Östebo

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

NAMNET

Östebo har fått namnet från den yttersta boplatsen


ÄGARNA

Gårdarna på Östebo har varit delade i två delar: Östebo Norgård och Östebo Sörgård. Därefter har ytterligare delningar skett. När det gäller tidigare ägarförhållanden vet vi att på 1300-talet hörde gården till den norske kungen Håkon den V Magnusson. Under 1500-talet kom Östebo att tillhöra Åby säteri och därmed blev den som så många andra Berfendalsgårdar så kallat hvitfeldtsgods. 1670 hette åborna Lars, Anders, Tolle och Tore. 1742 var gården delad i Norgård och Sörgård och då hette åbon på Sörgård Sven Persson och Esbjörn Olofsson och på Norgård Hans Olofsson och Olof Ingemarsson.


Östebo 20 (del av Östebo Norgård):

1812–ca 1860: Börje Olsson junior. 1812 brukades gården av Börje Olsson junior. Han var gift med Maria Olsdotter från Loftsby och de hade fem barn: Eva Christina (född 1810), Britta (född 1812), Olena (född 1815), Olle (född 1820) samt Carolina (född 1822).

Ca 1860– 1860 övertogs gårdsbruket av Börjes son Olof Börjesson som i husförhörslängden står som handlare. Olof var först gift med Christina Andersdotter och hade tillsammans med henne tre barn: Amalia (född 1847), Beata (född 1851) och Alfred (född 1854). Hustrun Christina dog 1862 och året därpå gifte Olof om sig med Christina Larsdotter från Rundsbacken. I detta äktenskap föddes barnen Albin Julius (född 1866) och Gottfrid Napoleon (född 1871). Albin Julius blev sedermera fotograf och antog namnet Berns. Han hade fotoateljé först på Östebo och sedan på Backamo. Gottfrid Napoleon blev tapetsör och gifte sig med Gerda Teresia Salberg. De flyttade 1897 till Kristiania. 1875 föddes dottern Christina och hon står som brukare av gården under några år kring sekelskiftet.

1903–1924: Alfred Olsson. 1903 övertogs gården av Alfred Olsson (född 1854) och gift med Amalia Andersdotter (född 1861). De hade barnen Carl (född 1887), Amalia (född 1893), Birger (född 1895), Anna (född 1898) och Jenny (född 1902).

1924: Birger Olsson. 1924 övertogs gården av sonen Birger Olsson och hans hustru Ellen, född Ahl. Deras son Lennart övertog sedan gården efter dem.


Östebo 22 (del av Östebo Norgård)

1812: Sven Olsson: 1/4 mantal Östebo Norgård som nu ägs av Sven Karlssons arvingar brukades 1812 av Sven Olsson (född 1766) från Loftsby. Han var änkling och hans förra hustru var född på gården. Han hade sex barn: Olof (född 1796), Mathias (född 1807), Christina (född 1798), Beata (född 1799), Elsa (född 1804) och Anna Lena (född 1809).

Mitten av 1800-talet: Olof Svensson. Sonen Olof övertog gården. Han gifte sig 1820 med Anna Andersdotter. De fick fyra barn, vilka alla dog vid späd ålder. Hustrun Anna dog 1838. Olof gifte om sig med Olena Eliasdotter från Bro. Hon var änka och hade med sig två barn: Anna Christina (född 1831) och Carl August (född 1832). Olof och Olena fick sedan två barn: Alexander Anton (född 1840 och gick senare till sjöss, ej avhörd sedan 1861) och dottern Eva Mathilda (född 1843). 1861 dog även den andra hustrun och efter några år flyttade Olof och dottern Eva till Änghagen under Östebo. Olof dog 1890 vid 90 års ålder.

1881–1883: Carl Anton Andersson. 1881 flyttade Carl Anton Andersson och hans hustru Maria Gustava Hansdotter hit från Bro. De hade gården endast två år.

1883–1898: Edvard Theodor Mathiasson. Näste åbo blev 1883 Edvard Theodor Mathiasson (född 1852) från Råhed i Svarteborg. Han var gift med Justina Olausdotter (född 1856) från Rom i Svarteborg. De fick sex barn: Maria Eufrosyne (född 1886), John Thore (född 1883), Alfred Julius (född 1888), Emma Ottilia (född 1891), Johan Maurits (född 1894), Karl Albert (född 1897). 1898 flyttade familjen till Östebo Sörgård och gården övertogs av Sjöberg i Stranderäng.

1898–1929: Andreas Eriksson. 1898 brukades gård en av Andreas Eriksson (född 1830). Efter hans död står änkan Justina Eriksdotter för gården.

Mitten av 1900-talet: Karl Arvid Olsson. 1929 köptes gården av Karl Arvid Olsson som var född på den andra gården på Östebo Norgård. Han var gift med Klara Hansson (född 1892) från Svenneby. De fick tre barn: Bertil (född 1921), Sven (född 1923 och gifte sig med Bergliot Kling) och Maja (född 1924). Gården togs över av sonen Sven Karlsson.


Syaregården (del av Östebo Norgård):

Den tredje gården Östebo Norgård omfattade 1/2 mantal är den gård som på senare tid var Gösta Kollins gård dels den gård varit i Sven Karlssons ägo och som kallats Syaregården.

Ca 1812–1854: Andreas Bengtsson. 1812 innehades åborätten till Syaregården av Andreas Bengtsson (född 1775). Hans hustru hette Karin Jacobsdotter (född 1775) från Välseröd. De hade fem barn: Andreas (född 1796), Christina (född 1810), Johanna (född 1812), Josef (född 1812), Catarina (född 1818) och Laurina (född 1822). Andreas dog 1847 och under några år står änkan Karin för gården. Efter hennes död 1854 övertog sonen Josef den ena halvan och sonen Andreas den andra halvan. Vardera gårdsdelen kom då att omfatta 1/4 mantal.

Ena halvan:

1854–1869: Josef Andreasson. Josef Andreasson var gift med Britta Maria Hansdotter från Skarstad i Bro. De hade fyra döttrar: Amalia Charlotta (född 1849), Selma Matilda (född 1850), Augusta Carolina (född 1852), Johanna Lovisa (född 1854). 1869 dog Josef efter att ha drunknat i Åbyfjorden.

1869–ca 1900: Carl Aron Andersson. Josef Andreassons dotter Amalia Charlotta gifte sig 1869 med Carl Aron Andersson från Medbo och de tog över gården. De fick sex barn: Anders (född 1871), Inger Helena (född 1873), Carl Hilmer (född 1876), Matilda Charlotta (född 1878), Hilma Christina (född 1882) och Augusta Matilda (född 1885).

1900 brukades gården av Sjöberg i Stranderäng.

1901–1916: Adolf Johansson. 1901 övertogs åborätten av Adolf Johansson. Han var född 1870 i Beatebergs församling i Skaraborgs län. Han hade kommit som stenhuggare till Brastad och där hade han gift sig med Maria Skoglund. Äktenskapet blev kortvarigt eftersom Maria dog i barnsäng. 1916 gifte Adolf om sig med Alma Lorenzson på Bottnelycke och lämnade då Östebo för att bli bonde på Bottnelycke. Adolf Johansson blev siste åbon på Östebo, då gårdarna friköptes från Hvitfeldtska under hans tid.

1916–1920: Magnus Hansson.

1920–1926: Anders Karlsson.

1926–1950: Hjalmar Olsson.

1950–1991: Gösta Kollin.

1991–2016: Tord, Göran och Kent Kollin.

2016: Bröderna Fritzson.

Andra halvan:

1854–1884: Andreas Andersson. Den andra delen av Andreas gård övertogs av sonen Andreas Andersson. Han hade gift sig 1854 med Anna Lisa Andersson från Hede socken. Hon hade med sig sina barn Olof Alfred, Stina Maja, Sofia och Brita Cajsa. På gården bodde även Olof Alfred Pettersson från Skogen under Åby. Han gifte sig 1883 med Josefina Amalia Hansdotter från Utängen under Loftsby. De flyttade 1885 till Halvarskleven under Välseröd.

1884–1885: Olaus Olsson. 1884 övertogs åborätten av Olaus Olsson (född 1824). Han kom med sin familj flyttande från Svarteborg. Familjen bestod förutom av Olaus av hustrun Eva Lovisa (född 1844) och barnen Carl Herman (född 1864) och Gustaf Adolf (född 1880). De hade gården endast ett år innan de flyttade tillbaka till Svarteborg.

1885–1892: Alexander Martin Samuelsson. 1885 kom en ny åbo, Alexander Martin Samuelsson med familj från Bro. Hustrun hette Amalia Olsdotter och sönerna Malcolm Alexius (född 1881) och Svante Valentin (född 1884). Därefter föddes sönerna Carl Artur (1885), Oskar Artur (1887), dottern Hilma Olivia och Johan Vallin (1891). 1892 flyttade familjen Samuelsson tillbaka till Bro.

1892–1894: Johan August Nilsson och Amalia Elisabet Petersdotter. Från Svarteborg kom 1892 Johan August Nilsson med familj – hustrun Amalia Elisabet Petersdotter och döttrarna Hedda Viktoria (född 1886), Maria Paulina (född 1888) och Adina Josefina (född 1891). Samma år som familjen flyttade till Östebo dog Johan August och även dottern Maria Paulina. 1894 flyttade änkan och de två döttrarna till Arslätt i Tossene.

1894–1895: Johannes Olson. Mellan åren 1894 och 1895 brukades gården av Johannes Olson från Svenneby. Hans hustru var Agnes Fredrika Andersdotter och deras döttrar hette Agnes Olivia (född 1888) och Klara Josefina (född 1894).

1895–1897: Johan Severin Sjöberg. 1895 övertog Hvitfeldtska stipendieinrättningen gården och arrenderade sedan ut den till Johan Severin Sjöberg från Säm i Tossene. Sjöberg var gift med Hilda Olivia Matsdotter och de hade fyra barn: Blenda Viktoria (född 1883), Agnes Eugenia (född 1885), Arvid Mauritz (född 1890) samt Elsa Elfrida (född 1893). De brukade gården till 1897 då de flyttade till Håby.

1897–1938: Johan H Andersson. Därefter arrenderades gården av Johan H Andersson i Medbo som brukade den tillsammans med Skörboheden.

1938: Karl Olsson. 1938 såldes gården till Karl Olsson i Östebo och sedan av hans son Sven Karlsson. Sven Karlssons barn tog över gården efter honom.


Niklassons (del av Östebo Sörgård):

1812–1824: Hans Larsson och Helena Carlsdotter. Östebo Sörgård utgjordes 1812 av två gårdar om vardera 1/2 mantal. Den gård som  i senare tid har kallats Niklassons brukades 1812 av Hans Larsson (född 1768). Han brukade den till sin död 1818. Änkan Helena Carlsdotter drev sedan vidare gården. Hon gifte om sig med Christian Olsson (född 1777) och de hade gården till 1824 då de flyttade till Snibe i Kville.

1824–1834: Anders Stolt. 1824 kom som ny åbo korpralen Anders Stolt från Legene i Tossene. Han var gift med Helena Johansdotter (född 1781). De hade tre barn: Beata (född 1811), Vendla (född 1821), Carl (född 1805). Helena dog 1830 och Anders dog 1834. Därefter delades gården mellan syskonen Carl Andersson Stolt och Beata Andersdotter.

Ena halvan:

1834–1852: Carl Andersson Stolt och Olena Olsdotter. Carl Andersson var gift med Olena Olsdotter från torpet Engen under Holma. De hade en dotter Gustava (född 1833). Hos dem bodde också Olenas mor Anna Gunnarsdotter. Hon dog 1844. Efter Carls död 1849 stod Olena som brukare till gården. Dottern Gustava gifte sig 1852 med Samuel Olsson och de övertog åborätten till gården.

1852–1885: Samuel Olsson. Gustava och Samuel fick tre döttrar: Hilma Fredrika (född 1854), Selina Charlotta (född 1859) samt Emma Christina Viktoria (född 1866).

1885–1920: Martin Alexandersson. Från 1885 stod Martin Alexandersson som åbo. Han var gift med Samuel Olssons dotter Hilma Fredrika. Martin utvandrade till Amerika 1888 men kom tillbaka 1893. Han brukade sedan gården till 1920 då den såldes till Leopold Ellertsson.

1920–1944: Leopold Ellertsson.

1944: Karl Niklasson. 1944 köptes gården av Karl Niklasson. Numera ägs gården av bröderna Knutsson i Runden i Tossene.

Andra halvan:

1834– 1862: Elias Jacobsson och Beata Andersdotter. Den andra halvan av Anders Stolts gård övertogs av Stolts dotter Beata och hennes man Elias Jacobsson. De fick fem barn: Carl August (född 1835), Anders Herman (född 1837), Gustava Charlotta (född 1848), Alfred Julius (född 1854) och Lovisa (född 1857).

1862–1898: Carl August Eliasson. Sonen Carl August gifte sig 1862 med Brita Cajsa Petersdotter och övertog åborätten. Familjen fick inte mindre än nio barn: Johan Petery (född 1863), Beata (född 1865), Anders Herman (b,född 1866), Paulina Charlotte (född 1870), Frans Oscar (född 1873), Alfred Julius (född 1875), Carl Magnus (född 1878), Axel Ninus (född 1881) och Emma Viktoria (född 1886).

1898––1925: Edvard Teodor Mattsson. 1898 övertogs gården av Edvard Teodor Mattsson från Östebo Norgård.

1925v: Alfred Hansson. 1925 köpte Alfred Hansson, som ägde en annan av Östebogårdarna, denna gårdsdel och båda gårdarna slogs samman. Denna gård är idag borta.


Thillanders (del av Östebo sörgård):

Ca 1812–1827: Börje Olsson senior. Östebo Sörgård som 1812 innehades av Börje Olsson senior motsvaras idag av Kollins gård. Börje Olsson senior var född 1764 på Loftsby. Han var gift med Karin Olsdotter (född 1770 troligen på denna gård)Bh. De hade fyra barn: Olof (född 1792), Christian (född 1796), Peter (född 1807) och Christina (född 1805). Börje Olsson dog 1827 och sonen Christian övertog åborätten till halva gården.

1827–1841: Christian Börjesson. Han gifte sig 1828 med Brita Maja Svedberg. De fick barnen Beata Christina (född 1829), Sara Elisabet (född 1832), Carl Anton (född 1834) och Börje Christian och Brita Maja dog 1841 med endast två veckors mellanrum.

1841–1850: Mathias Hansson. Åborätten till gården innehades av arvingarna, men gården arrenderades av Mathias Hansson (född 1808) och hans hustru Sara Lovisa Nilsdotter. De hade tre barn Carl August (född 1836), Beata Amalia (född 1840) samt Niclas Edvard (född 1847). Familjen flyttade till Åseby 1850.

1850–1860: Hans Jacob Berlin. Näste arrendator blev Hans Jacob Berlin och hans hustru Olena Andersdoter. De hade barnen Carl Edvard (född 1844), Johan Martin (född 1850), Albin August (född 1855), Laura Elisabet (född 1850). Denna familj flyttade till Tossene 1860.

1860–1879: Börje Christiansson. Christian Börjessons son Börje Christiansson tog över gården. Han gifte sig 1862 med Amalia Hansdotter från Brastad. De fick barnen Josefina Charlotta (född 1862), Carl Edvard (född 1865), Johan Oskar (född 1868) och Emma Matilda (född 1874).

1879–1898: Olof Börjesson. 1879 övertogs gården av Olof Börjesson i Östebo Nordgård och Börje Christiansson bodde kvar som inhyst.

1898–1903: Christina Olofsdotter. Under åren 1898 till 1903 stod Olof Börjessons dotter Christina för gården.

1903–1936: Alfred Hansson. 1903 köptes gården av Alfred Hansson som brukade den till 1936 då hans fosterdottern Anders Thillander köpte gården.

1936–1964: Anders Thillander. Anders var gift med Karin Karlsson och de hade två söner, Erland och Lennart, samt dottern Gunvor. Anders Thillander ägde gården till 1964 då den såldes till Gösta Kollin.

1964: Gösta Kollin. Göstas söner övertog gården efter Gösta.


Stålbergs (del av Östebo sörgård)

1840: Johannes Andersson. Den andra halvan av Börje Olssons gård övertogs av Johannes Andersson, gift med Beata Olsdotter. De hade tvillingarna Olena och Christina, födda 1825. År 1831 föddes dottern Anna Greta och 1834 föddes dottern Juliana. Familjen flyttade till torpet Stycket under Östebo 1840.

1840: Peter Börjesson. Peter Börjesson, son till tidigare åbon Börje blev 1840 ny brukare av gården. Hans hustru hette Gustava Olsdotter (född 1818). De hade sex barn: Carl August (född 1839), Olena Elisabet (född 1841), Beata Catarina (född 1847), Johan Ferdinand (född 1849), Olle Herman (född 1854) och Hilmer Julius (född 1858). Peter dog 1860 men änkan och barnen fortsatte att bruka gården. 1864 gifte sig dottern Beata Catarina med Johannes  Johansson från Skredsvik . 1889 dog Johannes och då flyttar änkan och barnen till torpet Västerkasen under Östebo.

1889–1908: Johan Ferdinand Petersson. Ny åbo blev Peter Börjessons son Johan Ferdinand Petersson och hans hustru Lovisa Charlotta Johannisdotter. Familjen hade bott i Liverpool i England under åren 1882 till 1890. De hade fyra barn varav de tre yngsta var födda i England. Jenny Paulina (född 1881), Frans Vilhelm (född 1883), Hilda Charlotta (född 1886) och Johan Ferdinand (född 1889). Hustrun Lovisa dog 1891. Johan Ferdinand hade gården till 1908 då de flyttade till torpet Västerkade.

1908–1931: Emil Olsson. Ny ägare blev Emil Olsson. Han var född 1871 och hans hustru 1866. De hade barnen Edit (född 1894), Georg (född 1896), Elsa (född 1898), Folke (född 1901) och Sune (född 1904).

1931–1964: Melander Stålberg. 1931 köptes gården av Melander Stålberg.

1964: Gösta Kollin. 1964 köpte Gösta Kollin gården och som därefter drevs av hans söner.


TORPEN

Änghagen (Samsons).

Torpet omnämns första gången 1815 då det beboddes av Olof Isacsson och hans familj – hustrun Sigrid Persdotter och barnen Josef (född 1813), Maria (född 1807) och Johanna (född 1810). Omkring 1825 flyttade familjen till torpet Slättebackarne under Medbo. Nästa familj på Änghagen var Olaus Mattsson (född 1795) och hans hustru Helena (född 1803) och deras barn Mathias (född 1823) och Anna Sofia (född 1826). De flyttade till Engen under Gategård 1827.

Ny torpare blev nu Vilhelm Andersson (född 1800), gift med Christina Jonasdotter (född 1790). De hade tre döttrar: Anna Elisabet (född 1828), Sara Magdalena (född 1829) och Juliana (född 1832).

1851 gifte sig dottern Sara Magdalena med drängen Johannes Christiansson. 1861 gifte sig dottern Anna Elisabet med Olof August Ericsson från Lilla Änghagen under Hästhagen.

1910 bodde snickaren Frans Oscar Sampsson på torpet. Han var gift med förre innehavarens dotter Paulina Adelina. De hade två döttrar: Mabel Florence Susanna (född 1902) och Anna Lydia Maria (född 1910), som var gift med Oscar Kollin i Håveröd. Sampsson dog 1949.


Änghagen (Engströms). 

1815 hette torparen Olof Mårtensson från Utängen under Loftsby. Hans hustru hette Helena Christiansdotter och barnen Mathias (född 1820), Annle Maria (född 1823 och död 1830), Olle (född 1827 och död 1828), Olena Sofia (född 1829 och död 1831), Helena Augusta (född 1838). Olof Mårtensson dog 1842 och 1846 gifte Helena om sig med torparen Johan Wilhelm Mathiasson från Medbo.

1845 hade torpet tagits över av Olof Mårtenssons son Mathias. Han antog namnet Engström 1860. Han var gift med Catharina Olsdotter (född 1823). De hade barnen Carl Johan Martin (född 1846), Olof Herman (född 1850) som flyttade till Tönsberg 1869, Hilma Lovisa (född 1856), Charlotta Elisabet (född 1859), Celina (född 1862) gift med kyrkvaktmästareren Oscar Carlsson i Dalmarken, Jimmi (född 1864) som flyttade till Tönsberg 1886 och Oscar Linus (född 1867).

Mathias dog 1873 och hustrun Catharina dog 1890.

1870 står Carl Johan Martin Engström som innehavare. Han var gift med Justina Matilda Olsdotter (född 1844) från Brastad. De hade barnen Carl Albert (född 1878) målarmästare, Josefina Matilda (född 1876), Hilma Henrietta (född 1881 men dog när hon var tre år), Frits Viktor (född 1884), Oscar Alexius (född 1887 men dog 1894).

Carl Martin Engström dog 1895. Han efterträddes av äldste sonen Albert Engström. Hans hustru hette Anna Viktoria (född 1884) från Bottna. De fick nio barn: Carl Axel (föddes 1905 men dog som sjuåring 1912), Johan Oscar (född 1908), Erik Åke (född 1911, blev målare, bosatt i Hunnebostrand), Karl Albert (född 1913 och arbetade vid järnvägen, bosatt i Uddevalla), Margit Lovisa (född 1915), Gunhild Lovisa (född 1918), Märta Linnea (född 1922), Martin Gunnar (född 1924, blev målare, bosatt i Hunnebostrand) och Anna-Lisa (född 1926).gift med Allan Svernling, polis i Uddevalla.

På detta ställe på Änghagen har funnits affär fram till 1912.


Änghagen backstugor. 

Vid Änghagenområdet har funnits flera backstugor. De har kallats ”Sulles”, ”Sullas”, ”Hellinas” och ”Krutkällan”. Torpen har lokaliserats men kyrkböckerna har varit svåra att tyda när det gäller vem som bott var. Ofta står det endast Änghagen backstuga. Därför redovisas endast vilka som bott på Änghagen under olika tidsperioder utan säker uppgift om vilken backstuga det gäller.

1819: Christen Gudesson med ett barn.

1811: Kristian Henriksson (född 1769 – död 1843), hans hustru hette Oleana Olsdotter (född 1780 – död 1840). De fick sex barn men endast tre av dem överlevde småbarnsåren: Helena (född 1799), Johannes (född 1817) och Anders (född 1821).

1812: Christian Bengtsson (född 1781), hustrun Catarina Elisdotter (född 1783) samt barnen Brita (född 1811) och Carl (född 1815).

1818–1823: Avskedade soldaten Anders Krut (född 1773), hustrun Anna Walfridsdotter samt barnen Christina (född 1801), Annika (född 1805) och Johannes (född 1814).

1825–1831: Soldaten Jonas Dahl (född 1771), hustrun Anna Olsdotter (född 1758 – död 1828).

Niklas Andersson (född 1771), hustrun Johanna Andersdotter och barnen Anders och Johannes. Dessa flyttade till Berg 1826.

Lars Hansson (född 1802), hustrun Anna Maria Hermansson (född 1800) samt dottern Carolina (född 1827). De kom från Hedum och flyttade sedan till Välseröd.

1831–1840: Johannes Svensson (född 1807) och hustrun Johanna Olsdotter (född 1810).

Anders Andersson (född 1797), hustrun Olena Larsdotter (född 1806) samt barnen Adrian (född 1829), Britta Maria (född 1823), Sofia (född 1826), Olle (född 1833), Juliana Christina (född 1836) och Carl (född 1840). Familjen flyttade till Bergskär 1840.

1844: Anders Christiansson (född 1821), hustrun Christina Andersdotter (född 1819 – död 1864). Styvdottern Sofia Amalia (född 1841), Carolina (född 1845 – flyttade till Tönsberg 1869), Charlotta Elisabet (född 1848), Herman Julius (född 1851 – flyttade till Tönsberg 1869 och dog 1874) och Paulina Charlotta (född 1859 – död 1862).

Anders gifte om sig med Olena Petersdoter (född 1827).

1880–1897: Olle Hedlund, änklingen Olle Svensson (född 1796), hans dotter Eva Matilda (född 1843) och hennes dotter Amanda Charlota (född 1872).

Johannes Jacobsson (född 1789) och sonen Josef (född 1824), pigan Maja Christiansdotter (född 1812) och hennes son Carl Aron (född 1842).


Kalvhagen.

1821 beboddes torpet av Börje Olsson (född 1784), hans hustru Britta Olsdotter (född 1786) samt barnen Anna Maria (född 1818), Beata (född 1821 – död 1823), Carl (född 1822– död 1824), Carl Otto (född 1829 – död 1831) samt brodern Christian Olsson (född 1803). Inneboende var även Christina Andersdotter (född 1792) och hon flyttade sen till Håveröd. Därefter kom Abela Johanna Andersdotter (född 1797) och hennes dotter Elisabet (född 1826) från Bottna. Dessa flyttade till Åseby. Elisabet kom tillbaka till Kalvhagen omkring 1850, då med sin son Gustaf Leonard (född 1848).

1855 hette torparen Alexander Thorsson (född 1820) och hans hustru Helena Olofsdotter (född 1835) från Eldsbacken. De hade en dotter Emma Charlotta (född 1860).

Omkring 1860 kom en ny torpare Hans Jacob Olsson (född 1824) från Brastad. Hustrun hette Carolina Christiansdotter (född 1829). De hade fyra barn: Carl Severin (född 1855), Amalia (född 1859), Alfred Leonard (född 1865 – blev bonde på Östebo) och Josefina Desideria (född 1866). Hans Jacob dog 1894.

Backstugusittaren hette Börje Olsson Skytt (född 1820 – död 1868).

Carl Severin blev sjöman, Josefina Desideria gifte sig 1888 med sjömannen Oscar Johansson från Berg i Tossene. De fick en son Carl Oscar (född 1888). Alfred Leonard flyttade till Tossene 1894 och gifte sig med Hilda Viktoria Dahlholm från Brådal. Han köpte gården på Östebo Sörgård 1903.

Nybygget fanns mellan 1835 och 1930. Torpet har även kallats Svensehagen, troligen efter den förste torparen Mathias Svensson. Även benämningen Jannes förekommer.

1835 bodde här torparen Mathias Svensson (född 1807) som var gift med Johanna Jonasdotter (född 1816). Dessutom inhystes svägerskan Anna Jonasdotter (född 1812) och hennes son Carl Johan Carlsson och dottern Amalia Justina (född 1856). Carl Johan Carlsson flyttade till Norge 1868. Amalia Justina flyttade till Tjärnö på 1870-talet. Anna Jonasdotter dog 1887.’ Johanna Jonasdotter dog 1888 och Marhias Svensson dog 1895.

Den siste innehavaren av torpet var Johan Petter Karlsson (född 1863) från Östebo Sörgård. Han dog 1934 och därmed upphörde torpet.


Djupedal.

Djupedal var troligen en backstuga som bara funnits en kort period på 1830-talet. Då bodde där änkan Anna Maria Olsdotter (född 1802) från Holma och hennes dotter Anna Andreasdotter (född 1831). De flyttade till Holma 1839.


Rysshagen.

Var en backstuga som var bebodd en kort period av backstugusittaren Olof Larsson (född 1757) och hans hustru Margareta Torkelsdotter (född 1767). Han dog 1841 och hustrun dog 1850 och därmed upphörde troligen torpet.


Stycket.

Omnämns först gången 1835. Det var troligen bebott fram till 1875. De första och kanske enda innehavarna  av torpet var torparen Johannes Andersson (född 1791), hans hustru Beata Olsdotter (född 1794) och deras barn Christina och Olena (födda 1825), Anna Greta (född 1831), Juliana (född 1834), Carolina Amalia (född 1837) och Aron (född 1840). 1842 flyttade tvillingarna Christina och Olena till Bro. Olena fick en dotter Mina Amalia (född 1854) och en son Martin Alfred (född 1856). Därefter gifte sig Olena med Carl August Niklasson (född 1830). 1861 flyttade Anna Greta till Bratteby och därifrån 1862. Beata Olsdotter dog 1862 och Johannes dog 1875. Anna Greta fick en dotter Hilma Charlotta 1872 och hon gifte sig 1873 och flyttade till Bro. Aron flyttade till Norge 1865.


Brunnarne.

Hette egentligen Brunnemyren och var ett torp som fanns mellan omkring 1850 och 1935. Den förste kände innehavaren var Otto Johansson (född 1821) från Tossene. Han var gift med Petronella Johansdotter (född 1831) från Tossene. De hade sex barn: Josefina (född 1854), Selma (född 1857), Julius (född 1859), Carl Johan (född 1863), Oscar Leonard (född 1866) och Hilma Charlotta (född 1865). Alla barnen flyttade till Norge under åren 1874 till 1884, Otto Johansson dog 1884. Dessa efterträddes på torpet av skomakaren Olof Alfred Mattsson (född 1860 i Askum), hustru Agneta Serafia Hansdotter (född 1862) från Utängen under Loftsby. De hade sonen Anders Viktor (född 1883). Familjen flyttade till Håby 1885.

Den siste innehavaren av torpet var Carl Leonard Hansson (född 1855) som kallades Kalle i Brunnarne och kom från Bro. Hustrun var Hilma Charlotta .Alexandersdotter (född 1861) från Tossene. De hade tre barn: Emma Konstantia (född 1889), Hilda Viktoria (född 1891) och Johan Herman (född 1895). Hilma dog 1915 och Carl 1935 och torpet upphörde. Efter Carls död hölls auktion och huset köptes av Axel Karlsson i Halvarskleven (Polen).


Kasen (Lottas på S’an). 

1840 bodde där änkan Beata Svensdotter (född 1799), som var född på Östebo Nordgården och hade varit gift med torparen Anders Andersson. De hade tidigare bott på torpen Fruängen och Dalkasen under Berg. På torpet var även Christina Andersdotter (född 1819) och hennes dotter Sofia Amalia (född 1841) inneboende. Dessa flyttade till en backstuga på Änghagen under Östebo.

Alexander Andersson flyttade till Vägga i Askum 1840. Johannes Andersson flyttade till Ödby i Askum, Han blev senare sjöman och flyttade till Portsmouth 1856. Han återkom 1856 och bodde då på torpet. August Andersson blev sjöman och flyttade till Norge 1855.

1861 bodde Eva Börjesdotter (född 1810) från Östebo Nordgård och hennes dotter Charlotta Elisabet Johansdotter (född 1839) på torpet. Charlotta gifte sig 1865 med August Andreasson från Åseby. De flyttade till Åseby 1867. De antog namnet Fossman.

1870 till 1879 finns inga uppgifter om torpet.

1882–1903 beboddes torpet av Emanuel Alfred Olsson (född 1854) från Östebo Norgård med familj – hustrun Amalia Andersdotter (född 1861 i Bro) och barnen Annie Ottilia (född 1885), Carl Arvid (född 1887), Jenny Elfrida Christina (född 1890), Amalia Viktoria (född 1893), Anders Birger (född 1895) och Anna Elfrida (född 1898). Familjen flyttade till Östebo Norgården 1903.


Småmyrarne.

Omnämns första gången på 1830-talet då torparen Johannes Erasmusson och hans familj bodde där. Johannes var född 1811, hustrun Beata Svensdotter var född 1814. De hade fyra barn August( född 1840), Johan Emil (född 1842), Josefina Amalia (född 1848 – flyttade till Tönsberg 1878) och Lovisa Charlotta (Lotta på Sa’n) född 1854 och som gifte sig med Johan Ferdinand Pettersson (född 1849). De flyttade till Östebo Sörgård 1879. Johannes dog 1878 och änkan Beata flyttade till Liverpool 1882.


Västerkasen.

Beboddes 1880 till 1897 av Johannes Johansson med familj. Han var född 1829 och hustrun Beata Paulia Petersdotter var född 1844. Deras barn Carl Oscar (född 1868 – flyttade till Norge 1886), Alma Matilda (född 1870), Johan Herman (född 1873 – flyttade till England 1891), Hilda Charlotta (född 1876 och dog 1882), Hilmer Alexius (född 1882 – flyttade till Amerika 1897) Axel Ferdinand (född 1889) och Ernst Ninus (född 1885)

Annonser

En reaktion på ”Östebo

  1. Hej Margareta
    Tack för din fina sida!
    Läste där om Östebo. I min släktgren finna Olena Eliasdotter (f1802.05.02 †1861.05.04) som blev gift med Olof Svensson. Olena är inte född i Bro socken utan Tossene, hennes far var Elias Skällgren från Skälle, Tossene.
    Mvh Agneta

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s