Åseby

Klicka på kartan för att se den i större format.

Klicka på kartan för att se den i större format.

ÄGARE

Åseby har bestått av tre gårdar. En belägen vid kyrkan. En vid gamla skjutbanan, den så kallade Fossmansgården. Och den nuvarande Osbergsgården.

Ursprungligen lär gården har tillhört danska kronan. Fram till 1909 ägdes Åsebygårdarna av Hvitfeldtska stipendieinrättningen, och var så kallade åbygods.


Gården vid kyrkan

Början av 1800-talet: Christen Larsson. 1812 brukades 1/2 mantal Åseby av Christen Larsson (född 1775). Han var gift med Anna Greta Christiansdotter (född 1783) och de hade fyra barn: Samuel (född 1811), Christina Elisabet (född 1815), Brita Stina (född 1818) samt Johannes (född 1823).

Mitten av 1800-talet: Hans Jacob Andersson. I husförhörslängden 1855-60 står Hans Jacob Andersson för gården. Han var gift med Anna Maria Samuelsdotter som var barnbarn till Christen Larsson. De hade sex barn: Adela Charlotta (född 1855 och senare med namnet Lotta Svärd), Helena Augusta (född 1859), Samuel (född 1863 och flyttade till England och tog där namnet Harrisson), Herman (född 1864) och Gustaf Charles (född 1867) och Anna Lovisa (född 1875).

Början av 1900-talet: Samuel Harrisson & Lotta och Albin Svärd. 1904 står Samuel Harrisson för gården men den brukades av Lotta och Albin Svärd.

Början av 1900-talet: Herman Alexandersson. Därefter står Herman Alexandersson för gården och han efterträddes av sina söner Martin Augustsson och Axel Hermansson.

1918–1938: Martin Augustsson. 1918 övertog Martin ensam gården.

1938–1960: Axel och Arvid Persson. 1930 utarrenderades gården till Martins kusiner Axel och Arvid Persson som sedan köpte gården 1938.

1960–slutet av 1900-talet: Åke Johansson och Stina Rosell. Axel och Arvid ägde gården till omkring 1960 då de sålde den till Åke Johansson och Stina Rosell. Därefter såldes gården till Karl-Härry Fritzson på Loftsby och nu ägs gården tillsammans med Loftsby och Myrtorp av Karl-Härrys söner Thomas och Claes. En del av Åsebygården såldes till Christer Börjesson på Orreberg.


Fossmansgården

1812 innehades åborätten av Lars Svensson (född 1766). Han var gift med Agneta (född 1773). De hade tre barn: Christina (född 1805), Olena (född 1810) och Beata (född 1818). På gården bodde även Lars syskon Per (född 1758) och Helena (född 1769).

Omkring 1855 står Hans Olsson som åbo. Han var gift med Lars dotter Olena. De hade sonen Alexander. 1850 innehades åborätten av Samuel Andersson, gift med Lars andra dotter Beata. De hade åtta barn:Anna Lovisa (född 1840), Amalia Sofia (född 1842), Alfred Robert (född 1844), Emma Charlotta (född 1847), Johanna Vilhelmina (född 1849), Helena Fredrika (född 1851), Carl Johan (född 1854) och Ottilia Elisabet (född 1857).

Efter Samuel Andersson delades gården i två delar. En del såldes till Alexander Isaksson och den gården fick därför kallas Isakegården. Den andra delen såldes till August Andreasson och kom att kallas Fossmansgården.

Det tidigare bostadshuset på Åseby

Det tidigare bostadshuset på Åseby

Den förste kände ägaren på Osbergs gård var Olof Mattsson (född 1744) som var gift med Anna Svensdotter (född 1744). Deras son Hans Olsson övertog sedan gården och efter honom har gården gått i arv inom samma familj till idag. Hans Olsson var född 1775 och gift med Maria Olsdottver (född 1775). De hade sju barn: dottern Anna Maris (född 1805 och flyttade till Hommedal i Tossene), sonen Matias (född 1808 och blev den som övertog gården), sonen Lars (född 1811 och blev bonde på Melleröd), dottern Sara (gifte sig med Johannes Andersson i Gategård), tvillingarna Olof och Carl (födda 1816) och sonen Andreas (född 1819).

Sonen Mathias Hansson tog över gården och gifte sig med Sara Nilsdotter (född 1816). De hade fem barn: Carl August (född 1836 och övertog sedan gården), Beata Amalia (född 1839), Martin Alfred (född 1842), Anders Edvard (född 1847) och Anna Charlotta (född 1851). Anders Edvard kallade sig för Niklas och det berättas följande historia om honom: När han var 14 år gick han till sjöss. Efter tre år på sjön kom han till Tönsberg och skulle bege sig hem. På kvällen lämnade han sin sjömanskista på båten och själv tänkte han komma tillbaka nästa morgon. Men han råkade försova sig och båten med sjömanskistan åkte iväg medan han själv blev kvar i Tönsberg. Detta såg Niclas som ödets vink och han gav sig ut på en ny långfärd. Sjömanskistan kom hem till Åseby men han kom själv aldrig tillbaka. Han hamnade istället i Australien där han blev jordbrukare och fabriksidkare. Sitt ursprungliga namn Mathiasson bytte han mot Osberg efter gården Åseby, och på det sättet uppstod släktnamnet Osberg.

Ca 1870–1901: Carl August Mathiasson. Omkring 1870 övertog Carl August Mathiasson åborätten till Åseby. Han var gift med Julia Bernhardina Johansdotter från Bro. De fick fyra barn: Johan (född 1870), Oscar (född 1872 och han antog namnet Osberg, övertog senare gården och blev riksdagsman), sonen Herman (född 1875 och blev bonde på Hornlycke i Kville, dottern Anna (född 1877 och hon bodde på Loftsby).

1901–1938: Oscar Osberg. 1901 övertog Oscar Osberg åborätten efter sin far. Han gifte sig med Hildur Westerståhl från Västervik och de fick tre barn: Harriet (född 1905 och gifte sig med Axel Olsson i Holma), Osvald (född 1907 och blev bonde på Åseby) och Alice, (född 1914 och gifte sig med Erik Stahre från Hova i Västergötland).

FAM.OSBERG (2)

Hildur och Oscar Osberg med barnen Osvald och Harriet.

Oscar Osberg var landstingsman och 1914 blev han folkpartistisk riksdagsman och var så i 32 år.Han verkade bland annat för Sotekanalens byggande och Hamburgsundsleden. Som ledamot i Hushållningssällskapet var han den drivande kraften bakom Dingleskolornas tillkomst. I Berfendals dåvarande kommun var han ordförande i skolrådet och i kyrkostämman. Han avled 1962.

.

På Åseby fanns det gäss och när det var dags för slakt och plockning krävdes många flinka händer.

På Åseby fanns det gäss och när det var dags för slakt och plockning krävdes många flinka händer.

1938–andra halvan av 1900-talet: Osvald Osberg. 1938 blev Osvald Osberg ägare till gården. Osvald var gift med Astrid Forsander från Herrljunga. De hade tre barn: Mats (född 1933), Sten (född 1935), Margareta (född 1940). OSVALD MED KON (2)

Slutet av 1900-talet: Sten Osberg. Sten övertog så småningom gården tillsammans med sin fru Lillemor Eklund från Partille. De har tre barn, Roger, Catarina och Liselott. Roger är gift med Johanna Forsander och de har idag gården tillsammans med Kebergsgårdarna och en del av Hästhagen.


TORPEN

Kasen

Kallades också för Hympetorpet. Torpet bestod av en timrad mangårdsbyggnad, en vedbod och några fruktträd. Det omtalas första gången 1802. Då bodde där Svenning Andersson (född 1766), hans hustru Christina Olsdotter samt deras barn Helena (född 1812) och Peter (född 1816). De hade också ett par personer inhysta. 1821 dog Christina och då flyttade Svenning och barnen till Nybygget under Åseby.

Under ett par år därefter fanns en annan torpare på Kasen: Olof Olsson (född 1782), hans hustru Anna och barnen Olena och Helena. På torpet bodde också soldaten Andreas Väck och hans far: den avskedade soldaten Magnus Udd och hans hustru Kerstin. Olof Olsson och hans familj flyttade till Bottna och därefter låg torpet öde till 1835.

1835 till 1844 beboddes torpet av Anders Olsson (född 1770) från Loftsby. Han var gift med Lisa Persdotter (född 1788) och de hade två söner: Hans (född 1820) och Mattias (född 1823).

1845 bor skräddaren Hans Andersson på torpet. Hans var född 1820 och hans hustru Anna Svensdotter var född 1824. De hade även en styvdotter Amalia Justina (född 1847).

1852 dog hustrun Anna och 1858 gifte Hans om sig med Fredrika Christina Hansdotter. De fick fyra barn: Amanda Henrika (född 1859), Axel Leonard (född 1861), Herman Julius (född 1863) och Emma Olivia (född 1866). 1872 dog Fredrika Christina och Hans blev än en gång änkeman.

Ett år efteråt träffade Hans Mali som hade blivit änka efter smeden Johannes Olsson i Hedum. De båda beklagade varandra sorgen och talade om sin ensamhet. Då sa Mali till Hans ” Skulle inte vi kunna gifta oss?”. Hans svarade ” Jo, snälla Mali, jag har gått och tänkt på detsamma”. De kom överens om att gå till pastor Stenbäck på prästgården och ta ut lysning. När de kom fram till prästgården valde de att gå köksvägen eftersom de var fattiga. Fru Stenbäck öppnade och frågade efter ärendet. Pastor Stenbäck tog emot dem i stora rummet och de framförde sitt ärende. Pastor Stenbäck funderade och så sa han ”Nog kan ni få ut lysning, det vill jag inte förhindra. Men ni som är så gamla kan väl flytta ihop ändå?”. Då svarade de båda två ” Nej, nej, snälla pastorn, vi vill allt viga oss”, så blev det både lysning och vigsel. Så gamla var de väl inte med dagens mått mätt. Hans var född 1820 och var väl då i 50-årsåldern och Mali som sedan fick heta Hympe Mali var född 1835. Hans och Mali hade som fosterson eller skräddarelärling Carl Oskar Hellberg.

På Kasen fanns ytterligare ett torp bestående av en tvåvånings mangårdsbyggnad, ett fähus och några fruktträd. Där bodde under åren 1872 till 1897 Martin Mattsson (född 1842) från Åseby och hans hustru Julia Charlotta Andersdotter (född 1847) samt deras son Leonard (född 1871). Familjen kom från Bro 1872. Leonard gick till sjöss 30 januari 1891.


Torpet Kleven

Är omnämnt sedan 1760 och är 1771 upptaget som soldattorp. 1760 beboddes det av Jonas Johansson. 1765 av dragonen Mårten Frisk och hans familj. Efter Mårten Frisks död bodde änkan kvar. 1816 bodde torparen Nils Olsson och hans hustru på Kleven.


Åsebacken

Familjen Lugner

Familjen Lugner

I senare tid även kallat Lugnås, beboddes 1812 av Nils Kolmodin och hans hustru. Det var då en backstuga. 1859 bodde skolläraren Paulus Albin Rasch (född 1830) där. Hans hustru var Carolina Charlotta Fredriksdotter (född 1839) från Dalkasen. De hade två söner: Johan Ferdinand (född 1862) och Carl Viktor (född 1865). Rasch dog 1867 och därefter flyttade änkan och barnen till Dalkasen.

1868 kom klockaren Carl Anders Eliasson Lugner (född 1840) från Svarteborg och hans hustru Matilda Alexandersdotter (född 1843). De hade barnen Gerda Maria (född 1870 och flyttade sen till Torp i Svarteborg), Gottfrid Emanuel (född 1872 och flyttade sen till Amerika), Axel Vilhelm (född 1879 och blev sen järnvägstjänsteman – far till Rut Lugner), Alida Kristina (född 1882). Den senare gifte sig med Otto Hansson och bodde på Lugnås. De hade sonen Harald. Enligt brandboken 1885 fanns en mangårdsbyggnad målad och i gott skick i två våningar med tio rum, en mindre ladugård med plats för häst och gris samt en liten loge och lada. Troligen har detta byggts under Lugners  tid. På Lugnås har även funnits affär.

Efter Otto och Alida ägdes Lugnås av Harald Hansson och numera av hans son Anders.


Ellebergshagen

Kallades 1811 för Ahlbergshagen. Där bodde i början av 1800-talet torparen Elias Danielsson (född 1779). Han gifte sig 1818 med Brita Maria också kallad ”Maja” (född 1787, troligen i Uddevalla). De hade fyra barn: Anna Maria (född 1820), Christina (född 1822), Daniel (född 1825 men han dog redan året efter) och dottern Oliana (född 1827 men levde bara ett år).

Nybygget eller Kohagen bestod av en timrad tvåvåningsbyggnad samt en ladugård med loge, lada och fähus. 1821 till 1825 bodde Svenning Andersson och hans barn Peter och Helena där. De kom från torpet Kasen under Åseby.

1831 till 1844 beboddes torpet av Erik Eriksson (född 1807) och hans hustru Petronella Andersdotter (född 1814) samt dottern Anna Catrina (född 1834). Familjen flyttade till Änghagen under Hästhagen.

1844 kom torparen Isak Olsson (född 1807), hans hustru Maria Nilsdotter (född 1813) samt deras barn: Alexander (född 1832), Olof Anton (född 1840), Ingrid Carolina (född 1842), Mathilda (född 1844), Hedda Lovisa (född 1849). På torpet bodde även Marias far Nils Hansson (född 1775).

Efter Isaks död 1883 övertogs torpet av sonen Alexander Isaksson. Han var gift med Augusta Paulina Johansdotter (född 1845) i Bro. De hade sju barn: Johan Albin (född 1871), Frans Oskar (född 1872), August Herman (född 1876), Olof Ferdinand (född 1879 och dog samma år), Gerda (född 1882), Anna Viktoria (född 1884) samt Otto Ferdinand (född 1887).

Alexander Isaksson köpte en del av en av Åsebygårdarna, den gård som senare kallades Isakegården.


Änghagen under Åseby

Finns omnämnt sedan 1830 och bestod av en timrad tvåvåningsbyggnad med fyra rum, en ladugård med loge, lada och fähus.

1830 till 1844 beboddes torpet av Nils Henningsson (född 1801) från Nötegiljan. Hans hustru var Börta Nilsdotter (född 1800) och de hade två barn: Brita Christina (född 1833) och Johan Fredrik (född 1835). Familjen flyttade till Loftsby.

Olaus Engelbrektsson (född 1811) kom från Solberg i Håby. Han var gift med Gustafva Olsdotter (född 1817) och de hade en dotter, Anna Cajsa (född 1840). Olaus dog 1844 och då flyttade änkan och dottern till Svarteborg.

1845 till 1881 var Mathias Christiansson (född 1821) torpare på Änghagen. Han var gift med Anna Christina Andersdotter (född 1825). De hade sex barn: Amalia Justina (född 1846), Clas Botolf (född 1849), Tekla Justina (född 1852 – död 1855), Fredrik Emanuel (född 1855) samt Johan August (född 1859). Mathias dog 1881 och då övertogs torpet av sonen Clas Botolf Mathiasson. Han var gift med Laura Christina Svanberg (född 1852). Deras barn var Serafia Matilda (född 1872), Clas Efraim (född 1876 – död 1882), Alfred Justinus (född 1878 – död 1882), Emma Christina (född 1880 – död 1882), Oskar Paulinus (född 1882), Johan Fritz (född 1884), Ottilia Amalia (född 1886), Carl Ninus (född 1888 – död 1890), Carl Arvid (född 1892), David Mauritz (född 1894) och Knut Laurin (född 1896).

Annonser