Skörbo

Klicka på kartan för att se den i större format.

Klicka på kartan för att se den i större format.

Skörbo består av fem gårdar och sexton torp.


ÄGARE

Gård 1

1802–1850: Erik Andersson och Christina Hansdotter. Gården ägdes från 1802 av Erik Andersson (född 1782) och hans hustru Christina Hansdotter. De hade en dotter Anna Maria (född 1817). Hon flyttade till Heden och gifte sig med Samuel Hansson (född 1816). De tog över gården efter Erik Andersson 1850.

1850–1887: Samuel Hansson och Anna Maria. Anna Maria och Samuel hade barnen Johan Herman (född 1839), Gustaf Robert (född 1844), Edvin Alfred (född 1854 – dog 1864), Helena Augusta Andrietta (född 1838), Albertina (född 1841), Carolina Teodora (född 1848 – dog 1877), Josefina Bernhardina (född 1850) Claes Leonard (född 1859), Tekla Augusta (född 1857), Frans Oskar (född 1863) Ida Florentina (född 1861). Sonen Johan Herman gifte sig med Fredrika Hansdotter från Medbo och flyttade upp till Dammliden på Fjället. Dottern Albertina flyttade till Norge, lysning med Carl Johan Lorentsson från Hede 1872. Dottern Josefina Bernhardina gifte sig med Johan Jacob Nilsson (född 1839) och flyttade till Loftsby 1883. De fick en son som dog som spädbarn och därefter en dotter Alexandra Teodora (född 1881).

1887 dog hustrun Anna Maria. Änkemannen Samuel flyttade till dottern Bernhardina på Loftsby. Sonen Gustaf Robert flyttade till Norge 1883, Claes Leonard flyttade till Amerika, Frans Oskar flyttade till Amerika 1888, dottern Ida Florentina flyttade till Svarteborg 1886.

1887–1904: Leonard Samuelsson. 1887 övertogs gården av Leonard Samuelsson (född 1858) från Berg. Han var gift med Inger Helena Mathiasdotter (född 1860) från Långön. Deras barn var Selma Viktoria (född 1888), Carl Axel (född NÄR?), Amalia Fredrika (född 1893), Fritz Hjalmar (född 1896), Alexius (född 1900).

1904–1947: Leonard Mattsson. 1904 övertogs gården av Leonard Mattsson (född 1871) och hans hustru Berta (född Johansson 1881). Deras barn var Margot (född 1910), Rut (född 1912), Olof (född 1914), Torsten (född 1916), Ragnar (född 1918), Karl Johan (född 1921), Ragnhild (född 1925).

 

1947–1981: Olof1947 tog sonen Olof över gården och brukade den till 1981 då systersonen Lennart Johansson (född 1958) tog över den.

FAMILJ (2) SKÖRBO

Leonard Mattsson med barnen Margot, Ragnhild och Ragnar.

 


Gård 2

Gården har brukats av samma släkt från tidigt 1700-tal till in på 2000-talet.

Runt 1700-talet–1759: Lars Andersson. Lars Andersson (född 1659) gifte sig i Svarteborg 1697 med Kari Hansdotter från Bärby. De hade tio barn: Björn, Nils, Kirsti, Per, Olufsen, Anna, Maren och den yngsta dottern Ingri (född 1713) som gifte sig 1742 med Erik Andersson (född 1706) på Färlev i Bro. Lars Andersson dog 1759. Han blev alltså tydligen 100 år.

????Ingri Larsdotter och Erik Anderssons dotter Kirstin (född 1749) gifte sig 1775 med änkemannen Halvar Ericsson från Eldsbacken (född 1726), son till Erik Jonsson och Kari Persdotter. Halvar dog på Eldsbacken 1791.

I början av 1800-talet–1850: Nils Halfvardsson. Under den här tiden beboddes gården av Nils Halfvardsson (född 1780 på Eldsbacken) och hans hustru Johanna Hansdotter (född 1787 på Täcklebo i Bottna). Deras barn var Anna Margareta (född 1810), Hans Jacob (född 1816) och Anders (född 1819). Hustrun Johanna dog 1854.

1850–1878: Hans Jacob Nilsson. 1850 tog sonen Hans Jacob Nilsson över gården. Han var gift med Juliana Eliasdotter (född 1812) från Hedum. De hade tre barn: Josefina Amalia (född 1846), Johan Ninus (född 1851) och Alexius Emanuel (född 1853).

Hustrun Juliana dog 1867 och därefter gifte Hans Jacob om sig med Amalia Johansdotter (född 1847) från Bro. Deras barn var: Axel Nestor (född 1872), Hilmma (född 1875), Adelina Emilia (född 1877), Justina Bernhardina (född 1879), Johanna Paulina (född 1882), Gerda Amalia (född 1885) och Joel Albin (född 1888). Familjen flyttade 1878 till Orremyren på Skottefjället.

1878–1932: Johan Ninus Hansson. 1878 övertog sonen från första äktenskapet, Johan Ninus Hansson, gården och han brukade den till 1932. Han var gift med Selma Annika Johansdotter (född 1855) från Hedum. De hade fem barn: Ernst Hjalmar (född 1880), Johan Viktor (född 1882), Alfrida Juliana (född 1889), Gotthard Edvin (född 1885) och Nils Verner Algot (född 1897).

1932–1955: Ernst Johansson1932 övertog äldste sonen Ernst gården, han var gift med Anna Viktoria Andersdotter (född 1882) från Keberg. Sönerna Viktor och Gotthard övertog morföräldrarnas gård på Hedum. Ernst och Viktoria fick sonen Henry (född 1927) som senare gifte sig med Kerstin (född 1938).

1955 Henry och Kerstin Johansson 1955 övertog de gården. De fick två döttrar: Marianne (född 1961) och Britt (född 1964).


Skörboheden 1 och Heden

Gården beboddes i början av 1800-talet av Johan Carlsson Berggren (född 1751) och hans hustru Anna Andersdotter (född 1746).

Deras dotter Catarina Berggren (född 1788) var gift med skepparen Olaus Ahlgren (född 1788) från Torsby. Deras barn var Johannes (född 1809), Carl Magnus (född 1811), Gustaf (född 1813 – död 1815), Olaus (född 1814).

1825 beboddes gården av Johan Berggren, som då var änkeman, och hans dotter Christina som var änka. Hennes barn Peter Mattsson (född 1792), Carl Mattsson (född 1811), döttrarna Maja Mathisdotter (född 1802) och Anna Catarina (född 1808), Juliana Mathisdotter (född 1805), Samuel Hansson (född 1816) från Evja och Beata Hansdotter (född 1814).Sonen Peter Mattsson gifte sig med Christina Larsdotter (född 1801). på Hogen i Tossene

1835 delades gården mellan Peter Mattsson och Samuel Hansson. (Se gården Skörbo)

Skörboheden 1:

Familjen Peter Mattsson övertar Skörboheden 1. De har barnen Herman Julius (född 1839), Beata Lovisa (född 1841) och Carolina Amalia (född 1843). På gården bodde även Peters bror Carl Mattsson (född 1811), systrarna Juliana och Anna Catarina. Halvsystern Beata Hansdotter flyttade till Röd i Tossene.

Gården brukades av Peter Mattsson fram till 1870 då den övertogs av sonen Herman Julius Pettersson (född 1839). Han gifte sig 1871 med Augustina Andreasdotter (född 1839 troligen i Svenneby). Deras barn hette Peter Christer (född 1874), Peter Carl (född 1875), Herman Alexius (född 1878 – död 1882), Gerda Paulin (född 1871) (Reinestam) och George Birger (född 1881). Peter Mattsson dog 1871. Systern Beata Lovisa flyttade till Stubberöd 1871. Hela familjen flyttade till Tången i Kungshamn 1888.

Gården övertogs av Åbon Emanuel Alfred Andersson (född 1844), från Medbo. Han gifte sig 1882 med Anna Matilda Johansdotter (född 1855) från Häller i Bro. Hustruns son Oskar Efraim Kristensson (född 1879) flyttade till Bro 1895. Gemensamma barnen hette Anders Emanuel (född 1882), Gustaf Adolf (född 1884), Agda Wilhelmina (född 1886) som flyttade till Uddevalla 1897, Fredrik Ragnar (född 1891), Ester (född 1893 – död 1896), Herbert Napoleon (född 1895) och Petter Wallentin (född 1898).

Gotthard Simonsson köpte gården 1924 och brukade den fram till 1967 då den köptes av Olof Mattsson i Skörbo. Nu är gården sammanslagen med Skörbo och ägs av Lennart Johansson.

Heden:

1835 blev Heden en gårdsdel av Skörboheden.

1835–1849: Samuel Hansson. Under den här tiden brukades gården av Samuel Hansson (född 1816) och hans hustru Anna Maria Erichsdotter (se gården Skörbo).

1849–1864: Mathias Larsson. När Samuel Hansson tog över gården Skörbo efterträddes han av Mathias Larsson (född 1817) och hans hustru Sidona Jonasdotter (född 1815). Deras barn var Christina (född 1842), Johanna (född 1844 – död 1855), Matilda (född 1847), Lovisa Charlotta (född 1849), Johanna Maria (född 1853), Elisabet (född 1856 – död 1857) och Eugenia Elisabet (född 1858).

1864–1929: Johan Henrik Andersson. 1864 flyttade familjen Mathias Larsson upp till undantaget på Bogiljan. Dottern Christina gifte sig 1864 med Johan Henrik Andersson (född 1841) och dessa tog över gården. Deras barn var Herman Julius (född 1868 – död 1881), Hilma Celina (född 1871), Amalia Charlotta (född 1874), som 1882 gifte sig med Axel Carlsson i Vrångebäck, Laura Matilda (född 1882) som sen gifte sig med Verner Johansson (född 1899). De senare fick två barn: Gösta (född 1920) och Mats (född 1923).

1929–1975: Verner Johansson. Matilda och Verner övertog gården 1929.

1975: Mats och Gösta Weinefors. Sönerna Mats och Gösta Weinefors övertog gården 1975. Därefter såldes gården till lantbruksnämnden och arrenderades då av Karl Härry Fritzson.

1984– idag: Lennart Johansson. 1984 köptes gården av Lennart Johansson och är nu sammanslagen med Skörbo.


Fjället

I början av 1800-talet beboddes gården av Hans Erichsson (född 1757) och hans hustru Cecilia Isacsdotter (född 1749). De hade sönerna Anders (född 1785), Elias (född 1788) och Mathias (född 1790).

1814–1842: Mathias Hansson och Elsa Andersdotter. Sonen Mathias tog över gården 1814 och gifte sig med Elsa Andersdotter (född 1797) från Myrtorp. De hade barnen Johan (född 1819), Christina (född 1821), Anna Maja (född 1824) och Sara (född 1817). Mathias Hansson dog 1825. Änkan Elsa gifte om sig 1826 med Hans Hansson (född 1800) från Kville och de tar över gården. Deras barn var Mathias (född 1827), Andreas (född 1829), Britta Maria (född 1832), Hans Jacob (född 1835) och Carolina Charlotta (född 1838).

Dottern Sara flyttade till Blådjuperöd 1831. Dottern Anna Maja flyttade till Skörboheden 1842.

1842–1857: Johan Mathiasson. Hans  Hansson dog 1842. Sonen Johan Mathiasson tog över gården och gifte sig med Inger Svensdotter (född 1810).

1857–1880: Adrian Andersson. 1857 gifte sig dottern Britta Maria med Adrian Andersson (född 1831) och de tog över gården. De hade dottern Amalia Elisabet (född 1858), fosterdottern Hulda Bergstedt (född 1883).

1880–1951: Martin Georg Bergstedt. Dottern Amalia Elisabet gifte sig 1880 med Martin Georg Bergstedt (född 1856) i Svarteborg och de tog över gården. Deras barn var Albin (född 1879) som hustruns son från tidigare, Hedda Serafina (född 1880 – död 1883), Hulda Paulina (född 1883), Ana Christina (född 1886), Maria Josefina (född 1889), Gustaf (född 1891), Elsa (född 1893), Berta (född 1897), Wendela (född 1899). Dottern Berta gifte sig med Otto Julius Ivarsson. Deras barn var Dagny (född 1923), Ivar (född 1925) och Elsa (född 1930).

1951: Olof Mattsson. 1951 köptes gården av Olof Mattsson i Skörbo. Och numera är den sammanslagen med Skörbo och ägs av Lennart Johansson.


TORPEN

Borrekasen eller Borrekullen

Var en backstuga som beboddes i början av 1800-talet av Olof Persson (född 1774), hans hustru Marta Gunnarsdotter (född 1766 på Melle) och sonen Peter (född 1799). Familjen flyttade till Bogiljan under Skörbo.


Udengen

Hörde till Skörbo fram till 1860 då det fördes över till Loftsby. I början av 1800-talet bodde ungkarlen Olof Mårtensson (född 1778) där. Han flyttade till Änghagen under Östebo. Sedan kom Johannes Jacobsson (född 1779) från Bro. Hans hustru hette Berta Olsdotter (född 1787) och barnen var Olof (född 1817), Josef (född 1824), Olena (född 1821), Adrian (född 1828). Hustrun Berta dog 1830. Sonen Adrian flyttade till Folbengtseröd, dottern Olena flyttade till Stångenäset och sonen Johannes fick en backstuga under Östebo.


Bogiljan

1815 kom Olof Persson och hans familj flyttande hit från Borrekasen. Här bodde även soldatänkan Helena Andersdotter (född 1773) samt hennes barn Gustaf Eriksson (född 1808), Catarina (född 1805), Carolina (född 1811), Anders och Eva Maria (födda 1815). Soldatfamiljen flyttade till Skälebacken under Välseröd. Olof Persson dog 1834 och hustrun Marta dog 1836. Sonen Peter Olofsson tog över backstugan. Han gifte sig 1827 med Christina  Petersdotter från Runden i Tossene och de fick tre döttrar: Olena (född 1827), Maria Catarina (född 1830) och Britta Sofia (född 1835 som kallades Sofia i Bogiljan. Hustrun Catarina dog 1862 och Peter dog 1886. Dottern Catarina flyttade 1862. Dottern Sofia fick en son, Olle (född 1866).

På 1860-talet bodde även soldatfamiljen Johan Edvard Hast och hans familj i stugan. Familjen bestod av hans hustru Britta Maria Asmundsdotter (född 1821), sonen Martin Alfred (född 1849), dottern Ulrika Charlotta (född 1852) och sonen Carl Johan (född 1862).

Det fanns även ett undantagstorp på Bogiljan. Det omnämns första gången omkring 1860, då bodde Mathias Larsson och hans familj där. De hade tidigare bott på Heden.

1870 flyttade döttrarna Matilda och Selma till Åby. Johana Maria flyttade till Norge 1872 och Eugenia Elisabet flyttade till Norge 1875. Laura Charlotta blev kvar på torpet med sina barn Martin Alfred (född 1872) och Stefana (född 1875).

Selma flyttade till Amerika 1892, Matilda flyttade till Göteborg 1884 och Martin Alfred flyttade till Amerika 1891.


Nordhagen

Är upptaget 1811 som en backstuga där den övergivna hustrun Maria Andersdotter bodde. Hon var född 1778 och kom från Kasen under Holma. Backstugan beboddes 1842 även av pigan Christina Olofsdotter (född 1821) från Bjällane i Tossene, drängen Christian Andersson (född 1825) från Bottna och drängen Peter Olofsson (född 1821) från Östebo.


Sörängen eller Sjöängen

Där bodde på 1840-talet änkan Elin Andersson (född 1797) och hennes barn Mathias Hansson (född 1827), Andreas (född 1829), Hans Jacob (född 1835), Britta Maria (född 1832), Carola Charlotta f(ödd 1838). Hon flyttade till Bro 1851.

1850 står torpet som ett undantag och bebos av Åbon Johannes Matttiasson (född 1819) och hans hustru Inger Svensdotter (född 1810). Hustrun Inger dog 1888 och därefter gifte Johannes om sig med Juliana Kristiansdotter (född 1845) från Fruängen under Berg. Johannes Mattiason dog 1898.


Hålkasen

Var en backstuga som på 1840-talet beboddes av torparen Lars Hansson (född 1802) från Backarne under Välseröd, hans hustru Helena Jacobsdotter (född 1807) och deras barn Adrian (född 1830), Johan August (född 1838), Carolina (född 1827), Gustava Amalia (född 1841), Beata Sofia (född 1842), Anna Catarina (född 1845). Familjen flyttade 1854.


Långgegiljan eller Målarehagen

Torpet ligger på Skottefjället. Det beboddes på 1840-talet av backstugusittaren Olaus Mathiassson (född 1795) från Myren under Bolkeröd och hans hustru Anna Britta Olsdotter (född 1806). Deras barn var Johan Anton (född 1842), Christina (född 1833), Olena Hedvig (född 1839), Anna Sofia (född 1836). Hustrun Anna Britta dog 1852. Samma år flyttade dottern Anna Sofia till Bro. Dottern Olena Hedvig flyttade 1854.

1857 gifte sig dottern Christina med Olof Andreasson (född 1825) från Holmen under Stumperöd och de tog över torpet. De fick fem barn: Inger Helena (född 1858), Carl Teodor (född 1869) som kallades Målar’n, Amalia Josefina (född 1862), Justina Charlotta (född 1866), Augusta Emilia (född 1872). Justina Charlotta flyttade 1877 till Röd, Amalia Josefina flyttade 1873 och Inger Helena flyttade 1875.

Efter Olofs och Christinas död flyttade sonen Carl till Hogedal under Keberg och torpet upphörde omkring 1910.


Fjällgiljan eller Kohagen

Torpet kallades först för Kohagen, men på 1860-talet bytte det namn till Fjällgiljan och senare hette det Hällehemmanet. På 1850-talet bodde här torparen Andreas Johansson Häll (född 1808) från Bro, hans hustru Elisabet Hansdotter (född 1812), deras barn Johan Anton (född 1836), Martin Edvard (född 1843), Johanna Lovisa (född 1839). sonen Johan Anton (dog 1839). En fosterdotter, Eleonora Svensson (född 1864), bodde hos familjen mellan 1867 och 1879. Både Andreas och Elisabet dog 1885.


Ekeskogen

Torpet beläget upp på Skottfjället har även kallats Nestors efter siste innehavaren. Namnet kommer troligen av den rika förekomsten av ekar på platsen. Torpet byggdes 1854. Den förste innehavaren var Andreas Petter Eliasson från Loftsby. Han var född 1816 och hans hustru Helena Johanna Andersdotter var född 1810. De hade gift sig i Svenneby 1842. Deras barn var Johan Edvard (född 1848) och Johanna (född 1855). Johan Edvard flyttade till Gategård som dräng 1866, därefter till Hästhagen och Hedum. 1870 blev han soldat för Hedums rote och tog namnet Högström. Johanna flyttade till Bro 1870. Hustrun Elisabet dog 1863. På torpet bodde inhysta änkan Sara Mathiasdotter (född 1817) från Fjället och hennes dotter Hedda Mathilda som 1866 flyttade till Bro.

Andreas Petter Eliasson gifte om sig med ovan nämnda Sara Mathiasdotter. Dottern från första äktenskapet Johanna flyttade till Bro 1870. Hustrun Sara dog 1881. Andreas flyttade till Broddarne under Hedum 1881 (sonen Johan Edvard var soldat där).

1897 kom en ny torpare, Axel Nestor Hansson från en av gårdarna på Skörbo. Han var född 1872 och hans hustru Maria Andersdotter var född 1858 och kom från Bro. De hade två döttrar: Dagmar Axelina (född 1898) och gift till Sjöhaga i Svarteborg, och Elin Alvelina (född 1902) senare gift till Rom, Ängarne i Svarteborg.

Torpet upphörde 1940.


Dammen 

Torpet är beläget uppe på Skottfjället. Boningshuset som var timrat med tegeltak uppfördes omkring 1907. Ladugården var indelad i loge, lada och fähus. På torpet fanns 3–4 kor, gris och höns. Arrendet för torpet var 100 kronor om året.

Omkring 1850 beboddes torpet av ungkarlen Herman Svensson (född 1838) och hans syster Hedda Charlotta Svensdotter (född 1836), brodern Johan August (född 1841), fadern Sven Olsson (född 1796) och modern Anna C Hermansson (född 1797). Familjen kom från Bro.

Herman Svensson gifte sig 1861 med Anna Margareta Nilsdotter (född 1810) från Skörbo. Föräldrarna flyttade till Bro 1870. Systern Hedda flyttade till Norge 1864 och brodern Johan August Svensson flyttade till Norge 1869. Herman och Anna Margareta bodde kvar till 1886 då de flyttade  till Svensehögen????.

1910 kom stenhuggaren Emil Lindbom (född 1879) från Munkedal. Han var gift med Emma Johannesdotter (född 1869) från Nättjebacka. De hade tidigare bott i Hallinden men flyttade 1910 till Fjället. Med hjälp av äldste sonen Algot byggde Emil ett bostadshus. Emil och Emma hade sju barn: Algot Wallentin (född 1898), Elof Fritiof (född 1902), Annie Viktoria (född 1904), Svea Maria (född 1905), Agnes Olivia (född 1907), Alice Helga (född 1909) och Carl John (född 1911).

Emil och Emma Lindbom bodde kvar på Fjället till 1954 då de flyttade till Göteborg där de flesta barnen hade bosatt sig.


Hagemyren

Ett torp som på 1860-talet beboddes av Elias Andersson (född 1832) från Myrtorp. Han var gift med Anna Helena Andersdotter (född 1826) från Bokenäs. De hade barnen Johan Anton (född 1860 i Bokenäs), Alfrid (född 1866 men dog när han var fyra år), Albertina (född 1863) och Edvin (född 1871). Dottern Albertina flyttade 1879, hustrun Anna Helena dog 1881, Elias Andersson flyttade till Nötterö i Norge 1882, sonen Johan Anton flyttade till Stubberöd, 1879 flyttade sonen Edvin till Myrtorp.


Stockegiljan eller Olaus hage

Torpet byggdes omkring 1860 och var en stuga av timmer med torvtak samt en liten ladugård. Torpet upphörde 1895 och ladugården försvann 1898. Torpet beboddes 1860 av Olaus Nilsson (född 1822) från Håby och hans hustru Anna Sofia Olausdotter (född 1826). De flyttade till torpet 1863. Anna Sofia dog 1895 och Olaus dog 1898.


Hasslebacken

Torpet omnämns första gången 1870 då torparen Johan Anton Olausson (född 1842 på torpet Myren under Bolkeröd) bodde där. Hans hustru var Anna Lisa Jacobsdotter (född 1836) från Svenneby. De hade fyra barn: Olle Aron (född 1871), Anders Nestor (född 1874), Frans Oscar (född 1876), styvdottern Johanna Lovisa Johannesdotter (född 1856) som kom från Svenneby 1872. Anna Lisa dog 1882 och Johan Anton gifte om sig med Johanna Larsdotter (född 1833 i Bokenäs). Olle Anton flyttade till Bottna 1888. Resten av familjen flyttade till Geteskär under Hallinden i Bro 1890. Därefter beboddes torpet av fattighjonet Olena Hedvig Olaidotter (född 1843) och hennes barn Anders Olsson (född 1871), Olaus Olsson (född 1875) och Anna Lovisa Olsdotter (född 1869). Olena dog 1890 och resten av familjen flyttade då till Bro.

Byggnaderna auktionerades ut 1894 och ropades in av cA Lugner i Åseby.


Orremyren

Torpet omnämns första gången 1878 då Hans Jacob Nilsson med familj flyttade dit från gården på Skörbo (se uppgifter på gård 2 Skörbo).

Sonen Joel Albin tog över torpet. Han var gift med Agnes Deborah Fransdotter (född 1893 i Håby). De fick två döttrar: Hilda Deborah (född 1916) och Karin Viola Amanda (född 1931). Torpet fanns kvar till omkring 1950.

Dammeliden  

Dammeliden under Skörbo

Dammeliden under Skörbo

Var ett undantagstorp till gården Skörbo. Johan Herman Samuelsson (född 1839) gifte sig 1870 med Fredrika Hansdotter och flyttade dit från gården Skörbo. Fredrika var född 1842 och deras barn var Augusta Viktoria (född 1872) och Abrahamina Josefina. Augusta Viktoria gifte sig 1892 med sjömannen Anton Bergstedt och de fick 1892 dottern Alice. Dessa flyttade till Ulebergshamn. Abrahamina Josefina gifte sig 1898 med Färdig i Tossene och flyttade till Ulebergshamn.


Myrbacken eller Hastehemmanet

Fanns under tiden 1885 till 1897 och det tjänade som fattighus för den avskedade soldaten Johan Edvard Hast (född 1821) och hans hustru Britta Maria Assmundsdotter (född 1821). De flyttade 1885 från Åsen under Holma.

Annonser

Holma

Klicka på kartan för att se i större format.

Klicka på kartan för att se i större format.

Holma har fått sitt namn troligen av holme, utskjutande plats i Tvärån.


ÄGARNA

1670–1812. Gården Holma har varit så kallat Åbygods. Av äldre handlingar vet vi att åbon 1670 hette Halvar i Holma. 1675 är det antagligen Halvars son Engelbert Halvarsson som är åbo.

1705 ser det ut som om gården har delats i två delar, det fanns i varje fall två åbor, det var Anders Halvarsson och Olof Jönsson. 1711 hette åborna Halvar Olsson och Olof Hansson, 1742 Halvar Olsson och Anders Jonsson, 1780 Erik Halvarsson och Anders Jönsson.

Gården Holma har under åren delats upp i fyra olika delar, men 1812 utgjorde varje gård 1/2 mantal och från detta år kan vi närmare följa gårdarnas utveckling.

HOLMA KVARN OCH SÅG 3 (2)

Holma kvarn och såg.


Halvars gård (som idag kallas Holma):

1812–1855: Halvard Erichsson och Christina Gunnarsdotter. Halvars gård, som av namnen att döma ser ut att ha gått i släkten under lång tid, brukades 1812 av Halvard Erichsson. Han var gift med Christina Gunnarsdotter från Melleröd. De hade två söner Elias (född 1812) och Gustaf (född 1818), samt sju döttrar: Christina (född 1792) och gift med Peter Andersson i Bolkeröd. Elsa (född 1797), Sara (född 1800), Anna Maria (född 1802), Anna Brita (född 1806), Greta (född 1809), Anna (född 1815). På gården bodde även Halvards mor Anna Hansdotter samt Christinas bror Nils Gunnarsson. 1847 dog Halvard och därefter står Christina som ägare till gården till 1855 då även hon dog.

1855–1860: Nils Olsson. Efter 1855 delades gården i två delar vardera utgörande 1/4 mantal. Den ena gårdsdelen brukades av Nils Olsson (född 1786) och gift med Elsa Halvardsson dotter till Halvard Erichsson. De brukar tydligen gården endast några få år, ty redan 1860 står deras svärson Andreas Olsson som ny åbo.

1860–1896: Andreas Olsson. Andreas var gift med Anna Nilsdotter (född 1819). De hade två döttrar Mariana (född 1845) och Carolina (född 1848).

1896–1898: Börje Oscar Nilsson. 1896 står Börje Oscar Nilsson från Gategård som åbo, Han var gift med Matilda Hansdotter och de hade två söner: Anders Harald och Nils Oscar.

1898–1932: Anders och Selma Olsson. 1898 övertogs gården av Anders Olsson (född 1871) och hans hustru Selma. Dottern Hulda var född 1903 och sonen Axel var född 1905. Anders och Selma brukade gården till 1932 då sonen Axel övertog den.

1932–1977. Axel Olsson. Han var gift med Harriet Osberg från Åseby. Axel och Harriet hade två barn: Elly (född 1934) och Arne (född 1938). Förutom jordbruket på gården fanns även kvarn och såg. Mjölnaren under många år var Artur Johansson från Högås. Axel drev även lastbilsåkeri och taxirörelse. Under flera år körde Axel och hans chaufförer mjölkbilen till mejeriet i Hunnebostrand. Axel dog 1977 och verksamheten togs då över av sonen Arne. Han drev verksamheten fram till sin död, då sönerna Bjarne och Ambjörn tog över. Kvarnen och sågen är nedlagda, verksamheten är numera koncentrerad till grusförsäljning från grusgropen vid Holma.


Den andra halvan av Halvarsgården (ligger nere vid affären):

1855–1883: Mathias Hansson. Den andra delen av Halvarsgården ägdes 1855 av Mathias Hansson (född 1806) och även han gift med en av Halvards döttrar, Sara, född 1800. De hade fyra barn: Johan Herman (född 1842), Maria Carolina (född 1826), Anna Christina (född 1837) och Brita Elisabet (född 1839).

1883–1897: Johan Herman Mattsson. Mathias dog 1883 och därefter blev hans son Johan Herman ny åbo. Han gifte sig 1884 med Augusta Lovisa Alexandersdotter (född 1850). De fick två söner: Axel Malkolm (född 1885) och Carl Herman (född 1887).

1897–1959: Anders Johan Andersson/Ernst & Annie Karlsson. 1897 arrenderades gården av handlaren Anders Johan Andersson och hans söner Svante och Hugo. Gården ägdes under 1940- och 1950-talen av Ernst och Annie Karlsson.

1959–1977: Axel Olsson. Gården köptes 1959 av Axel Olsson och har sedan lagts samman med gården som står omskriven ovan.


Banken och Dalhagen:

Det andra 1/2 mantalet Holma brukades 1812 av Hans Olsson (född 1767) och hans hustru Marta Hansdotter (född 1761). De hade tre barn: Christian (född 1795), Mathias (född 1802) och Helena (född 1798).

BANKEN (2)

Gårdsdel av Holma även kallat Banken.

Banken:

1825–1835: Christian Hansson. När Hans Olsson dog 1825 övertogs åborätten av sönerna Christian och Mathias som då delade gården i två delar om vardera 1/4 mantal (i dagligt tal Banken och Dalhagen). Christian, som tog över Banken, var gift med Olena Olsdotter (född 1800) och de hade två barn: Cajsa (född 1825) och Olaus (född 1827). Christian dog 1830 och sedan stod änkan som brukare i fem år.

1835–1850: Börje Petersson. Därefter innehades åborätten av Börje Petersson (född 1794) och hans hustru Christina Svensdotter som kom från Östebo. De blev med tiden en stor familj med inte mindre än elva barn: Johan Peter (född 1825), Niklas (född 1840), Adrian (född 1830), Otto (född 1832), Beata (född 1818), Petronella (född 1821), Brita Maja (född 1823), Carolina (född 1820) och Sofia (född 1838).

1850–ca 1890: Olaus Christiansson. 1850 övertogs åborätten av Olaus Christiansson, son till förre ägaren. Olaus var då gift med Maja Anna Olsdotter (född 1827). De fick två barn: Augusta Charlotta (född 1851) och Carl Emil (född 1853). Maja dog 1856 och därefter gifte Olaus om sig med Maja Greta Halvardsdotter (född 1835). De fick barnen Amalia Justina (född 1859), Svante Rickard (född 1868), Hulda Lovisa (född 1862), Sara Matilda (född 1871), Oscar Ernst (född 1873) och Nikolina Olivia (född 1879).

Ca 1890–ca 1897: Johan Severin Niklasson Sjöberg. Omkring 1890 hette åbon på gården Johan Severin Niklasson Sjöberg. Han var gift för andra gången med Helena Ottilia Mathiasdotter (född 1857). Sjöberg hade i sitt första äktenskap fyra barn: Anders Leonard (född 1860), Frans Oscar (född 1866) som hade flyttat till Amerika 1890, Hulda Amalia (född 1863) och Hilma Justina (född 1869). I det andra äktenskapet fanns fem barn: Karl-Johan (född 1879), Elin Maria (född 1881), Blenda Viktoria (född 1883), Agnes Eugenia (född 1885) och Arvid Mauritz (född 1890). Familjen Sjöberg flyttade till Säm i Tossene.

Ca 1897–1935: Rickard Tillander. 1897 brukades gården av Rickard Tillander (Alexandersson) (född 1855) och hans hustru Hulda Lovisa (född 1862).

Ca 1935–1940-talet: Maria Eklind. Rickard Tillander brukade gården till omkring 1935 då den köptes av hans syster Maria Eklind (född 1872) och gift med Johan Rickard Eklind (född 1879).

1940-talet– oklart: John Berglund. Därefter ägdes gården av John Berglund som ägde Stora Hotellet i Fjällbacka.

Numera är gården sammanslagen med Orreberg och bostadshuset är avstyckat och ägs av Eva och John Petersson.


DALHAGEN (2)

Gårdsdel av Holma även kallat Dalhagen.

Dalhagen:

1825–1835: Mathias Hansson. Övertogs 1825 av Mathias Hansson och han var gift med Sara Andersdotter (född 1802). De fick barnen Anna Christina (född 1824), Carl Fredrik (född 1826), Hans Jacob (född 1829), Johan Herman (född 1832).

1835–1852: Jacob Johansson. Under åren 1835 till 1852 arrenderades gården av Jacob Johansson (född 1784) och hans hustru hette Catarina Andersdotter. De hade sex barn: Christian (född 1823), Olof (född 1832), Otto (född 1835), Maria Catarina (född 1826), Hilma (född 1829), Carl Fredrik (född  1821). Familjen flyttade till Foss 1852.

1852–1875: Carl Fredrik Mathiasson. Därefter övertogs åborätten av Carl Fredrik Mathiasson, son till förre ägaren Mathias. Carl Fredrik var gift med Beata Carolina Andersdotter men hon dog 1852. Då gifte Carl Fredrik om sig med Anna Lena Olsdotter (född 1831). De fick barnen Amalia Theodora (född 1855), Maja Lovisa (född 1857), Tekla Elisabet (född 1859), Olaus Martin (född 1862), Fredrik Leonard (född 1865) och Gustaf Adolf (född 1869).

1875–1897: Siver Pettersson. 1875 övertogs åborätten av Siver Pettersson (född 1842). Han var gift med Matilda Olsdotter (född 1842). De fick nio barn: Carl Peter (född 1871), Ester Bernhardina (född 1872), Hilma Paulina (född 1873), Gustaf Ernst (född 1874), Tekla Serafia (född 1878), Anna Maria (född 1879), Johan Hilmer (född 1880), Otto Simon (född 1881), Anders Ninus (född 1883), Henny Emerentia (född 1884).

1897–ca 1904: Carl Siversson. 1897 övertogs åborätten av Carl Siversson.

I början av 1900-talet: Oscar Hellberg. 1904 stod Oscar Hellberg för gården. Han var gift med Tekla Siversdotter.De hade barnen Sigrid (gift med Henning Kling), Torborg (gift med Endro Strandberg) och Harry. Det var Harry Hellberg som senare övertog gården.

HARRY HELLBERG OCH HENRY (2)

Harry Hellberg från Dalhagen och drängen Henry på Banken.


TORPEN

Åsen

Åsen har även kallats Kasen och var en backstuga under åren 1818 till 1840. Den förste kände innehavaren var Olof Andersson (född 1769) från Timmerdal. På torpet bodde även Maria Andersdotter, som var änka från Östebo, och hennes två söner: Josef (född 1814) och Anders (född 1818). Olof dog 1836. Maria och Anders flyttade till Skörbo.

1861 flyttade förre soldaten Johan Edvard Hast in. Han var född 1821 i Håby och hade varit soldat för Hästhagen. Han och hans familj hade bott på Brohagen. Hustrun hette Britta Maria Assmundsdotter (född 1821). De hade tre barn: Martin Alfred (född 1849) som blev soldat för Bögebacka i Tossene. Ulrika Charlotta (född 1852) som flyttade till Norge 1869. Carl Johan (född 1863) som flyttade till Hunnebostrand 1881.

1900 flyttade Maria Carolina Carlsdotter (född 1826) in på torpet. Även systrarna Anna Christina och Britta Elisabet, döttrar till Mathias Hansson, flyttade in på torpet.

Anders Birger Andersson (född 1874) flyttade sen in. Han var son till handlaren Andersson i Holma. Han var gift med Helfrid Charlotta (född 1897) som var dotter till Hilmer Carlsson på torpet Kaseliden under Myrtorp. De fick två söner: Anders Folke (född 1918) och Johan Hilmer Oddmar (född 1921).


Tose

Thorskas som i dagligt tal har kallats Tose var en backstuga som tjänade som undantag till den gård på Holma som har kallats Dalhagen.

1835 beboddes stugan av Mathias Hansson som hade haft gården på Dalhagen och hans familj (läs mer ovan). Fyra av barnen och Mathias dog under tiden de bodde på Tose.

1850 beboddes torpet av Olof Andersson (född 1820), hans hustru Olena Olsdotter (född 1820), sonen Alfred Oktavius (född 1853) samt styvdottern Augusta (född 1845).

De sista invånarna var syskonen Nestor Julius Niklasson (född 1868) och Josefina Niklasson (född 1857) som kallades ”Fina i Tose”). Dessa kom från Fruängen under Berg.

TORSKAS (2)

Thorskas, backstuga under Holma. Där bodde syskonen Nestor och Josefina Niklasson kallad ”Fina i Tose”.


Uddarne

Uddarne var fram till skiftesdelningen 1831 soldattorpet för Orrebergs rote. Därefter blev Skälebacken soldattorpet för Orreberg. Uddarne kom efter skiftesdelningen att tillhöra Holma. Torpet omnämns första gången 1673.

Soldaterna på Uddarne hade nummer 54 i Sotenäs kompani.

1673 hette soldaten Jon Herde och han levde mellan 1638 och 1718. Han var soldat till 1708.

Näste soldat var Anders Kjellberg från Västergötland. Han levde mellan 1689 och 1745 och var soldat fram till sin död.

1747 kom näste soldat, Johannes Kjellberg. Han levde mellan 1747 och 1772 och var även han soldat fram till sin död.

Näste soldat på Uddarne blev dragon Nils Wästerberg. Hans hustru hette Börta Christensdotter. De hade flera barn bland annat Olof som blev bonde på Bottnelycke och dottern Börta som gifte sig med Mårten Jacobsson på Uddarne. Börta och Mårten hade två söner: Jacob (född 1784) och Börje (född 1792).

1772 hette soldaten på Uddarne Carl Lindgren från Skaraborg. 1778–1811 hette soldaten Anders Djerf. 1811–1812 hette soldaten Jonas Wäck. 1813–1832 var Olof Söder soldat. Han var född 1781. Han efterträddes på torpet av en ny Olof Söder (född 1806). Han bodde där med sin familj till 1841. Då var inte Uddarne soldattorpet längre utan de som bodde på torpet var torpare. 1831 bodde Jacob Mårtensson och hans familj där. Jacob var son till Mårten Jacobsson och han var gift med Ingrid Eriksdotter (född 1780). De hade fyra barn: Johannes (född 1810), Börje (född 1816), Elias (född 1821) och Anna Brita (född 1825).

1850 stod Börje Jacobsson för torpet. Hans hustru var Carolina Birgersdotter och de hade barnen Beata Elisabet (född 1848), Amalia Justina (född 1851) och sonen Elias (född 1855). På torpet bodde även Börjes bror Elias och fadern Jacob samt Carolinas mor Christina Svensdotter och Carolinas syskon Otto, Niklas och Beata Sofia där. Under en tid bodde även Börjes bror Johannes samt dennes son Martin Anton där.

Efter 1864 bodde familjen Cavallius Johansson från Hedum inhysta på torpet.

Det är oklart om Uddarne har varit ett torp och en backstuga för det framgår inte av kyrkböckerna. Men det finns uppgifter om en annan bostad med följande historik:

1835–1844 bodde änkan Olena Olsdotter, sonen Olaus Christiansson och dottern Cajsa Christiansdotter samt avskedade soldaten Olof Söder med hustrun Britta Börjesdotter och dottern Carolina (född 1812) som kallades ”Söder-Carolina”.

1850–1859 bodde änkan efter Christian Hansson fortfarande kvar tillsammans med dottern Cajsa och hennes man Hans Jacob Johansson från Trappen. samt deras dotter Josefina Amalia (född 1854).

1900 finns Christians son Olaus (född 1827) på torpet tillsammans med hans hustru Maja Greta Mathiasdotter (född 1835) samt sjömannen Svante Rickard Olsson (född 1865).


AMERIKA (2)

Amerika, I det lilla huset längst bort bodde Martin Johansson med sin familj innan han byggde huset på Fridhem. I det större huset bodde skräddaren Carl Oskar Johansson med hustru och nio barn. I det lilla huset längst fram bodde Charlotta Samuelsson.

Rosenlund (Amerika)

Rosenlund var en undantagsstuga tillhörande gården Holma. 1818 bodde där änkan Anna Gunnarsson (född 1775) och hennes döttrar Anna Maja (född 1802) och Olena (född 1809).

Anna flyttade till Östebo och dottern Anna Maja som nu var änka bodde i stugan med sin dotter Anna Andersdotter (född 1831).

Runt sekelskiftet 1900 bodde änklingen Andreas Olsson i stugan med sin dotter Mariana (född 1845). Charlotta Samuelsdotter Alexandersson (född 1847) samt hennes dotter Hulda Alexandersdotter och sonen Johan Alexandersson bodde senare i stugan. Charlotta var även mor till Selma Olsson i Holma. Torpet kallas även Amerika.


Loviselund

Loviselund var en stuga byggd 1882 av smeden Niklas Holmgren. Han byggde först en smedja på platsen och sedan bostadshuset. Han bodde där till 1885 då han och familjen flyttade till Nyholm.


Affären på Holma.

Platsen där det gamla affärshuset ligger hette i äldre tider för Bräcke under Holma och där fanns en affär redan på 1840-talet.

Handlarna var i tur och ordning Carl Samuelsson, Carl Olsson, Johan Fagerberg, Frans Andersson i Holma, Oscar Lundin och Emil Olsson.

1873 kom handlaren Anders Johan från Kville. Han kallades allmänt Andersson i Holma.

Affären på Holma

Affären på Holma

På 1920-talet hette handlaren Gustaf Johansson. Hans bror Erik Johansson övertog affären efter honom och han byggde den nuvarande affärsbyggnaden 1933. Erik var från Östeby och han var gift med Frida. De hade tre barn Holger, Inger och Bengt.

Valter Hansson från Bro, gift med Alice Olsson i Medbo, arbetade som bodbiträde under många år och när Erik lämnade affären tog Valter över verksamheten. Valter hade två söner som båda arbetade i affären och när Valter lämnade affären var det yngste sonen Stig som tog över. Han drev affären till 1987 då affären lades ner.ä

Valter Hansson

Valter Hansson

Willy Walfridsson har i en tidningsartikel beskrivit affärer och bodar i trakten. Det mesta av vad man behövde för det dagliga livet producerades hemma på gårdarna och i det egna hushållet, men det var ändå en del som behövde inköpas såsom kaffe, socker, sirap, salt, sill, jäst, tobak och snus och då gick man till boden för att handla. I Walfridssons böcker är Boden en central plats i bygden.

Torpar- och bondhustrurna hade med sig ägg, smör och ost som bytesvaror. Priserna varierade och handlaren hänvisade till de priser som gällde i Göteborg. Men ibland hände det att man behövde andra varor än de som fanns i Boden. Då gick man till affären och det var till Emma i Östeby. Emma var välkänd som hederligheten själv och kunderna som kom lite längre ifrån blev bjudna på kaffe och ibland till och med ett glas vin. Andra affärer var Hanssons i Svarteborg och Sjöbergs i Strandräng. På Täcklebo i Bottna fanns en annan bod, Karl Martinssons.


Poststationen i Berfendal 

Posten i Berfendal inrättades den 1 oktober 1880. I postortslexikonet från 1883 framgår att poststationen i Berfendal var av klass III, dvs den lägsta.

Här kan vara på sin plats att försöka reda ut stavningen. Stavningen var Berfendal ända till nystavningsreformen kom 1906 då det började stavas Bärfendal.

Den förste poststationsföreståndaren var folkskolläraren Carl Fredrik Holmqvist. Förutom sin lärarlön fick han som ersättning av postverket 150 kronor om året. För de pengarna skulle han dessutom hålla lokal för posten. Postverkets kostnader för postlokalen finansierades av frimärksförsäljningen.

När Holmqvist slutade som lärare 1906 upphörde även han poststationsföreståndartjänst.

Handlanden Andersson i Holma antogs till stationsföreståndare och nu hade ersättningen ökat till 300 kronor om året. 1918 blev Anderssons son Birger poststationsföreståndare och han förblev så i 25 år.

1943–1946 var det Birgers son Folke som förestod posten och från 1946 Birgers andre son Oddmar Andersson. Oddmar var poststationsföreståndare och senare även lantbrevbärare från 1946 till 1967 då posten i Berfendal lades ner. Oddmar fortsatte då som lantbrevbärare med utgångspunkt från Dingle fram till sin pensionering 1988.

Hästhagen

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Hästhagen består av två gårdar och fem torp.

Namnet Hästhagen kommer troligen från Häst.


ÄGARE

Hästhagen har tydligen en gång varit en enda gård som ägdes 1741 av Erich Erichsson. Omkring 1775 ägdes gården av Erichs son Nils Erichson, gift med Kirsten Erichsdotter. De hade tre barn: Engelbert (född 1755), Anders (född 1758) samt Fina (född 1768 och gift med Hans Andersson i Åhs, Svarteborg).

Någon gång omkring 1800 har gården delats mellan bröderna Anders och Engelbert.


Gård 1:

1/4 mantal ägdes av Anders Nilsson, gift med Laurina Petersdotter (född 1783 och dotter till Peter Ingelsson i Hedum). De hade dottern Christina (född 1806) som sedermera gifte sig till Fjäll i Bro. Efter Laurinas död gifte Anders om sig med Olena Pehrsdotter (född 1785) som var syster till Engelberts hustru Elsa från Hedum. Anders och Olena fick en dotter, Britta Lisa (född 1812) och det blev hon som tillsammans med sin man Joseph Christiansson skulle ta över gården.

Den andra gårdsdelen ägdes av Joseph Christiansson (född 1807) från Stranderäng i Bro och hans hustru Britta Lisa Andersdotter, dotter till förre ägaren. De fick sju barn: äldste sonen Edvard Anton (född 1833 och gifte sig med Johanna Fredriksdotter i Rambergskog och flyttade dit), Johan Claes (född 1835 och blev bonde på Hästhagen), Ulrika Charlotta (född 1839 och gifte sig med handlanden Emil Olsson från Tossene och senare bosatta på Prestebacke i Askum), Martin Julius (född 1842 och blev bonde på Hästhagen), Anders Ferdinand (född 1846 och flyttade till Chicago), Olena Justina (född 1857 och flyttade till Göteborg), Paulina (född 1857 , gifte sig med folkskolläraren Holmqvist i Berfendal).l

Under 1870-talet övertog bröderna Claes och Martin Christensson sina föräldrars gård och 1875 köpte Martin även den gård som tillhört Herman Börjesson. Bröderna brukade gårdarna tillsammans fram till 1883 då de valde att äga var sin gårdsdel. Bostadshusen, som är nästan identiskt lika, lär vara byggda på 1830-talet. Troligen är det hus som hörde till Martins gård byggt tidigare men har byggts om vid denna tid.

Claes Christensson var gift med Justina Charlotta Lundin (född 1842) från Åby i Tossene. De hade barnen Gerda, Axel (född 1878, som sedan övertog gården), Anna (född 1882) och Maria Lagerta (född 1887).

1908 övertog Axel Christensson gården efter sin far Claes. Axel var gift med Olga Andersson från Kville. De hade fyra barn: Astrid (född 1907, gift med Johan Kristiansson från Rom i Svarteborg), Erling (född 1909, gift med Ingegerd Bergelin, lanthushållslärare i Dingle), Beatrice (född 1912) samt Karl-Axel (född 1915).

Erling Christensson övertog gården efter sin far Axel och brukade den till början av 1950-talet då han sålde gården till Börje Börjesson i Orreberg och hans fru Ulla som var lärare i Berfendal.

Börje och Ulla ägde gården fram till 1975 då de sålde gården och flyttade till Skåne.

Hästhagen

Hästhagen


Gård 2:

1/4 mantal ägdes av Engelbert Nilsson, gift med Elsa Pehrsdotter (född 1772 och dotter till Pehr Larsson i Hedum). De hade tre barn: Nils (född 1799) som senare övertog gården, dottern Christina (född 1795 och flyttade till Brattön i Bro) samt Börje (född 1802) som sen gifte sig med Anna Christina Nilsdotter från Orreberg och blev ägare till gården och gästgiveriet på Orreberg.

1835 ägdes 1/4 mantal av Engelbert Nilssons son Nils Engelbrektsson. Hans hustru hette Christina Hansdotter (född 1804). De hade fyra barn: Elsa Beata (född 1825), Edvard Severin (född 1827), Carl Fredrik (född 1830), Amalia Lovisa (född 1833). I november 1835 dog Christina och något år senare gifte Nils om sig med Johanna Andersdotter (född 1813) från Myrtorp. De hade fem barn: Clas (född 1837 och gifte sig med Anna Catarina Eliasdotter från Eldsbacken), Alberta (född 1842), Engelbrekt Anton (född 1844), Mathias Julius (född 1847), Börje Oscar (född 1849 och gifte sig med Mathilda Hansdotter i Gategård).

Efter Nils Engelbrektssons död ägdes hans gårdsdel en tid av arvingarna och därefter 1865 av Herman Börjesson (född 1832) från Orreberg. Hans hustru hette Johanna Mathiasdotter (född 1834) från Bastekärr i Kville. De hade sonen August (född 1867).

1875 köptes gården av Martin Christensson. Läs mer ovan. Martin Christensson gifte sig 1876 med Amalia Johannisdotter från Gategård, De hade fyra barn: Alexius (född 1881,”emigrerade till Amerika), tvillingarna Anders och Johan (födda 1883) samt dottern Ingrid (född 1888). Amalia dog 1889 och 1993 gifte Martin om sig med lärarinnan Ottilia Hansdotter från Loftsby. De fick 1894 sonen Josef som sedan blev ägare till gården.

Josef Christensson övertog 1939 gården efter sin far Martin. Josef var gift med Nelly Hedén (född 1903)från Hedum. Nelly och Josef ägde gården tills de dog, Josef 1974 och Nelly 1975. Hon fick en stroke 1971 och blev förlamad och miste talförmågan. Därför vistades hon på sjukhemmet  i Munkedal sista åren av sitt liv.

1976 köpte John Johansson i Bottnelycke Josefs gård av hans dödsbo. Några år senare skedde ett ägobyte mellan gårdarna på Hästhagen så att åkermarken och skogen delades mellan Åseby, Orreberg och Bottnelycke. Bostadshusen avstyckades och såldes.

Hästhagen

Hästhagen


TORPEN

Brohagen

Var Hästhagens soldattorp. Andra namn har varit Brobacken (kan namnen på Bro-  syfta på bron över bäcken). En tid kallades torpet Danderhuset troligen efter soldaten Dander. Soldattorpet hade nummer 55 och tillhördes Sotenäs kompani.

1812 hette soldaten Magnus Udd (född 1786). Hans hustru hette Kjersti och de hade en son som hette Anders (född 1802).

Näste soldat hette Andreas Hast och han bodde på Brohagen från 1815 till 1844. Hans familj bestod av hustrun Catarina Göransdotter (född 1793), barnen Johannes (född 1818), Christina (född 1823), Anna (född 1829), samt Gustaf (född 1833). Dessutom fick man på torpet ta hand om inhyseshjon, det vill säga personer som behövde mat och husrum. Under Hasts tid på Brohagen hade man bland annat hand om änkan Cajsa Dalander från torpet Matkåven. 1844 kom en ny soldat och eftersom soldatnamnet Hast följde torpet fick den nye soldaten Edvard Svensson lägga namnet Hast till sitt efternamn. Edvard var gift med Britta Maja Amundsdotter. De hade fem barn: Martin (född 1849), Adela Carolina (född 1846), Ulrika Charlotta (född 1852), Carl Johan (född 1855), Selma (född 1859). Dessutom hade man inhysta förra soldaten Andreas Hast med familj.

1860 flyttade Edvard Hast och hans familj till Slättebacken under Medbo och han efterträddes av August Pettersson Hast. Han var född 1839 i Kville. Hustrun hette Carolina Olsdotter och barnen hette Carl Hilmer (född 1866), Oskar (född 1871), Anders (född 1873), Hulda (född 1874). Hustrun Carolina dog 1891 och därefter gifte Hast om sig med Anna Matilda Carlsdotter även hon från Kville.

1896 flyttade August Hast till Lindalen och han efterträddes av Per Ros som blev den siste soldaten på Brohagen.


Matkåven. 

På torpet Matkåven bodde 1812 en avskedad korpral som hette Eric Blanck samt hans hustru Anna Mattisdotter och deras dotter Maria (född 1795). Dessutom hade de inhysta änkan Cajsa Dalander, samt Maria Andersdotter och hennes barn Anders och Josef Johannisson från Gravarne.

1820 kom familjen Hans Erlandsson flyttande från Myrholmen till Matkåven. Hans hustru hette Helena Andersdotter och barnen Gustaf, Anna-Maria och Anna-Helena. De bodde på Matkåven till 1835 då de flyttade till Dalkasen under Keberg och torpet på Matkåven upphörde.


Lilla Änghagen

Låg inom området Änghagen i hemmanets norra del ovanför backarna. Torpet byggdes troligen omkring 1835 av Erik Eriksson från Nybygget under Åseby. Eriks familj bestod dessutom av hustrun Petronella Andersdotter (född 1814), sonen Olof (född 1837), Anna Catrina (född 1837), Anders Herman (född 1845) och Axel Leonard (född 1851). Dessutom fanns under åren flera inhysta på torpet.

Omkring 1860 övertogs torpet av Eriks son Anders Herman, hans hustru Christina Andreasdotter Brattberg från Röd samt deras barn Agnes (född 1870), Clas (född 1875), Anders (född 1878), Viktor (född 1879) och Viktoria (född 1881). Dessa var de sista invånarna på torpet.


Änghagen

Beboddes 1826 till 1869 av familjen Jacob Mathiasson (född 1791), hans hustru Cajsa Apelgren (född 1790) samt barnen Anna (född 1822), Anders (född 1823), Carolina (född 1824), Olle (född 1831) och Otto (född 1833). Hustrun Cajsa dog 1840 och Jacob gifte om sig med Catrin Carlsdotter (född 1809). De fick sonen Carl (född 1842), dottern Inger Helena (född 1844) och Juliana (född 1850). Torpet upphörde 1869.

Intaget var en backstuga inom området Änghagen. Första gången som Intaget nämns är 1825 då en soldat vid namn Mathias Svärd och hans hustru Johanna Backman bodde där. 1831 till 1836 beboddes stugan av Nils Olsson (född 1794), hans hustru Maria Nilsdotter och sonen Olaus (född 1832).


Kjellbergshuset.

Hörde till Orreberg före laga skiftet 1829. På torpet bodde 1812 Johan Bjugg (född 1759), hustrun Christina Wessberg och fosterdottern Elisabet Åkerman (född 1790). Den senare gifte sig 1820 med skomakaregesällen Anders Svensson (född 1788) från Uddevalla. De fick två barn: Johan Magnus (född 1821) och Christina (född 1823, men dog av slag en månad gammal). Elisabet dog i barnsäng 1824, Johan Bjugg dog 1832 och hans hustru Christina 1845. Därefter flyttade änklingen Anders Svensson till Skälebacken under Keberg och Johan Magnus Andersson till Keberg som dräng hos Jacob Olsson. Efter 1850 finns inte Kjellbergshuset upptaget i kyrkböckerna.

Orreberg

Klicka på kartan för att se den i större format.

Klicka på kartan för att se den i större format.

Orreberg gårdsbild (2)

Laga skifte mellan Orreberg, Berg, Keberg, Gategård och Holma ägde rum 1828 till 1829. Orreberg var kronogård, medan de övriga var gymnasiegårdar tillhörande Hvitfeldtska stipedieinrättningen.

I början av 1800-talet bestod Orreberg av två gårdar som låg på samma plats som idag. Gategård och Berg låg på ett högt beläget bergkomplex 500 meter norr om kyrkan. Efter skiftesreformen fick Berg flytta ut till sockengränsen i norr. Keberg låg 200 meter norr om kyrkan vid bäcken. Gategård flyttade ett mindre stycke och fick även Bergs tidigare plats. Keberg flyttades ut i dalgången till öde mark, ungefär där vägskälet är idag. Orreberg blev kvar på samma plats och övertog även Kebergs forna mark. På Orreberg har hållits hästpremieringar.


Gården på Orreberg

Orreberg var även gästgivaregård fram till 1917. Gästgivaren hette Nils Andersson (född 1777) och hans hustru var Anna Clasdotter (född 1791 på Backa i Svarteborg). De hade en dotter, Anna Christina Nilsdotter (född 1813 )och gift med Börje Engelbrektsson från Hästhagen).

Mitten av 1800-talet–1883: Börje Engelbrektsson och Anna Christina Nilsdotter. Nils Andersson dog 1842 och då gifte änkan om sig med Olof Bryngelsson på Fjäll i Svarteborg. Gården och gästgiveriet övertogs av Börje Engelbrektsson och Anna Christina Nilsdotter. De hade sex barn: Elisabet Amalia (född 1831 och gift med Adrian Christensson i Harska), Johan Herman (född 1832), Carolina (född 1838 och gift med Frans Oskar Sjöberg), Nils Otto (född 1848), Alfred Ninus (född 185o och utvandrade till Australien), Justina Lovisa (född 1846 och gift med folkskollärare Carl Fredrik Holmqvist) och Anders Emanuel (född 1854 och övertog gården).

Gästgivaren Börje Engelbrektsson och hustrun Anna Christina Nilsdotter

Gästgivaren Börje Engelbrektsson och hustrun Anna Christina Nilsdotter

1883–1919: Anders Börjesson och Adelina Elisabet Rödström. 1883 dog Börje Engelbrektsson och då övertog sonen Anders Börjesson både gården och gästgiveriet. Anders var gift med Adelina Elisabet Rödström från Röd i Tossene. De hade barnen Nils Heribert (född 1892 och övertog gården), Karin Andrea (född 1894 och gifte sig med agronom Hjalmar Nilsson från Alnarp), Margit (född 1899) och Aina (född 1907 och gift med Arvid Hansson från Äng i Ed )

1919–1959: Nils Börjesson. 1919 tog Nils Börjesson över gården.Han var gift med Maja Emilia Eliasson (född 1896) från Folkesberg i Svarteborg. Maja och Nils hade fyra barn: Valborg ”Bojan” (född 1920 och gift med Karl Engström), Ulla (född 1922), Rune (född 1924 )och gift med Signe Sandblom) Börje (född 1927 och gift med småskolläraren Ulla Jönsson från Landskrona),

Nils och Maja Börjesson med döttrarna Ulla och Bojan

Nils och Maja Börjesson med döttrarna Ulla och Bojan

Andra halvan av 1900-talet: Rune Börjesson. 1959 dog Nils Börjesson och då tog sonen Rune över gården.Rune och Signe fick fem barn: Lisbet (född 1948), Christina (född 1951), Christer (född 1954), Peder (född 1958) samt Carina (född 1962).

Christer gifte sig 1976 med Eva Karin Uttman (född 1954) från Uddevalla och tog över gården. De har två döttrar: Pamela (född 1981) och Emelie (född 1985).


Den andra Orrebergsgården

Den andra Orrebergsgården ägdes av Ingel Torgersson (född 1784) från Hedum. Han var gift med Maria Hansdotter (född 1792) från Åhs i Svarteborg. De hade en dotter, Brita Christina (född 1813). Familjen flyttade till Åhs 1814. Året därpå 1815 kom en ny familj: Börje Olsson f(ödd 1784) från Kville. Hans hustru hette Britta Olsdotter (född 1786) och de hade en son, Olof (född 1817). Familjen flyttade till Östebo och denna gård införlivades med den andra Orrebergsgården.


TORPEN

Dalhagen

Beboddes 1812 av Olof Persson (född 1769). Hans hustru hette Olena Johannesdotter (född 1771) och de hade fem barn: Inger (född 1799), Anna (född 1801), Johanna (född 1803), Johan (född 1807) och Juliana (född 1813). 1816 bodde soldaten Söder med familj på torpet. Hans dotter hette Carolina och hon kallades enligt Torborg Strandberg för ”Södercarolina”.


Dalängen

Bytte namn 1831 till Dammkasen. I brandboken 1894 uppges att det var en stuga i gott stånd av timmer och i två våningar. 1819 hette torparen Christen Thomasson (född 1795) och han var gift med Karin Clasdotter. De hade åtta barn: Tomas (född 1818), Samuel (född 1820), Johannes (född 1820), Alexander (född 1824 och skulle senare ta över torpet), Niklas (född 1825), Christina (född 1827), Maria (född 1830), Peter Otto (född 1833).

1860 övertogs torpet av Alexander Christensson. Hans hustru hette Anna Elisabet Andreasdotter (född 1829). Föräldrarna Christen och Karin bodde kvar på torpet. Anna Elisabet dog 1861 och Alexander gifte om sig med Inger Helena Andersdotter (född 1840). De fick nio barn men fyra av dem dog i späd ålder. De som överlevde var Clas Albin (född 1867), Carl Viktor (född 1870 och fick senare namnet soldaten Hernkvist), Hilma Charlotta (född 1869), Selma Amalia (född 1876) och Gerda Ottilia född 1878. Modern Karin dog 1875 och brodern Tomas 1877. 1898 levde Inger Helena kvar på torpet. Hon var då omgift med Nikolaus Matsson från Tossene (född 1833). På torpet fanns två fosterbarn från Stockholm: Johan Erik Gustafsson (född 1896) och Selma Kristina Gustafsson (född 1904). Inger Helena kallades Helena i Myre. Platsen kallades gråtaremyren.

Sägnen berättar om en ung flicka som blev med barn och hon blev så förtvivlad att hon gick upp på ett högt berg i trakten och kastade ner barnet. Allt sedan dess hördes barnet gråta under mörka nätter. Därav fick platsen namnet Gråtaremyren.


Uddarne

Var soldattorp för Orrebergs rote nummer 54 Sotenäs kompani. Uddarne flyttades över till Holma i samband med storskiftet 1831. Därefter var Skälebacken soldattorp för Orreberg. 1673 hette soldaten Jon Herde (född 1638) och han var gift två gånger. Först med Anna Engelbrektsdotter och sedan med Anna Gunnarsdotter. I familjen fanns även fyra barn. 1708 hette soldaten Anders Kjellberg (född 1689) och han kom från Västergötland. Han var gift två gånger och hade sju barn. När Kjellberg dog efterträddes han av Johannes Kjellberg (född 1711).

I slutet av 1700-talet kom dragonen Nils Wästerberg med hustru och fyra barn. Flera av barnen dog tidigt. En son, Olof Nilsson, blev bonde på en av gårdarna på Bottnelycke och anfader till Hedénsläkten från Hedum. Nils Wästerbergs dotter Börta Nilsdotter gifte sig med Mårten Jacobsson och de bodde på Uddarne tillsammans med sina barn Jacob och Börje.

Soldaten efter Nils Wästerberg hette Carl Lindgren från Skaraborg. Därefter kom soldaten Anders Dierff (född 1757). Han var gift två gånger och hade fem barn. 1811 och 1812 hette soldaten Jonas Wäck. 1833 kom soldaten Olof Söder (född 1806) med hustrun Helena Knutsdotter och barnen Nils, Carl August (född 1829), Julia Helena (född 1840), Anna Christina (född 1832). Efter 1831 hör Uddarne till Holma och Skälebacken blev soldattorp för Orreberg.

Skälebacken kallas även för Dalmarken eller Örnetorpet. Enligt brandboken fanns det ett bostadshus av timmer i två våningar, en ladugård med lada, loge och fähus. Till torpet hörde också 1,6 hektar åker och 1,7 hektar skog.

1842 hette soldaten Benjamin Örn (född 1820 i Svenneby) och hans hustru hette Sara Olsdotter (född 1818 i Svenneby). De hade tio barn: Johan August (född 1842), Amalia (född 1843), Johanna Lovisa (född 1845), Carolina Justina (född 1847), Brita Charlotta (född 1849), Carl Alfred (född 1851), Augusta Fredrika (född 1853), Gustava Elisabet, Ottilia Josefina (född 1855) och Julius Teodor (född 1859).

1873 kom en ny soldat: Carl Johan Örn (född 1851) från Stenbacken i Bottna. Hustrun hette Josefina Olsdotter (född 1841 i Kville) och de hade två barn: Olof (född 1872) och Hilda Berhardina (född 1875). Carl Johan Örn dog 1885 endast 34 år gammal. Nu kom det ny soldat som fick namnet Örn: Gustaf Örn (född 1866 i Håby) gift med Anna Lena Jonasdotter från Färgelanda. De hade två barn: Henny Amalia Carolina (född 1889) och Johan Fritiof (född 1891). Både hustrun och dottern dog 1896.

1898 blev Carl Viktor Hernkvist från Gråtaremyren ny soldat. Han var bara soldat i tre år efter ett handgemäng 1901. Änkan Amalia ”Mali” Olsdotter och barnen Dagmar Helena (född 1898) och Carl Verner (född 1900) bodde kvar. Carl Verner dog 1908 och 1911 flyttade Mali och dottern Dagmar till ”Målarns” på Keberg.

1910 flyttade Carl August Matsson från Bro in på torpet. Han var född 1855 och hustrun Matilda Olofsdotter, även hon från Bro, var född 1859. De hade fyra barn: Gerda Maria (född 1883), Johan Arvid (född 1887 och flyttade till Amerika), Carl Ernst (född 1889 och blev dräng på Orreberg) och Carl Oskar (född 1893). 1919 flyttade Carl August Matsson och hans familj till Loftsby.

Året därpå, 1912, flyttade torparen David Hildemar Olsson (född 1895) från Tossene in. Hustrun Anna Elisabet Olsson (född 1884) var från Brastad. Ifamiljen fanns två döttrar: Judit Hildegard (född 1918) och Karin Andrea (född 1921). Familjen kom från Foss 1919 och flyttade till Hogsäm i Tossene 1924.

Näste torpare blev stenhuggaren Carl Teodor Engdal (född 1884) från Hogdal. Han var gift med Magda Helena Larsson, född i Skee. De hade två barn: Holger Magnus Sigvard (född 1910) och Marion Estelia Teodora (född 1911). De var båda födda i Skee. Dottern Birgit Karla Johanna föddes 1922 i Tossene då familjen hade flyttat dit. Holger flyttade till Mo 1944 och Birgit flyttade till Strömstad 1940. Familjen flyttade till Dalkasen under Keberg 1944.

Nästa torpare, Otto Johansson (född 1890), kom från Mo och hans hustru Ebba Åberg från Askum. De flyttade in med barnen Lennart (född 1930), Arne Bertil (född 1933) och Gunilla (född 1939).

Skälemarken var en backstuga belägen vid Bottnaberget mellan Dalmarken och Fridhem. Där bodde postbäraren August Alexandersson (född 1865) från Bottna och hans hustru Matilda Larsdotter (född 1855) från Melleröd samt hennes syster Charlotta (född 1850). Dessutom bodde Magdalena Nilsdotter där.

Östebo

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

NAMNET

Östebo har fått namnet från den yttersta boplatsen


ÄGARNA

Gårdarna på Östebo har varit delade i två delar: Östebo Norgård och Östebo Sörgård. Därefter har ytterligare delningar skett. När det gäller tidigare ägarförhållanden vet vi att på 1300-talet hörde gården till den norske kungen Håkon den V Magnusson. Under 1500-talet kom Östebo att tillhöra Åby säteri och därmed blev den som så många andra Berfendalsgårdar så kallat hvitfeldtsgods. 1670 hette åborna Lars, Anders, Tolle och Tore. 1742 var gården delad i Norgård och Sörgård och då hette åbon på Sörgård Sven Persson och Esbjörn Olofsson och på Norgård Hans Olofsson och Olof Ingemarsson.


Östebo 20 (del av Östebo Norgård):

1812–ca 1860: Börje Olsson junior. 1812 brukades gården av Börje Olsson junior. Han var gift med Maria Olsdotter från Loftsby och de hade fem barn: Eva Christina (född 1810), Britta (född 1812), Olena (född 1815), Olle (född 1820) samt Carolina (född 1822).

Ca 1860– 1860 övertogs gårdsbruket av Börjes son Olof Börjesson som i husförhörslängden står som handlare. Olof var först gift med Christina Andersdotter och hade tillsammans med henne tre barn: Amalia (född 1847), Beata (född 1851) och Alfred (född 1854). Hustrun Christina dog 1862 och året därpå gifte Olof om sig med Christina Larsdotter från Rundsbacken. I detta äktenskap föddes barnen Albin Julius (född 1866) och Gottfrid Napoleon (född 1871). Albin Julius blev sedermera fotograf och antog namnet Berns. Han hade fotoateljé först på Östebo och sedan på Backamo. Gottfrid Napoleon blev tapetsör och gifte sig med Gerda Teresia Salberg. De flyttade 1897 till Kristiania. 1875 föddes dottern Christina och hon står som brukare av gården under några år kring sekelskiftet.

1903–1924: Alfred Olsson. 1903 övertogs gården av Alfred Olsson (född 1854) och gift med Amalia Andersdotter (född 1861). De hade barnen Carl (född 1887), Amalia (född 1893), Birger (född 1895), Anna (född 1898) och Jenny (född 1902).

1924: Birger Olsson. 1924 övertogs gården av sonen Birger Olsson och hans hustru Ellen, född Ahl. Deras son Lennart övertog sedan gården efter dem.


Östebo 22 (del av Östebo Norgård)

1812: Sven Olsson: 1/4 mantal Östebo Norgård som nu ägs av Sven Karlssons arvingar brukades 1812 av Sven Olsson (född 1766) från Loftsby. Han var änkling och hans förra hustru var född på gården. Han hade sex barn: Olof (född 1796), Mathias (född 1807), Christina (född 1798), Beata (född 1799), Elsa (född 1804) och Anna Lena (född 1809).

Mitten av 1800-talet: Olof Svensson. Sonen Olof övertog gården. Han gifte sig 1820 med Anna Andersdotter. De fick fyra barn, vilka alla dog vid späd ålder. Hustrun Anna dog 1838. Olof gifte om sig med Olena Eliasdotter från Bro. Hon var änka och hade med sig två barn: Anna Christina (född 1831) och Carl August (född 1832). Olof och Olena fick sedan två barn: Alexander Anton (född 1840 och gick senare till sjöss, ej avhörd sedan 1861) och dottern Eva Mathilda (född 1843). 1861 dog även den andra hustrun och efter några år flyttade Olof och dottern Eva till Änghagen under Östebo. Olof dog 1890 vid 90 års ålder.

1881–1883: Carl Anton Andersson. 1881 flyttade Carl Anton Andersson och hans hustru Maria Gustava Hansdotter hit från Bro. De hade gården endast två år.

1883–1898: Edvard Theodor Mathiasson. Näste åbo blev 1883 Edvard Theodor Mathiasson (född 1852) från Råhed i Svarteborg. Han var gift med Justina Olausdotter (född 1856) från Rom i Svarteborg. De fick sex barn: Maria Eufrosyne (född 1886), John Thore (född 1883), Alfred Julius (född 1888), Emma Ottilia (född 1891), Johan Maurits (född 1894), Karl Albert (född 1897). 1898 flyttade familjen till Östebo Sörgård och gården övertogs av Sjöberg i Stranderäng.

1898–1929: Andreas Eriksson. 1898 brukades gård en av Andreas Eriksson (född 1830). Efter hans död står änkan Justina Eriksdotter för gården.

Mitten av 1900-talet: Karl Arvid Olsson. 1929 köptes gården av Karl Arvid Olsson som var född på den andra gården på Östebo Norgård. Han var gift med Klara Hansson (född 1892) från Svenneby. De fick tre barn: Bertil (född 1921), Sven (född 1923 och gifte sig med Bergliot Kling) och Maja (född 1924). Gården togs över av sonen Sven Karlsson.


Syaregården (del av Östebo Norgård):

Den tredje gården Östebo Norgård omfattade 1/2 mantal är den gård som på senare tid var Gösta Kollins gård dels den gård varit i Sven Karlssons ägo och som kallats Syaregården.

Ca 1812–1854: Andreas Bengtsson. 1812 innehades åborätten till Syaregården av Andreas Bengtsson (född 1775). Hans hustru hette Karin Jacobsdotter (född 1775) från Välseröd. De hade fem barn: Andreas (född 1796), Christina (född 1810), Johanna (född 1812), Josef (född 1812), Catarina (född 1818) och Laurina (född 1822). Andreas dog 1847 och under några år står änkan Karin för gården. Efter hennes död 1854 övertog sonen Josef den ena halvan och sonen Andreas den andra halvan. Vardera gårdsdelen kom då att omfatta 1/4 mantal.

Ena halvan:

1854–1869: Josef Andreasson. Josef Andreasson var gift med Britta Maria Hansdotter från Skarstad i Bro. De hade fyra döttrar: Amalia Charlotta (född 1849), Selma Matilda (född 1850), Augusta Carolina (född 1852), Johanna Lovisa (född 1854). 1869 dog Josef efter att ha drunknat i Åbyfjorden.

1869–ca 1900: Carl Aron Andersson. Josef Andreassons dotter Amalia Charlotta gifte sig 1869 med Carl Aron Andersson från Medbo och de tog över gården. De fick sex barn: Anders (född 1871), Inger Helena (född 1873), Carl Hilmer (född 1876), Matilda Charlotta (född 1878), Hilma Christina (född 1882) och Augusta Matilda (född 1885).

1900 brukades gården av Sjöberg i Stranderäng.

1901–1916: Adolf Johansson. 1901 övertogs åborätten av Adolf Johansson. Han var född 1870 i Beatebergs församling i Skaraborgs län. Han hade kommit som stenhuggare till Brastad och där hade han gift sig med Maria Skoglund. Äktenskapet blev kortvarigt eftersom Maria dog i barnsäng. 1916 gifte Adolf om sig med Alma Lorenzson på Bottnelycke och lämnade då Östebo för att bli bonde på Bottnelycke. Adolf Johansson blev siste åbon på Östebo, då gårdarna friköptes från Hvitfeldtska under hans tid.

1916–1920: Magnus Hansson.

1920–1926: Anders Karlsson.

1926–1950: Hjalmar Olsson.

1950–1991: Gösta Kollin.

1991–2016: Tord, Göran och Kent Kollin.

2016: Bröderna Fritzson.

Andra halvan:

1854–1884: Andreas Andersson. Den andra delen av Andreas gård övertogs av sonen Andreas Andersson. Han hade gift sig 1854 med Anna Lisa Andersson från Hede socken. Hon hade med sig sina barn Olof Alfred, Stina Maja, Sofia och Brita Cajsa. På gården bodde även Olof Alfred Pettersson från Skogen under Åby. Han gifte sig 1883 med Josefina Amalia Hansdotter från Utängen under Loftsby. De flyttade 1885 till Halvarskleven under Välseröd.

1884–1885: Olaus Olsson. 1884 övertogs åborätten av Olaus Olsson (född 1824). Han kom med sin familj flyttande från Svarteborg. Familjen bestod förutom av Olaus av hustrun Eva Lovisa (född 1844) och barnen Carl Herman (född 1864) och Gustaf Adolf (född 1880). De hade gården endast ett år innan de flyttade tillbaka till Svarteborg.

1885–1892: Alexander Martin Samuelsson. 1885 kom en ny åbo, Alexander Martin Samuelsson med familj från Bro. Hustrun hette Amalia Olsdotter och sönerna Malcolm Alexius (född 1881) och Svante Valentin (född 1884). Därefter föddes sönerna Carl Artur (1885), Oskar Artur (1887), dottern Hilma Olivia och Johan Vallin (1891). 1892 flyttade familjen Samuelsson tillbaka till Bro.

1892–1894: Johan August Nilsson och Amalia Elisabet Petersdotter. Från Svarteborg kom 1892 Johan August Nilsson med familj – hustrun Amalia Elisabet Petersdotter och döttrarna Hedda Viktoria (född 1886), Maria Paulina (född 1888) och Adina Josefina (född 1891). Samma år som familjen flyttade till Östebo dog Johan August och även dottern Maria Paulina. 1894 flyttade änkan och de två döttrarna till Arslätt i Tossene.

1894–1895: Johannes Olson. Mellan åren 1894 och 1895 brukades gården av Johannes Olson från Svenneby. Hans hustru var Agnes Fredrika Andersdotter och deras döttrar hette Agnes Olivia (född 1888) och Klara Josefina (född 1894).

1895–1897: Johan Severin Sjöberg. 1895 övertog Hvitfeldtska stipendieinrättningen gården och arrenderade sedan ut den till Johan Severin Sjöberg från Säm i Tossene. Sjöberg var gift med Hilda Olivia Matsdotter och de hade fyra barn: Blenda Viktoria (född 1883), Agnes Eugenia (född 1885), Arvid Mauritz (född 1890) samt Elsa Elfrida (född 1893). De brukade gården till 1897 då de flyttade till Håby.

1897–1938: Johan H Andersson. Därefter arrenderades gården av Johan H Andersson i Medbo som brukade den tillsammans med Skörboheden.

1938: Karl Olsson. 1938 såldes gården till Karl Olsson i Östebo och sedan av hans son Sven Karlsson. Sven Karlssons barn tog över gården efter honom.


Niklassons (del av Östebo Sörgård):

1812–1824: Hans Larsson och Helena Carlsdotter. Östebo Sörgård utgjordes 1812 av två gårdar om vardera 1/2 mantal. Den gård som  i senare tid har kallats Niklassons brukades 1812 av Hans Larsson (född 1768). Han brukade den till sin död 1818. Änkan Helena Carlsdotter drev sedan vidare gården. Hon gifte om sig med Christian Olsson (född 1777) och de hade gården till 1824 då de flyttade till Snibe i Kville.

1824–1834: Anders Stolt. 1824 kom som ny åbo korpralen Anders Stolt från Legene i Tossene. Han var gift med Helena Johansdotter (född 1781). De hade tre barn: Beata (född 1811), Vendla (född 1821), Carl (född 1805). Helena dog 1830 och Anders dog 1834. Därefter delades gården mellan syskonen Carl Andersson Stolt och Beata Andersdotter.

Ena halvan:

1834–1852: Carl Andersson Stolt och Olena Olsdotter. Carl Andersson var gift med Olena Olsdotter från torpet Engen under Holma. De hade en dotter Gustava (född 1833). Hos dem bodde också Olenas mor Anna Gunnarsdotter. Hon dog 1844. Efter Carls död 1849 stod Olena som brukare till gården. Dottern Gustava gifte sig 1852 med Samuel Olsson och de övertog åborätten till gården.

1852–1885: Samuel Olsson. Gustava och Samuel fick tre döttrar: Hilma Fredrika (född 1854), Selina Charlotta (född 1859) samt Emma Christina Viktoria (född 1866).

1885–1920: Martin Alexandersson. Från 1885 stod Martin Alexandersson som åbo. Han var gift med Samuel Olssons dotter Hilma Fredrika. Martin utvandrade till Amerika 1888 men kom tillbaka 1893. Han brukade sedan gården till 1920 då den såldes till Leopold Ellertsson.

1920–1944: Leopold Ellertsson.

1944: Karl Niklasson. 1944 köptes gården av Karl Niklasson. Numera ägs gården av bröderna Knutsson i Runden i Tossene.

Andra halvan:

1834– 1862: Elias Jacobsson och Beata Andersdotter. Den andra halvan av Anders Stolts gård övertogs av Stolts dotter Beata och hennes man Elias Jacobsson. De fick fem barn: Carl August (född 1835), Anders Herman (född 1837), Gustava Charlotta (född 1848), Alfred Julius (född 1854) och Lovisa (född 1857).

1862–1898: Carl August Eliasson. Sonen Carl August gifte sig 1862 med Brita Cajsa Petersdotter och övertog åborätten. Familjen fick inte mindre än nio barn: Johan Petery (född 1863), Beata (född 1865), Anders Herman (b,född 1866), Paulina Charlotte (född 1870), Frans Oscar (född 1873), Alfred Julius (född 1875), Carl Magnus (född 1878), Axel Ninus (född 1881) och Emma Viktoria (född 1886).

1898––1925: Edvard Teodor Mattsson. 1898 övertogs gården av Edvard Teodor Mattsson från Östebo Norgård.

1925v: Alfred Hansson. 1925 köpte Alfred Hansson, som ägde en annan av Östebogårdarna, denna gårdsdel och båda gårdarna slogs samman. Denna gård är idag borta.


Thillanders (del av Östebo sörgård):

Ca 1812–1827: Börje Olsson senior. Östebo Sörgård som 1812 innehades av Börje Olsson senior motsvaras idag av Kollins gård. Börje Olsson senior var född 1764 på Loftsby. Han var gift med Karin Olsdotter (född 1770 troligen på denna gård)Bh. De hade fyra barn: Olof (född 1792), Christian (född 1796), Peter (född 1807) och Christina (född 1805). Börje Olsson dog 1827 och sonen Christian övertog åborätten till halva gården.

1827–1841: Christian Börjesson. Han gifte sig 1828 med Brita Maja Svedberg. De fick barnen Beata Christina (född 1829), Sara Elisabet (född 1832), Carl Anton (född 1834) och Börje Christian och Brita Maja dog 1841 med endast två veckors mellanrum.

1841–1850: Mathias Hansson. Åborätten till gården innehades av arvingarna, men gården arrenderades av Mathias Hansson (född 1808) och hans hustru Sara Lovisa Nilsdotter. De hade tre barn Carl August (född 1836), Beata Amalia (född 1840) samt Niclas Edvard (född 1847). Familjen flyttade till Åseby 1850.

1850–1860: Hans Jacob Berlin. Näste arrendator blev Hans Jacob Berlin och hans hustru Olena Andersdoter. De hade barnen Carl Edvard (född 1844), Johan Martin (född 1850), Albin August (född 1855), Laura Elisabet (född 1850). Denna familj flyttade till Tossene 1860.

1860–1879: Börje Christiansson. Christian Börjessons son Börje Christiansson tog över gården. Han gifte sig 1862 med Amalia Hansdotter från Brastad. De fick barnen Josefina Charlotta (född 1862), Carl Edvard (född 1865), Johan Oskar (född 1868) och Emma Matilda (född 1874).

1879–1898: Olof Börjesson. 1879 övertogs gården av Olof Börjesson i Östebo Nordgård och Börje Christiansson bodde kvar som inhyst.

1898–1903: Christina Olofsdotter. Under åren 1898 till 1903 stod Olof Börjessons dotter Christina för gården.

1903–1936: Alfred Hansson. 1903 köptes gården av Alfred Hansson som brukade den till 1936 då hans fosterdottern Anders Thillander köpte gården.

1936–1964: Anders Thillander. Anders var gift med Karin Karlsson och de hade två söner, Erland och Lennart, samt dottern Gunvor. Anders Thillander ägde gården till 1964 då den såldes till Gösta Kollin.

1964: Gösta Kollin. Göstas söner övertog gården efter Gösta.


Stålbergs (del av Östebo sörgård)

1840: Johannes Andersson. Den andra halvan av Börje Olssons gård övertogs av Johannes Andersson, gift med Beata Olsdotter. De hade tvillingarna Olena och Christina, födda 1825. År 1831 föddes dottern Anna Greta och 1834 föddes dottern Juliana. Familjen flyttade till torpet Stycket under Östebo 1840.

1840: Peter Börjesson. Peter Börjesson, son till tidigare åbon Börje blev 1840 ny brukare av gården. Hans hustru hette Gustava Olsdotter (född 1818). De hade sex barn: Carl August (född 1839), Olena Elisabet (född 1841), Beata Catarina (född 1847), Johan Ferdinand (född 1849), Olle Herman (född 1854) och Hilmer Julius (född 1858). Peter dog 1860 men änkan och barnen fortsatte att bruka gården. 1864 gifte sig dottern Beata Catarina med Johannes  Johansson från Skredsvik . 1889 dog Johannes och då flyttar änkan och barnen till torpet Västerkasen under Östebo.

1889–1908: Johan Ferdinand Petersson. Ny åbo blev Peter Börjessons son Johan Ferdinand Petersson och hans hustru Lovisa Charlotta Johannisdotter. Familjen hade bott i Liverpool i England under åren 1882 till 1890. De hade fyra barn varav de tre yngsta var födda i England. Jenny Paulina (född 1881), Frans Vilhelm (född 1883), Hilda Charlotta (född 1886) och Johan Ferdinand (född 1889). Hustrun Lovisa dog 1891. Johan Ferdinand hade gården till 1908 då de flyttade till torpet Västerkade.

1908–1931: Emil Olsson. Ny ägare blev Emil Olsson. Han var född 1871 och hans hustru 1866. De hade barnen Edit (född 1894), Georg (född 1896), Elsa (född 1898), Folke (född 1901) och Sune (född 1904).

1931–1964: Melander Stålberg. 1931 köptes gården av Melander Stålberg.

1964: Gösta Kollin. 1964 köpte Gösta Kollin gården och som därefter drevs av hans söner.


TORPEN

Änghagen (Samsons).

Torpet omnämns första gången 1815 då det beboddes av Olof Isacsson och hans familj – hustrun Sigrid Persdotter och barnen Josef (född 1813), Maria (född 1807) och Johanna (född 1810). Omkring 1825 flyttade familjen till torpet Slättebackarne under Medbo. Nästa familj på Änghagen var Olaus Mattsson (född 1795) och hans hustru Helena (född 1803) och deras barn Mathias (född 1823) och Anna Sofia (född 1826). De flyttade till Engen under Gategård 1827.

Ny torpare blev nu Vilhelm Andersson (född 1800), gift med Christina Jonasdotter (född 1790). De hade tre döttrar: Anna Elisabet (född 1828), Sara Magdalena (född 1829) och Juliana (född 1832).

1851 gifte sig dottern Sara Magdalena med drängen Johannes Christiansson. 1861 gifte sig dottern Anna Elisabet med Olof August Ericsson från Lilla Änghagen under Hästhagen.

1910 bodde snickaren Frans Oscar Sampsson på torpet. Han var gift med förre innehavarens dotter Paulina Adelina. De hade två döttrar: Mabel Florence Susanna (född 1902) och Anna Lydia Maria (född 1910), som var gift med Oscar Kollin i Håveröd. Sampsson dog 1949.


Änghagen (Engströms). 

1815 hette torparen Olof Mårtensson från Utängen under Loftsby. Hans hustru hette Helena Christiansdotter och barnen Mathias (född 1820), Annle Maria (född 1823 och död 1830), Olle (född 1827 och död 1828), Olena Sofia (född 1829 och död 1831), Helena Augusta (född 1838). Olof Mårtensson dog 1842 och 1846 gifte Helena om sig med torparen Johan Wilhelm Mathiasson från Medbo.

1845 hade torpet tagits över av Olof Mårtenssons son Mathias. Han antog namnet Engström 1860. Han var gift med Catharina Olsdotter (född 1823). De hade barnen Carl Johan Martin (född 1846), Olof Herman (född 1850) som flyttade till Tönsberg 1869, Hilma Lovisa (född 1856), Charlotta Elisabet (född 1859), Celina (född 1862) gift med kyrkvaktmästareren Oscar Carlsson i Dalmarken, Jimmi (född 1864) som flyttade till Tönsberg 1886 och Oscar Linus (född 1867).

Mathias dog 1873 och hustrun Catharina dog 1890.

1870 står Carl Johan Martin Engström som innehavare. Han var gift med Justina Matilda Olsdotter (född 1844) från Brastad. De hade barnen Carl Albert (född 1878) målarmästare, Josefina Matilda (född 1876), Hilma Henrietta (född 1881 men dog när hon var tre år), Frits Viktor (född 1884), Oscar Alexius (född 1887 men dog 1894).

Carl Martin Engström dog 1895. Han efterträddes av äldste sonen Albert Engström. Hans hustru hette Anna Viktoria (född 1884) från Bottna. De fick nio barn: Carl Axel (föddes 1905 men dog som sjuåring 1912), Johan Oscar (född 1908), Erik Åke (född 1911, blev målare, bosatt i Hunnebostrand), Karl Albert (född 1913 och arbetade vid järnvägen, bosatt i Uddevalla), Margit Lovisa (född 1915), Gunhild Lovisa (född 1918), Märta Linnea (född 1922), Martin Gunnar (född 1924, blev målare, bosatt i Hunnebostrand) och Anna-Lisa (född 1926).gift med Allan Svernling, polis i Uddevalla.

På detta ställe på Änghagen har funnits affär fram till 1912.


Änghagen backstugor. 

Vid Änghagenområdet har funnits flera backstugor. De har kallats ”Sulles”, ”Sullas”, ”Hellinas” och ”Krutkällan”. Torpen har lokaliserats men kyrkböckerna har varit svåra att tyda när det gäller vem som bott var. Ofta står det endast Änghagen backstuga. Därför redovisas endast vilka som bott på Änghagen under olika tidsperioder utan säker uppgift om vilken backstuga det gäller.

1819: Christen Gudesson med ett barn.

1811: Kristian Henriksson (född 1769 – död 1843), hans hustru hette Oleana Olsdotter (född 1780 – död 1840). De fick sex barn men endast tre av dem överlevde småbarnsåren: Helena (född 1799), Johannes (född 1817) och Anders (född 1821).

1812: Christian Bengtsson (född 1781), hustrun Catarina Elisdotter (född 1783) samt barnen Brita (född 1811) och Carl (född 1815).

1818–1823: Avskedade soldaten Anders Krut (född 1773), hustrun Anna Walfridsdotter samt barnen Christina (född 1801), Annika (född 1805) och Johannes (född 1814).

1825–1831: Soldaten Jonas Dahl (född 1771), hustrun Anna Olsdotter (född 1758 – död 1828).

Niklas Andersson (född 1771), hustrun Johanna Andersdotter och barnen Anders och Johannes. Dessa flyttade till Berg 1826.

Lars Hansson (född 1802), hustrun Anna Maria Hermansson (född 1800) samt dottern Carolina (född 1827). De kom från Hedum och flyttade sedan till Välseröd.

1831–1840: Johannes Svensson (född 1807) och hustrun Johanna Olsdotter (född 1810).

Anders Andersson (född 1797), hustrun Olena Larsdotter (född 1806) samt barnen Adrian (född 1829), Britta Maria (född 1823), Sofia (född 1826), Olle (född 1833), Juliana Christina (född 1836) och Carl (född 1840). Familjen flyttade till Bergskär 1840.

1844: Anders Christiansson (född 1821), hustrun Christina Andersdotter (född 1819 – död 1864). Styvdottern Sofia Amalia (född 1841), Carolina (född 1845 – flyttade till Tönsberg 1869), Charlotta Elisabet (född 1848), Herman Julius (född 1851 – flyttade till Tönsberg 1869 och dog 1874) och Paulina Charlotta (född 1859 – död 1862).

Anders gifte om sig med Olena Petersdoter (född 1827).

1880–1897: Olle Hedlund, änklingen Olle Svensson (född 1796), hans dotter Eva Matilda (född 1843) och hennes dotter Amanda Charlota (född 1872).

Johannes Jacobsson (född 1789) och sonen Josef (född 1824), pigan Maja Christiansdotter (född 1812) och hennes son Carl Aron (född 1842).


Kalvhagen.

1821 beboddes torpet av Börje Olsson (född 1784), hans hustru Britta Olsdotter (född 1786) samt barnen Anna Maria (född 1818), Beata (född 1821 – död 1823), Carl (född 1822– död 1824), Carl Otto (född 1829 – död 1831) samt brodern Christian Olsson (född 1803). Inneboende var även Christina Andersdotter (född 1792) och hon flyttade sen till Håveröd. Därefter kom Abela Johanna Andersdotter (född 1797) och hennes dotter Elisabet (född 1826) från Bottna. Dessa flyttade till Åseby. Elisabet kom tillbaka till Kalvhagen omkring 1850, då med sin son Gustaf Leonard (född 1848).

1855 hette torparen Alexander Thorsson (född 1820) och hans hustru Helena Olofsdotter (född 1835) från Eldsbacken. De hade en dotter Emma Charlotta (född 1860).

Omkring 1860 kom en ny torpare Hans Jacob Olsson (född 1824) från Brastad. Hustrun hette Carolina Christiansdotter (född 1829). De hade fyra barn: Carl Severin (född 1855), Amalia (född 1859), Alfred Leonard (född 1865 – blev bonde på Östebo) och Josefina Desideria (född 1866). Hans Jacob dog 1894.

Backstugusittaren hette Börje Olsson Skytt (född 1820 – död 1868).

Carl Severin blev sjöman, Josefina Desideria gifte sig 1888 med sjömannen Oscar Johansson från Berg i Tossene. De fick en son Carl Oscar (född 1888). Alfred Leonard flyttade till Tossene 1894 och gifte sig med Hilda Viktoria Dahlholm från Brådal. Han köpte gården på Östebo Sörgård 1903.

Nybygget fanns mellan 1835 och 1930. Torpet har även kallats Svensehagen, troligen efter den förste torparen Mathias Svensson. Även benämningen Jannes förekommer.

1835 bodde här torparen Mathias Svensson (född 1807) som var gift med Johanna Jonasdotter (född 1816). Dessutom inhystes svägerskan Anna Jonasdotter (född 1812) och hennes son Carl Johan Carlsson och dottern Amalia Justina (född 1856). Carl Johan Carlsson flyttade till Norge 1868. Amalia Justina flyttade till Tjärnö på 1870-talet. Anna Jonasdotter dog 1887.’ Johanna Jonasdotter dog 1888 och Marhias Svensson dog 1895.

Den siste innehavaren av torpet var Johan Petter Karlsson (född 1863) från Östebo Sörgård. Han dog 1934 och därmed upphörde torpet.


Djupedal.

Djupedal var troligen en backstuga som bara funnits en kort period på 1830-talet. Då bodde där änkan Anna Maria Olsdotter (född 1802) från Holma och hennes dotter Anna Andreasdotter (född 1831). De flyttade till Holma 1839.


Rysshagen.

Var en backstuga som var bebodd en kort period av backstugusittaren Olof Larsson (född 1757) och hans hustru Margareta Torkelsdotter (född 1767). Han dog 1841 och hustrun dog 1850 och därmed upphörde troligen torpet.


Stycket.

Omnämns först gången 1835. Det var troligen bebott fram till 1875. De första och kanske enda innehavarna  av torpet var torparen Johannes Andersson (född 1791), hans hustru Beata Olsdotter (född 1794) och deras barn Christina och Olena (födda 1825), Anna Greta (född 1831), Juliana (född 1834), Carolina Amalia (född 1837) och Aron (född 1840). 1842 flyttade tvillingarna Christina och Olena till Bro. Olena fick en dotter Mina Amalia (född 1854) och en son Martin Alfred (född 1856). Därefter gifte sig Olena med Carl August Niklasson (född 1830). 1861 flyttade Anna Greta till Bratteby och därifrån 1862. Beata Olsdotter dog 1862 och Johannes dog 1875. Anna Greta fick en dotter Hilma Charlotta 1872 och hon gifte sig 1873 och flyttade till Bro. Aron flyttade till Norge 1865.


Brunnarne.

Hette egentligen Brunnemyren och var ett torp som fanns mellan omkring 1850 och 1935. Den förste kände innehavaren var Otto Johansson (född 1821) från Tossene. Han var gift med Petronella Johansdotter (född 1831) från Tossene. De hade sex barn: Josefina (född 1854), Selma (född 1857), Julius (född 1859), Carl Johan (född 1863), Oscar Leonard (född 1866) och Hilma Charlotta (född 1865). Alla barnen flyttade till Norge under åren 1874 till 1884, Otto Johansson dog 1884. Dessa efterträddes på torpet av skomakaren Olof Alfred Mattsson (född 1860 i Askum), hustru Agneta Serafia Hansdotter (född 1862) från Utängen under Loftsby. De hade sonen Anders Viktor (född 1883). Familjen flyttade till Håby 1885.

Den siste innehavaren av torpet var Carl Leonard Hansson (född 1855) som kallades Kalle i Brunnarne och kom från Bro. Hustrun var Hilma Charlotta .Alexandersdotter (född 1861) från Tossene. De hade tre barn: Emma Konstantia (född 1889), Hilda Viktoria (född 1891) och Johan Herman (född 1895). Hilma dog 1915 och Carl 1935 och torpet upphörde. Efter Carls död hölls auktion och huset köptes av Axel Karlsson i Halvarskleven (Polen).


Kasen (Lottas på S’an). 

1840 bodde där änkan Beata Svensdotter (född 1799), som var född på Östebo Nordgården och hade varit gift med torparen Anders Andersson. De hade tidigare bott på torpen Fruängen och Dalkasen under Berg. På torpet var även Christina Andersdotter (född 1819) och hennes dotter Sofia Amalia (född 1841) inneboende. Dessa flyttade till en backstuga på Änghagen under Östebo.

Alexander Andersson flyttade till Vägga i Askum 1840. Johannes Andersson flyttade till Ödby i Askum, Han blev senare sjöman och flyttade till Portsmouth 1856. Han återkom 1856 och bodde då på torpet. August Andersson blev sjöman och flyttade till Norge 1855.

1861 bodde Eva Börjesdotter (född 1810) från Östebo Nordgård och hennes dotter Charlotta Elisabet Johansdotter (född 1839) på torpet. Charlotta gifte sig 1865 med August Andreasson från Åseby. De flyttade till Åseby 1867. De antog namnet Fossman.

1870 till 1879 finns inga uppgifter om torpet.

1882–1903 beboddes torpet av Emanuel Alfred Olsson (född 1854) från Östebo Norgård med familj – hustrun Amalia Andersdotter (född 1861 i Bro) och barnen Annie Ottilia (född 1885), Carl Arvid (född 1887), Jenny Elfrida Christina (född 1890), Amalia Viktoria (född 1893), Anders Birger (född 1895) och Anna Elfrida (född 1898). Familjen flyttade till Östebo Norgården 1903.


Småmyrarne.

Omnämns första gången på 1830-talet då torparen Johannes Erasmusson och hans familj bodde där. Johannes var född 1811, hustrun Beata Svensdotter var född 1814. De hade fyra barn August( född 1840), Johan Emil (född 1842), Josefina Amalia (född 1848 – flyttade till Tönsberg 1878) och Lovisa Charlotta (Lotta på Sa’n) född 1854 och som gifte sig med Johan Ferdinand Pettersson (född 1849). De flyttade till Östebo Sörgård 1879. Johannes dog 1878 och änkan Beata flyttade till Liverpool 1882.


Västerkasen.

Beboddes 1880 till 1897 av Johannes Johansson med familj. Han var född 1829 och hustrun Beata Paulia Petersdotter var född 1844. Deras barn Carl Oscar (född 1868 – flyttade till Norge 1886), Alma Matilda (född 1870), Johan Herman (född 1873 – flyttade till England 1891), Hilda Charlotta (född 1876 och dog 1882), Hilmer Alexius (född 1882 – flyttade till Amerika 1897) Axel Ferdinand (född 1889) och Ernst Ninus (född 1885)

Åseby

Klicka på kartan för att se den i större format.

Klicka på kartan för att se den i större format.

ÄGARE

Åseby har bestått av tre gårdar. En belägen vid kyrkan. En vid gamla skjutbanan, den så kallade Fossmansgården. Och den nuvarande Osbergsgården.

Ursprungligen lär gården har tillhört danska kronan. Fram till 1909 ägdes Åsebygårdarna av Hvitfeldtska stipendieinrättningen, och var så kallade åbygods.


Gården vid kyrkan

Början av 1800-talet: Christen Larsson. 1812 brukades 1/2 mantal Åseby av Christen Larsson (född 1775). Han var gift med Anna Greta Christiansdotter (född 1783) och de hade fyra barn: Samuel (född 1811), Christina Elisabet (född 1815), Brita Stina (född 1818) samt Johannes (född 1823).

Mitten av 1800-talet: Hans Jacob Andersson. I husförhörslängden 1855-60 står Hans Jacob Andersson för gården. Han var gift med Anna Maria Samuelsdotter som var barnbarn till Christen Larsson. De hade sex barn: Adela Charlotta (född 1855 och senare med namnet Lotta Svärd), Helena Augusta (född 1859), Samuel (född 1863 och flyttade till England och tog där namnet Harrisson), Herman (född 1864) och Gustaf Charles (född 1867) och Anna Lovisa (född 1875).

Början av 1900-talet: Samuel Harrisson & Lotta och Albin Svärd. 1904 står Samuel Harrisson för gården men den brukades av Lotta och Albin Svärd.

Början av 1900-talet: Herman Alexandersson. Därefter står Herman Alexandersson för gården och han efterträddes av sina söner Martin Augustsson och Axel Hermansson.

1918–1938: Martin Augustsson. 1918 övertog Martin ensam gården.

1938–1960: Axel och Arvid Persson. 1930 utarrenderades gården till Martins kusiner Axel och Arvid Persson som sedan köpte gården 1938.

1960–slutet av 1900-talet: Åke Johansson och Stina Rosell. Axel och Arvid ägde gården till omkring 1960 då de sålde den till Åke Johansson och Stina Rosell. Därefter såldes gården till Karl-Härry Fritzson på Loftsby och nu ägs gården tillsammans med Loftsby och Myrtorp av Karl-Härrys söner Thomas och Claes. En del av Åsebygården såldes till Christer Börjesson på Orreberg.


Fossmansgården

1812 innehades åborätten av Lars Svensson (född 1766). Han var gift med Agneta (född 1773). De hade tre barn: Christina (född 1805), Olena (född 1810) och Beata (född 1818). På gården bodde även Lars syskon Per (född 1758) och Helena (född 1769).

Omkring 1855 står Hans Olsson som åbo. Han var gift med Lars dotter Olena. De hade sonen Alexander. 1850 innehades åborätten av Samuel Andersson, gift med Lars andra dotter Beata. De hade åtta barn:Anna Lovisa (född 1840), Amalia Sofia (född 1842), Alfred Robert (född 1844), Emma Charlotta (född 1847), Johanna Vilhelmina (född 1849), Helena Fredrika (född 1851), Carl Johan (född 1854) och Ottilia Elisabet (född 1857).

Efter Samuel Andersson delades gården i två delar. En del såldes till Alexander Isaksson och den gården fick därför kallas Isakegården. Den andra delen såldes till August Andreasson och kom att kallas Fossmansgården.

Det tidigare bostadshuset på Åseby

Det tidigare bostadshuset på Åseby

Den förste kände ägaren på Osbergs gård var Olof Mattsson (född 1744) som var gift med Anna Svensdotter (född 1744). Deras son Hans Olsson övertog sedan gården och efter honom har gården gått i arv inom samma familj till idag. Hans Olsson var född 1775 och gift med Maria Olsdottver (född 1775). De hade sju barn: dottern Anna Maris (född 1805 och flyttade till Hommedal i Tossene), sonen Matias (född 1808 och blev den som övertog gården), sonen Lars (född 1811 och blev bonde på Melleröd), dottern Sara (gifte sig med Johannes Andersson i Gategård), tvillingarna Olof och Carl (födda 1816) och sonen Andreas (född 1819).

Sonen Mathias Hansson tog över gården och gifte sig med Sara Nilsdotter (född 1816). De hade fem barn: Carl August (född 1836 och övertog sedan gården), Beata Amalia (född 1839), Martin Alfred (född 1842), Anders Edvard (född 1847) och Anna Charlotta (född 1851). Anders Edvard kallade sig för Niklas och det berättas följande historia om honom: När han var 14 år gick han till sjöss. Efter tre år på sjön kom han till Tönsberg och skulle bege sig hem. På kvällen lämnade han sin sjömanskista på båten och själv tänkte han komma tillbaka nästa morgon. Men han råkade försova sig och båten med sjömanskistan åkte iväg medan han själv blev kvar i Tönsberg. Detta såg Niclas som ödets vink och han gav sig ut på en ny långfärd. Sjömanskistan kom hem till Åseby men han kom själv aldrig tillbaka. Han hamnade istället i Australien där han blev jordbrukare och fabriksidkare. Sitt ursprungliga namn Mathiasson bytte han mot Osberg efter gården Åseby, och på det sättet uppstod släktnamnet Osberg.

Ca 1870–1901: Carl August Mathiasson. Omkring 1870 övertog Carl August Mathiasson åborätten till Åseby. Han var gift med Julia Bernhardina Johansdotter från Bro. De fick fyra barn: Johan (född 1870), Oscar (född 1872 och han antog namnet Osberg, övertog senare gården och blev riksdagsman), sonen Herman (född 1875 och blev bonde på Hornlycke i Kville, dottern Anna (född 1877 och hon bodde på Loftsby).

1901–1938: Oscar Osberg. 1901 övertog Oscar Osberg åborätten efter sin far. Han gifte sig med Hildur Westerståhl från Västervik och de fick tre barn: Harriet (född 1905 och gifte sig med Axel Olsson i Holma), Osvald (född 1907 och blev bonde på Åseby) och Alice, (född 1914 och gifte sig med Erik Stahre från Hova i Västergötland).

FAM.OSBERG (2)

Hildur och Oscar Osberg med barnen Osvald och Harriet.

Oscar Osberg var landstingsman och 1914 blev han folkpartistisk riksdagsman och var så i 32 år.Han verkade bland annat för Sotekanalens byggande och Hamburgsundsleden. Som ledamot i Hushållningssällskapet var han den drivande kraften bakom Dingleskolornas tillkomst. I Berfendals dåvarande kommun var han ordförande i skolrådet och i kyrkostämman. Han avled 1962.

.

På Åseby fanns det gäss och när det var dags för slakt och plockning krävdes många flinka händer.

På Åseby fanns det gäss och när det var dags för slakt och plockning krävdes många flinka händer.

1938–andra halvan av 1900-talet: Osvald Osberg. 1938 blev Osvald Osberg ägare till gården. Osvald var gift med Astrid Forsander från Herrljunga. De hade tre barn: Mats (född 1933), Sten (född 1935), Margareta (född 1940). OSVALD MED KON (2)

Slutet av 1900-talet: Sten Osberg. Sten övertog så småningom gården tillsammans med sin fru Lillemor Eklund från Partille. De har tre barn, Roger, Catarina och Liselott. Roger är gift med Johanna Forsander och de har idag gården tillsammans med Kebergsgårdarna och en del av Hästhagen.


TORPEN

Kasen

Kallades också för Hympetorpet. Torpet bestod av en timrad mangårdsbyggnad, en vedbod och några fruktträd. Det omtalas första gången 1802. Då bodde där Svenning Andersson (född 1766), hans hustru Christina Olsdotter samt deras barn Helena (född 1812) och Peter (född 1816). De hade också ett par personer inhysta. 1821 dog Christina och då flyttade Svenning och barnen till Nybygget under Åseby.

Under ett par år därefter fanns en annan torpare på Kasen: Olof Olsson (född 1782), hans hustru Anna och barnen Olena och Helena. På torpet bodde också soldaten Andreas Väck och hans far: den avskedade soldaten Magnus Udd och hans hustru Kerstin. Olof Olsson och hans familj flyttade till Bottna och därefter låg torpet öde till 1835.

1835 till 1844 beboddes torpet av Anders Olsson (född 1770) från Loftsby. Han var gift med Lisa Persdotter (född 1788) och de hade två söner: Hans (född 1820) och Mattias (född 1823).

1845 bor skräddaren Hans Andersson på torpet. Hans var född 1820 och hans hustru Anna Svensdotter var född 1824. De hade även en styvdotter Amalia Justina (född 1847).

1852 dog hustrun Anna och 1858 gifte Hans om sig med Fredrika Christina Hansdotter. De fick fyra barn: Amanda Henrika (född 1859), Axel Leonard (född 1861), Herman Julius (född 1863) och Emma Olivia (född 1866). 1872 dog Fredrika Christina och Hans blev än en gång änkeman.

Ett år efteråt träffade Hans Mali som hade blivit änka efter smeden Johannes Olsson i Hedum. De båda beklagade varandra sorgen och talade om sin ensamhet. Då sa Mali till Hans ” Skulle inte vi kunna gifta oss?”. Hans svarade ” Jo, snälla Mali, jag har gått och tänkt på detsamma”. De kom överens om att gå till pastor Stenbäck på prästgården och ta ut lysning. När de kom fram till prästgården valde de att gå köksvägen eftersom de var fattiga. Fru Stenbäck öppnade och frågade efter ärendet. Pastor Stenbäck tog emot dem i stora rummet och de framförde sitt ärende. Pastor Stenbäck funderade och så sa han ”Nog kan ni få ut lysning, det vill jag inte förhindra. Men ni som är så gamla kan väl flytta ihop ändå?”. Då svarade de båda två ” Nej, nej, snälla pastorn, vi vill allt viga oss”, så blev det både lysning och vigsel. Så gamla var de väl inte med dagens mått mätt. Hans var född 1820 och var väl då i 50-årsåldern och Mali som sedan fick heta Hympe Mali var född 1835. Hans och Mali hade som fosterson eller skräddarelärling Carl Oskar Hellberg.

På Kasen fanns ytterligare ett torp bestående av en tvåvånings mangårdsbyggnad, ett fähus och några fruktträd. Där bodde under åren 1872 till 1897 Martin Mattsson (född 1842) från Åseby och hans hustru Julia Charlotta Andersdotter (född 1847) samt deras son Leonard (född 1871). Familjen kom från Bro 1872. Leonard gick till sjöss 30 januari 1891.


Torpet Kleven

Är omnämnt sedan 1760 och är 1771 upptaget som soldattorp. 1760 beboddes det av Jonas Johansson. 1765 av dragonen Mårten Frisk och hans familj. Efter Mårten Frisks död bodde änkan kvar. 1816 bodde torparen Nils Olsson och hans hustru på Kleven.


Åsebacken

Familjen Lugner

Familjen Lugner

I senare tid även kallat Lugnås, beboddes 1812 av Nils Kolmodin och hans hustru. Det var då en backstuga. 1859 bodde skolläraren Paulus Albin Rasch (född 1830) där. Hans hustru var Carolina Charlotta Fredriksdotter (född 1839) från Dalkasen. De hade två söner: Johan Ferdinand (född 1862) och Carl Viktor (född 1865). Rasch dog 1867 och därefter flyttade änkan och barnen till Dalkasen.

1868 kom klockaren Carl Anders Eliasson Lugner (född 1840) från Svarteborg och hans hustru Matilda Alexandersdotter (född 1843). De hade barnen Gerda Maria (född 1870 och flyttade sen till Torp i Svarteborg), Gottfrid Emanuel (född 1872 och flyttade sen till Amerika), Axel Vilhelm (född 1879 och blev sen järnvägstjänsteman – far till Rut Lugner), Alida Kristina (född 1882). Den senare gifte sig med Otto Hansson och bodde på Lugnås. De hade sonen Harald. Enligt brandboken 1885 fanns en mangårdsbyggnad målad och i gott skick i två våningar med tio rum, en mindre ladugård med plats för häst och gris samt en liten loge och lada. Troligen har detta byggts under Lugners  tid. På Lugnås har även funnits affär.

Efter Otto och Alida ägdes Lugnås av Harald Hansson och numera av hans son Anders.


Ellebergshagen

Kallades 1811 för Ahlbergshagen. Där bodde i början av 1800-talet torparen Elias Danielsson (född 1779). Han gifte sig 1818 med Brita Maria också kallad ”Maja” (född 1787, troligen i Uddevalla). De hade fyra barn: Anna Maria (född 1820), Christina (född 1822), Daniel (född 1825 men han dog redan året efter) och dottern Oliana (född 1827 men levde bara ett år).

Nybygget eller Kohagen bestod av en timrad tvåvåningsbyggnad samt en ladugård med loge, lada och fähus. 1821 till 1825 bodde Svenning Andersson och hans barn Peter och Helena där. De kom från torpet Kasen under Åseby.

1831 till 1844 beboddes torpet av Erik Eriksson (född 1807) och hans hustru Petronella Andersdotter (född 1814) samt dottern Anna Catrina (född 1834). Familjen flyttade till Änghagen under Hästhagen.

1844 kom torparen Isak Olsson (född 1807), hans hustru Maria Nilsdotter (född 1813) samt deras barn: Alexander (född 1832), Olof Anton (född 1840), Ingrid Carolina (född 1842), Mathilda (född 1844), Hedda Lovisa (född 1849). På torpet bodde även Marias far Nils Hansson (född 1775).

Efter Isaks död 1883 övertogs torpet av sonen Alexander Isaksson. Han var gift med Augusta Paulina Johansdotter (född 1845) i Bro. De hade sju barn: Johan Albin (född 1871), Frans Oskar (född 1872), August Herman (född 1876), Olof Ferdinand (född 1879 och dog samma år), Gerda (född 1882), Anna Viktoria (född 1884) samt Otto Ferdinand (född 1887).

Alexander Isaksson köpte en del av en av Åsebygårdarna, den gård som senare kallades Isakegården.


Änghagen under Åseby

Finns omnämnt sedan 1830 och bestod av en timrad tvåvåningsbyggnad med fyra rum, en ladugård med loge, lada och fähus.

1830 till 1844 beboddes torpet av Nils Henningsson (född 1801) från Nötegiljan. Hans hustru var Börta Nilsdotter (född 1800) och de hade två barn: Brita Christina (född 1833) och Johan Fredrik (född 1835). Familjen flyttade till Loftsby.

Olaus Engelbrektsson (född 1811) kom från Solberg i Håby. Han var gift med Gustafva Olsdotter (född 1817) och de hade en dotter, Anna Cajsa (född 1840). Olaus dog 1844 och då flyttade änkan och dottern till Svarteborg.

1845 till 1881 var Mathias Christiansson (född 1821) torpare på Änghagen. Han var gift med Anna Christina Andersdotter (född 1825). De hade sex barn: Amalia Justina (född 1846), Clas Botolf (född 1849), Tekla Justina (född 1852 – död 1855), Fredrik Emanuel (född 1855) samt Johan August (född 1859). Mathias dog 1881 och då övertogs torpet av sonen Clas Botolf Mathiasson. Han var gift med Laura Christina Svanberg (född 1852). Deras barn var Serafia Matilda (född 1872), Clas Efraim (född 1876 – död 1882), Alfred Justinus (född 1878 – död 1882), Emma Christina (född 1880 – död 1882), Oskar Paulinus (född 1882), Johan Fritz (född 1884), Ottilia Amalia (född 1886), Carl Ninus (född 1888 – död 1890), Carl Arvid (född 1892), David Mauritz (född 1894) och Knut Laurin (född 1896).

Gategård

Klicka på kartan för att se den i större format.

Klicka på kartan för att se den i större format.

 

Gategård låg före skiftesdelningen runt 1830 i bergskomplexet ovanför nuvarande Gategård. 1812 bestod Gategård av två gårdar vardera omfattande 1/2 mantal.


Gård 1:

Början av 1800-talet–1818: Anders Olsson och Helena Frederiksdotter. Den ena gårdsdelen brukades av Anders Olsson (född 1784) och gift med Helena Fredriksdotter (född 1780) från Rödde i Bottna. De hade barnen Olaus (född 1802), Mathias (född 1808), Fredrik (född 1811), Christian (född 1813), Anna Britta (född 1817).

1818–ca 1830: Helena Frederiksdotter och Christian Jonsson. Anders dog 1818 och därefter gifte Helena om sig med Christian Jonson (född 1789). De fick dottern Johanna Maja. Familjen flyttade till Håby.

Ca 1830–ca 1850: Olof Andersson. Omkring 1830 fick gården en ny brukare i Olof Andersson (född 1803). Han var gift med Olena Olsdotter (född 1807) och de hade barnen Alexander (född 1828), Inger Helena (född 1831), Adrian (född 1837) och Johanna Maria (född 1841).

Ca 1850–oklart: Alexander Olsson. 1850 innehades gården av Alexander Olsson (född 1828). Han var gift med Maria Christina Andreasdotter (född 1831) från Holma. De hade barnen Henrik Oskar (född 1854), Johan August (född 1856), Carl Anton (född 1859), Selma Charlotta (född 1861), Nestor Leander (född 1864), Justina Amalia (född 1866), Augusta Emilia (född 1871), Frans Otto (född 1873). Nestor och Frans flyttade till Amerika.

Början av 1900-talet: Alfred Niklasson. Alfred Niklasson gift med Hilda Mattiasdotter blev näste innehavare av gården. De hade barnen Birgit (född 1906), Åke Nils Ludvig (född 1908), Agda Lovisa Hildegard, Knut Erik Evald (född 1911 och övertog sen gården), Judit Milsine (född 1912 och sen gift Simberg i Uddevalla), Bengt Ragnar (född 1915 och jobbade sen som mejerist i Borgholm på Öland), Margit Alfrida (född 1917) och Göran (född 1925 och flyttade till Göteborg).image

Hilda Niklasson med barnen Evald, Agda, Åke och Göran.

Andra halvan av 1900-talet: Evald Niklasson. Evald övertog gården och gifte sig med Frida Carola Sörkvist från Svarteborg. Efter Evalds och Fridas död är dottern Berit ägare till gården.

Idag: Berit Landfors. Berit Helen Elisabet Landfors (född 1946) är sjukgymnast och bosatt i Västerås. Hon har två döttrar: Malin och Jenny.


Gård 2:

Början av 1800-talet–1853: Anders Johansson. Den andra gården på Gategård innehades 1812 av Anders Johansson (född 1781) och hans hustru Anna Andersdotter (född 1781). De fick fem barn, men bara två överlevde: Johannes (född 1812) och Hans Jacob (född 1822). Anna dog 1843 och Anders dog 1853. Efter Anders död delade de båda sönerna gården emellan sig och det blev två 1/4 mantal.

Gård 2:1

Johannes Andersson gifte sig med Sara Hansdotter (född 1814) från Åseby. De fick tre barn: August (född 1844), Amalia (född 1848 och gift med Martin Christensson i Hästhagen) och Matilda (född 1855). Sonen August tog över gården och gifte sig med Maria Elisabet Andreasdotter (född 1847) från Berg i Svarteborg. De fick fyra barn: Maria Adelina (född 1877), Carl Artur (född 1879), Berta Elisabet (född 1881), Hanna Alfhild (född 1884). Dottern Berta gifte sig med Leonard Mattsson i Skörbo och båda gårdarna brukades tillsammans. Efter Leonard och Berta brukades gårdarna av deras söner Olof, Torsten och Karl-Johan.

 

.Berta Matsson med familj

Berta Matsson med familj

 

Gård 2:2

1853–1899: Hans Jacob Andersson. Hans Jacob Andersson gifte sig med Anna Maria Jacobsdotter (född 1825) från Berg. De hade sex barn: Johan August (född 1853), Justina (född 1835), Matilda (född 1856), Martin Julius (född 1861), Paulina (född 1864 och gifte sig med Johan Petter Johansson i Hedum), Tekla Justina (född 1869). Efter Anna Marias död gifte Hans Jacob om sig med Amalia Justina Andreasdotter (född 1847 på Keberg). De fick två barn: Selma Erica (född 1873) och Anders Ferdinand (född 1880 och flyttade till Legene i Tossene).

1899–1906: Isak Kristensson. Hans Jacob dog 1899 och då övertogs gården av Isak Kristensson (född 1866) från Kville och gift med Hans Jacobs dotter Selma Erica. De fick dottern Anna Josefina. Isak och Selma brukade gården till 1906.

Början av 1900-talet: Börje Oskar Nilsson. Gården övertogs av Börje Oskar Nilsson (född 1849) från Hästhagen. Han var gift med Hans Jacobs dotter Matilda. De fick två söner: Anders Harald (född 1892) och Nils Oskar (född 1897). Harald Börjesson arrenderade gården 1923. Därefter har gården införlivats med Orreberg.GATEGÅRD HARALD BÖRJESSONS GÅRD

 


TORPEN

Blomsterkasen

Upptas första gången 1835. Det låg i utmarken mellan Bottnaberget och Bottnelycke. Mangårdsbyggnaden var av timmer i två våningar. Det fanns även en ladugård indelad i loge och lada.

1835 beboddes torpet av Vilhelm Fredriksson (född 1799) i Evja i Tossene. Han var gift med Christina Olsdotter (född 1806) från Kisteröd. De fick barnen Beata (född 1829 på Kvarnhagen), Gustava (född 1830 på Backarne), Olena (född 1831 på Kvarnhagen), Juliana (född 1841), Brita Maria (född 1845).

1860-65 bodde Christian Hansson (född 1825) på torpet. Han var gift med Anna Maja Olsdotter (född 1830) och de hade barnen Hans Julius (född 1857) och Emma Matilda (född 1862). Familjen flyttade 1865 till Skälebacken under Välseröd. Johan dog 1861. 1866 gifte Carolina om sig med Olof Olsson från Bottna. De fick två barn: Selma (född 1867) och Oskar Severin (född 1877).

1898 kom Oskar Maurits Carlsson (född 1862) från Thorskas under Holma. Han var gift med Carolina ”Celina” Engström (född 1862) från Änghagen under Östebo. De hade barnen Maria Carolina (född 1889 och gift med Svante Andersson i Holma), Hulda Viktoria (född 1892 och gift med Hugo Andersson i Holma), Karl Maurits (född 1894), Gustaf Hjalmar (född 1897), Märta Josefina (född 1901) och Gerda Teresia (född 1904).

I backstugan bodde sömmerskan Carolina Andreasdotter (född 1837) från Bottna, samt hennes son Oskar Severin Olofsson Blomkvist (född 1877). Dessa flyttade 1900.

Maria Carolina flyttade 1917. Hilda Viktoria, dottern Gunhild Katarina (född 1918) samt Kurt Gustaf Valter Karlsson flyttade till Ljung 1928. Gustaf Hjalmar flyttade 1920. Märta Josefina gifte sig med Anders Andersson från Fåglekärr och fick sonen Gustaf Hjalmar (född 1923). Dessa flyttade till Kville 1924 och återkom 1926. Då hade Anders byggt ett nytt hus på Blomsterkasen och familjen utökats med en son: Gösta Vilhelm. I det gamla huset bodde Gustaf Karlsson (se ovan), gift med Elin Maria Andersson (född 1897). De hade två döttrar: Irma och Kerstin.

FAMILJER PÅ DALMARKEN (2)

 Familjerna på Dalmarken, Märta och Anders Andersson med barn, Elin och Gustaf Carlsson


Backstugan Steneröd

Fanns mellan 1831 och 1844. Huset var 5×5 meter och en källare inbyggd i backe. En enda familj har troligen bott där: soldaten Olof Rapp (född 1793), hustrun Johanna Eriksdotter (född 1798), barnen Christina (född 1821), Carolina (född 1824), Carl Fredrik (född 1827), Eva (född 1830), Engelbert (född 1833) och Elias (född 1836).


Skälemyren

Var ett torp mellan 1874 och 1883. Torpet byggdes av Olof Andersson som hade haft ett torp i Bottna strax nedanför Binghultsberget. Han rev den gamla stugan och bar med sig byggmaterialet uppför berget och uppförde där en ny stuga som han kallade Skälemyren. Bostadshuset var cirka 4×9 meter med snedtäcka i ena änden av huset. Det fanns även en ladugård med fähus, loge och lada. Olof Andersson var född 1828 och gift med Hedda Olsdotter (född 1843). De hade barnen Anna Lovisa (född 1869), Anders Olsson (bonde på Holma), Carl (född 1873) och Olaus (född 1875). Familjen bodde kvar till 1883 då de flyttade till Hasslebacken under Skörbo.


Torpet Engen

Upptas första gången 1811. Då bodde änkan Marta Nilsdotter (född 1762) där med sin dotter Inger (född 1789). Börje Petersson (född 1794) och Hans Petersson (född 1804) bodde också på torpet samt gossen Sven Andersson. Börje och Hans Petersson flyttade till Dammviken. Änkan Marta dog 1820. Därefter kom Jonas Friberg (född 1750), hustrun Anna Olsdotter (född 1773) samt sonen Jacob (född 1812).

1823 hette torparen Andreas Olsson (född 1796). Han var gift med Brita Maria Hansdotter och hade barnen Johannes (född 1822), Johanna Christina (född 1825) och Maria (född 1828).


Pellehagen

Torpet finns upptaget under åren 1831–1844. Har bebotts av änkan Elisabet Svensdotter från Vattneröd (född 1764), änkan Maria Andersdotter från Tyskhuset (född 1785) samt hennes son Carolus (född 1826). Elisabet dog 1837 och de övriga flyttade till Dalkasen under Berg.