röd och därefter med HJ Svensson i Röd) och Olof Edvard (född 1838 och var gift med Beata Matilda Johannisdotter i Röd och köpte en av Hedumsgårdarna omkring 1890).

Mitten på 1800-talet – 1880: Christian August och Matilda Johannisdotter. Efter Anders Olssons död övertog sonen Christian August gården. Han hade fem barn: Martin Julius (född 1860), Amanda (född 1861 och gifte sig med Hallberg från Göteborg), Albin (född 1864), Hulda (född 1866 och gifte sig med Carl Moberg från Göteborg) och Emilia (född 1869). 1871 dog Christian August och en tid därefter gifte änkan Matilda om sig med Torger Edvard Johansson-Brun från Tossene.

1880–mitten av 1930-talet: Henrik Eliasson och Hilma Didriksson. Omkring 1880 köptes gården av Henrik Eliasson (född 1846 i Tossene). Han var gift med Hilma Didriksson (född 1853). De hade sex barn: Frida (född 1874 och flyttade till Hamburgsund), Mauritz (född 1876 och blev bonde på Brygge i Tossene), Agnes (född 1878 och emigrerade till Amerika), Hedvig (född 1883 och gifte sig med Anders Martinsson i Täcklebo), Viktoria (född 1888 och gifte sig med Oskar Johansson och bosatte sig i Oslo) och Agda (född 1893 och blev den som i mitten av 1930-talet övertog gården).

Mitten av 1930-talet-mitten av 60-talet: Agda Henriksson. Agda brukade gården från mitten av 1930-talet med hjälp av Johan Classon från Timmerdal. När Johan dog 1961 arrenderade hon ut gården under några år till Bertil och Britt Hermansson.

Mitten av 1960-talet–2000: John och Axia Henriksson. I mitten av 1960-talet sålde hon sedan gården till sin brorson John Henriksson (född 1914) och hans hustru Axla. De har fyra barn: Margareta, Birgitta, Rolf och Sten. Gården ägdes av John Henriksson och hans barn fram till Johns död 2000.

2000-idag: Robert Zachrisson. Idag ägs gården av Robert Zachrisson, ursprungligen från Göteborgstrakten.


Bottnelycke 30:

IMG_7470

En gårdsdel, avstyckad 1918 från de andra Bottnelyckegårdarna, på platsen där torpet Stämmen tidigare låg.

1918 – runt 1920–1930: Julius Andersson. Stenhuggare som var den förste ägaren till Bottnelycke 30.

1920–1930 till någon gång på 50-talet: Johan och Emma Solberg. Efter Julius Andersson kom Johan Solberg till gårdsdelen. Han var gift med Emma och hade tre döttrar: Viola, Helga och Hilma. Helga gifte sig med Sven Zachrisson. Hilma dog ung. Viola gifte sig med Anders Andersson och tog över gården någon gång runt 50-talet.

1950-talet – 1980-talet: Anders och Viola Andersson. Under ett tag bodde Johan och Emma kvar på gården på ovanvåningen. De hade fem barn: Stefan, Majvor, Kent, Marita och Kristina.

1980-talet – idag: Stefan Andersson. Sonen Stefan Andersson tog över gården och bor där än idag.

 


 

TORPEN

Rutan

Soldattorp mellan 1880–1943. Torpet kalas ibland för Hogane, ibland för Rutan. Det senare kan troligen komma av ”ruta” som i ”kvadratisk äga”. Huset var ungefär 5 x 5 meter.

Den förste torparen var Gustaf Pettersson, född 1824, och han gjorde dagsverken på bägge gårdarna på Bottnelycke. 1881 hade han två kor, fyra får och några höns på torpet. 1897 hade han tre kor och tio höns. Bland dem som bodde på torpet under dessa år var Gustafs moster Maria Magnusdotter (1797–1886), Gustafs syster Greta Elisabet (1831–1916), Gustafs syster Maria (1834–1905) samt systrarna Britta Maria Petersdotter (f 1831) och Elisabet Petersdotter (f 1834).

Sista invånare på torpet var Emma Charlotta Carlsdotter, även kallad Lotta på Rutan. Hon var systerdotter till Gustaf Pettersson. Hon var född på Blomsterkasen under Medbo 1867 och syster till Hilmer i Höjden. Det berättas om henne att hon hade en klok katt som inte tyckte om karlar. När Lotta sa till honom att det kommer en karl på vägen, då kröp katten in under sängen och gömde sig. Men om karlen fortsatte förbi och Lotta sa att han gick förbi, då kom katten fram och intog sin vanliga plats. Lotta på Rutan dog 1943.

IMG_9224

Lotta på Rutan.

 


Nötehogen

(Torp mellan 1850–1897). Torpet Nötehogen eller Nya Stämmen var på 7 x 6,60 meter. Ladugården på 12,5 gånger 6,2 meter. Det fanns syrenbuskar på tomten. 1849 brann torpet Stämmen (se nedan) och då sattes Nya Stämmen eller Nötehogen upp. Huset flyttades från Tyskhuset under Myrtorp och avstyckades från det som idag kallas Bottnelycke 21 omkring 1850 då Christian Andersson (f 1821) gifte sig med Britta Lisa Andersdotter (f 1830) från Täcklebo. När han sedan övertog gården blev det hans bror Johannes Andersson (1824–1893) och hans hustru Inger Helena Eliasdotter (f 1831) från Eldsbacken som flyttade till torpet. Johannes var sjuklig och dog 1893. Änkan bodde kvar till 1897 då hon flyttade hem till Eldsbacken. Torpet upphörde då och tomtmarken köptes tillbaka till gården.

 


Skyggen

Torp mellan 1850–1900. Namnet kan tyckas underligt men kommer troligen av torpets läge i skuggan under ett berg. Ibland kallas torpet för Lilla Sörskogen. Huset var på 6,2 x 7,2 meter och ladugården har varit belägen längs gärdesvägen.

1850 byggde torparen Gustaf Pettersson på Skyggen. Han var gift med Maria Christina Andreasdotter (1823–1865). På torpet bodde även hans mor Catrin Magnusdotter och hans syskon Carl-Magnus Pettersson (f 1837 och senare utflyttad till Norge), Brita-Maria Petersdotter och Elisabet Petersdotter. Familjen hade tidigare bott på torpet Stämmen. 1880 flyttade de till Rutan och då kom en ny torparfamilj.

Carl-Johan Edvardsson (f 1857) och hustrun Albertina (f 1863) tillsammans med barnen Gustava (f 1884) Axel Vilhelm (f 1886) Hulda Christina (f 1890) samt Agnes Ottilia (f 1893). Dessa bodde kvar till 1894 då de flyttade till Bovallstrand.

Omkring 1894 flyttade Martin Johansson (f 1861) från Fridhem och hans hustru Selma (f 1863), född Brandt, och dottern Evelina (f 1885) samt sonen Albert (f 1887) till Skyggen. 1896 kom torparen Johan Anton Pettersson (f 1861) och hans hustru Augusta (f 1860), dit. De hade barnen Albertina (f 1884), Johan Einar (f 1890) och Julius (1892). 1898 flyttade familjen till Svarteborg.

Siste torparen på Skyggen var Alfred Karlsson (f 1854) och Augusta Aronsdotter (f 1858). De hade barnen Gustaf (f 1885), Artur (f 1888), Gerda (f 1891), Johan (f 1894), Annie (f 1897) och Axel (f 1900). Då torpet var beläget på en skuggig plats beslutade de sig för att flytta hela torpet med byggnader till Påskemyrarne omkring år 1900.

 


Stämmen

Namnet kommer troligen av ”dämme”, dvs uppdämning i bäcken. Torpet omtalas redan i 1711 års husförhörslängd och då bodde där två dragoner Kvist och Jacobssön. Därefter vet man inget om torpet förrän 1818 då det återigen finns upptaget. Torparen då hette Lars Olsson, född 1771, och hans hustru Karin Berendsdotter (f 1770). De hade fem döttrar: Anna (f 1799), Beata (f 1803), Olena (f 1806), inger (f 1811) samt Johanna (f 1914). Dottern Olena gifte sig med Anders Andersson-Tyr och 1825 finns även de på torpet. De fick tre barn, Brita-Maria (f 1823), Sophia (f 1826) och Adrian (f 1829). 1835 efterträds Anders och Olena av en ny torparfamilj Peter Gunnarsson från Melleröd och hans hustru Catarina Magnidotter. De har barnen Anna-Greta (f 1820), Maria (f 1821), Gustaf (f 1824), Juliana (f 1828) och Brita-Maria (f 1831). 1844 kom torparen Olof Nilsson och hans familj till torpet. Hans hustru hette Hilma, född 1796, och två sönder Carl och Anders. 1849 brann stugan på torpet ner och församlingen såg till att ett nytt hus inköptes till familjen. Stugan på torpet Tyskhuset under Myrtorp hade blivit ledig och dennes inköptes och flyttade till Stämmen. Nästa gång Stämmen står upptaget står det som backstuga och där bodde då torparens son Anders med hustru Anna-Elisabet och sonen Olof Leonard. Det exakta läget för det ursprungliga Stämmen är osäkert. Idag är Stämmen en gårdsdel, avstyckad 1918. Läs mer om Bottnelycke 30 ovan.

 


Stycket

Torp mellan 1818–1905. Bostadshuset var på 7 x 4,2 meter. Ladugården låg cirka 25 meter norr om bostadshuset. På tomten fanns päronträd och äppleträd. Förste torparen hette Jacob Jacobsson (1784–1864) som bodde där tillsammans med sin hustru Karin Trulsdotter (1788–1854) och barnen Christina (f 1813), Olena (f 1815), Ann-Maria (f 1818) och Johannes (1822–1874). Den senare tog över torpet och bodde där sedan med sin fru Agneta Olsdotter (f 1825) och barnen Carl (f 1856), Olena (f 1859), Johan (f 1864) och Selma (f 1867). 1884 flyttade hela familjen till Skälebacken under Välseröd.

Då flyttade Samuel Gustavsson (f 1945) från gården Bottnelycke in på Stycket med frun Josefina Alberta Olsdotter (f 1847) och barnen Oskar Julius (f 1874), Hilma (f 1877), Johan Gottfrid (f 1884) och Anna Emilia (f 1884). Familjen kom från Svenneby till Myrarne under Hedum 1880. De flyttade från Stycket till Kville 1885.

Då kom Olof Alfred Gustavsson (f 1852) och frun Emma Amalia Olaidotter (f 1855) till Stycket tillsammans med barnen Selma Emilia (f 1880), Gerda Paulina (f 1882), Gottfrid Alexis (f 1884), Anna Justina (f 1885) och Carl Artur (f 1892). Familjen flyttade år 1900 till Eldsbacken och därifrån till Dammviken.

Skomakaren Carl Hansson (f 1856) flyttade då in på Stycket med frun Augustina Josefina Adriansdotter (f 1856) från Lindalen. De hade fyra barn: Klara Adelina (f 1884), Maria Josefina (f 1886), Tekla Elisa (f 1894) och Torin Valdemar (f 1899).

 


Backen

Torp mellan 1700-talet–1910. Soldattorp för Bottnelycke och Elseröd i Tossene för soldat nr 57 i Sotenäs kompani. Första kända torparna var Jöns Jonsson och Anders Svensson mellan 1700 och 1712.

1712 kom Hans Hansson Berg (f 1689) till Backen med Kari Andersdotter och barnen Nils (f 1713, dog tidigt), Anders (f 1715), Börta (1717–1717), Anna (f 1720), Hans (f 1724), Börta (f 1727) och Nils (f 1729). 1755 anslöt Jon Hök Båtsman och frun Anna Hansdotter tillsammans med barna Nils (f 1753) och Anders (f 1755). Familjen Hansson Berg flyttade 1760.

Då kom istället Halvår Boman (1728–1805) med frun Barbro Andersdotter (1726–1790) till Backen tillsammans med barnen Nils (f 1753), Anders (f 1755), Marta (f 1758), Sven (f 1761), Anna och Lars. De bodde på Backen mellan 1760–1777.

1778 kom Dragon Olof Hedström till Backen. Mellan 1782–1783 bodde Anders Fröjd och frun Christin Olsdotter på Backen. Den senare dog 1783.

1784 flyttade Ivar Segerblad (1751–1815) från Håby in med frun Anna Andersdotter (f 1756). De hade med sig barnen Marta, Olof (f 1784), Johanna (f 1786), Anna (f 1790) och Christina (f 1793). 1811 lämnade de Backen.

1811-1815 bodde trumslagaren Erik Malmberg (1776–1815) med frun Helen Andersdotter (f 1773) på Backen med barnen Anna, Catrina (f 1804), Gustaf (f 1808), Carolina (f 1811), Anders (f 1815), Eva Mari (f 1815). 1815 flyttade de till Skälebackarne under Välseröd.

1816 bodde soldaten Herculus (f 1782) på Backen. Strax därefter flyttade Erik Andersson Stål in med frun Marta Eriksdotter och barnen Anna-Britta, Inga, Beata, Johanna, Maja, Anders, Johannes och Christina. De bodde kvar till 1844 då Anders Brandt med familj flyttade till Backen. 1870 flyttade de till Hogen och då kom Carl Oskar Segerblad från Askum med frun Emma Christina Eliasdotter från Kville och flyttade in. De hade barnen Selma, Johan, Gerda, Alida, Jenny och Carl. Runt 1900 flyttade de till Ellene och då flyttade Christian Jacobsson Gren in på Backen med frun Augusta Carlsdotter och barnen Carl, Anna och Erik.

IMG_9225

Christian Jacobsson Gren framför torpet Backen. 

 


Hogen

Torp mellan 1870–1877. Kallades även Brantetorpet. Anders Brandt som tidigare varit soldat och bott på Backen flyttade hit omkring 1870 och byggde bostadshuset och fårhus. Bostadshus var 4,20 x 6,60 meter med grundmur av bergfallen sten. Fårhuset var beläget cirka 5 meter från bostadshuset. 3 x 2,5 meter. Anders Brandt var född 1818 i Askum, Hans hustru Beata Andersdotter (f 1821). De hade sju barn, Johan Teodor (f 1848), Olof Alfred (f 1853), Lars August (f 1850), Hilma Matilda (f 1856), Johanna Amalia (f 1859) Selma Elisabet (f 1863) var gift med Martin Johansson i Fridhem, samt Justina Carolina (f 1867).

 


Hålkasen under Bottnelycke

Torp mellan ca 1835–slutet av 1800-talet. Backstuga. Endast rester av brandmuren kunde återfinnas. Stugan var troligen cirka 4,20 x 4,80 meter. Källare murad av bergfallen sten belägen cirka 25 meter söder om bostadshuset. I stugan bodde Nils Gunnarsson, som var född 1786 på Melleröd, tillsammans med döttrarna Maria (f 1822) och Magdalena (f 1835) som var mor till Lotta Holmgren. Nils Gunnarsson var bror till Svennung Gunnarsson som ägde en av gårdarna på Bottnelycke. Nils Gunnarsson var tidigare gift med Anna Maria Persdotter och bosatt på Timmerdal. Efter Anna Marias död flyttade familjen till Hålkasen.

 


Påskemyrarne

Torpet kallas även för ”Rättarns” efter kronorättare Alfred Karlson. Namnet Påskemyrarne kan härledas till växten pors som förekom på platsen. Alfred Karlson hade tidigare varit torpare på Skyggen under Bottnelycke och bodde på torpet med frun Augusta Aronsdotter och barnen Gustaf, Artur, Gerda, Johan, Annie och Axel. Husen flyttades från Skyggen till Påskemyrarne 1914. 1934 brann torpet ner och Augusta blev innebränd. Alfred drabbades av svår sorg och tog sitt liv strax därefter.


Det finns mycket mer att berätta, men jag nöjer mig här för tillfället. Kom gärna med kommentarer, korrigeringar och fler fakta genom att trycka på ”svara” längst upp i inlägget.

Annonser