Holma

Klicka på kartan för att se i större format.

Klicka på kartan för att se i större format.

Holma har fått sitt namn troligen av holme, utskjutande plats i Tvärån.


ÄGARNA

1670–1812. Gården Holma har varit så kallat Åbygods. Av äldre handlingar vet vi att åbon 1670 hette Halvar i Holma. 1675 är det antagligen Halvars son Engelbert Halvarsson som är åbo.

1705 ser det ut som om gården har delats i två delar, det fanns i varje fall två åbor, det var Anders Halvarsson och Olof Jönsson. 1711 hette åborna Halvar Olsson och Olof Hansson, 1742 Halvar Olsson och Anders Jonsson, 1780 Erik Halvarsson och Anders Jönsson.

Gården Holma har under åren delats upp i fyra olika delar, men 1812 utgjorde varje gård 1/2 mantal och från detta år kan vi närmare följa gårdarnas utveckling.

HOLMA KVARN OCH SÅG 3 (2)

Holma kvarn och såg.


Halvars gård (som idag kallas Holma):

1812–1855: Halvard Erichsson och Christina Gunnarsdotter. Halvars gård, som av namnen att döma ser ut att ha gått i släkten under lång tid, brukades 1812 av Halvard Erichsson. Han var gift med Christina Gunnarsdotter från Melleröd. De hade två söner Elias (född 1812) och Gustaf (född 1818), samt sju döttrar: Christina (född 1792) och gift med Peter Andersson i Bolkeröd. Elsa (född 1797), Sara (född 1800), Anna Maria (född 1802), Anna Brita (född 1806), Greta (född 1809), Anna (född 1815). På gården bodde även Halvards mor Anna Hansdotter samt Christinas bror Nils Gunnarsson. 1847 dog Halvard och därefter står Christina som ägare till gården till 1855 då även hon dog.

1855–1860: Nils Olsson. Efter 1855 delades gården i två delar vardera utgörande 1/4 mantal. Den ena gårdsdelen brukades av Nils Olsson (född 1786) och gift med Elsa Halvardsson dotter till Halvard Erichsson. De brukar tydligen gården endast några få år, ty redan 1860 står deras svärson Andreas Olsson som ny åbo.

1860–1896: Andreas Olsson. Andreas var gift med Anna Nilsdotter (född 1819). De hade två döttrar Mariana (född 1845) och Carolina (född 1848).

1896–1898: Börje Oscar Nilsson. 1896 står Börje Oscar Nilsson från Gategård som åbo, Han var gift med Matilda Hansdotter och de hade två söner: Anders Harald och Nils Oscar.

1898–1932: Anders och Selma Olsson. 1898 övertogs gården av Anders Olsson (född 1871) och hans hustru Selma. Dottern Hulda var född 1903 och sonen Axel var född 1905. Anders och Selma brukade gården till 1932 då sonen Axel övertog den.

1932–1977. Axel Olsson. Han var gift med Harriet Osberg från Åseby. Axel och Harriet hade två barn: Elly (född 1934) och Arne (född 1938). Förutom jordbruket på gården fanns även kvarn och såg. Mjölnaren under många år var Artur Johansson från Högås. Axel drev även lastbilsåkeri och taxirörelse. Under flera år körde Axel och hans chaufförer mjölkbilen till mejeriet i Hunnebostrand. Axel dog 1977 och verksamheten togs då över av sonen Arne. Han drev verksamheten fram till sin död, då sönerna Bjarne och Ambjörn tog över. Kvarnen och sågen är nedlagda, verksamheten är numera koncentrerad till grusförsäljning från grusgropen vid Holma.


Den andra halvan av Halvarsgården (ligger nere vid affären):

1855–1883: Mathias Hansson. Den andra delen av Halvarsgården ägdes 1855 av Mathias Hansson (född 1806) och även han gift med en av Halvards döttrar, Sara, född 1800. De hade fyra barn: Johan Herman (född 1842), Maria Carolina (född 1826), Anna Christina (född 1837) och Brita Elisabet (född 1839).

1883–1897: Johan Herman Mattsson. Mathias dog 1883 och därefter blev hans son Johan Herman ny åbo. Han gifte sig 1884 med Augusta Lovisa Alexandersdotter (född 1850). De fick två söner: Axel Malkolm (född 1885) och Carl Herman (född 1887).

1897–1959: Anders Johan Andersson/Ernst & Annie Karlsson. 1897 arrenderades gården av handlaren Anders Johan Andersson och hans söner Svante och Hugo. Gården ägdes under 1940- och 1950-talen av Ernst och Annie Karlsson.

1959–1977: Axel Olsson. Gården köptes 1959 av Axel Olsson och har sedan lagts samman med gården som står omskriven ovan.


Banken och Dalhagen:

Det andra 1/2 mantalet Holma brukades 1812 av Hans Olsson (född 1767) och hans hustru Marta Hansdotter (född 1761). De hade tre barn: Christian (född 1795), Mathias (född 1802) och Helena (född 1798).

BANKEN (2)

Gårdsdel av Holma även kallat Banken.

Banken:

1825–1835: Christian Hansson. När Hans Olsson dog 1825 övertogs åborätten av sönerna Christian och Mathias som då delade gården i två delar om vardera 1/4 mantal (i dagligt tal Banken och Dalhagen). Christian, som tog över Banken, var gift med Olena Olsdotter (född 1800) och de hade två barn: Cajsa (född 1825) och Olaus (född 1827). Christian dog 1830 och sedan stod änkan som brukare i fem år.

1835–1850: Börje Petersson. Därefter innehades åborätten av Börje Petersson (född 1794) och hans hustru Christina Svensdotter som kom från Östebo. De blev med tiden en stor familj med inte mindre än elva barn: Johan Peter (född 1825), Niklas (född 1840), Adrian (född 1830), Otto (född 1832), Beata (född 1818), Petronella (född 1821), Brita Maja (född 1823), Carolina (född 1820) och Sofia (född 1838).

1850–ca 1890: Olaus Christiansson. 1850 övertogs åborätten av Olaus Christiansson, son till förre ägaren. Olaus var då gift med Maja Anna Olsdotter (född 1827). De fick två barn: Augusta Charlotta (född 1851) och Carl Emil (född 1853). Maja dog 1856 och därefter gifte Olaus om sig med Maja Greta Halvardsdotter (född 1835). De fick barnen Amalia Justina (född 1859), Svante Rickard (född 1868), Hulda Lovisa (född 1862), Sara Matilda (född 1871), Oscar Ernst (född 1873) och Nikolina Olivia (född 1879).

Ca 1890–ca 1897: Johan Severin Niklasson Sjöberg. Omkring 1890 hette åbon på gården Johan Severin Niklasson Sjöberg. Han var gift för andra gången med Helena Ottilia Mathiasdotter (född 1857). Sjöberg hade i sitt första äktenskap fyra barn: Anders Leonard (född 1860), Frans Oscar (född 1866) som hade flyttat till Amerika 1890, Hulda Amalia (född 1863) och Hilma Justina (född 1869). I det andra äktenskapet fanns fem barn: Karl-Johan (född 1879), Elin Maria (född 1881), Blenda Viktoria (född 1883), Agnes Eugenia (född 1885) och Arvid Mauritz (född 1890). Familjen Sjöberg flyttade till Säm i Tossene.

Ca 1897–1935: Rickard Tillander. 1897 brukades gården av Rickard Tillander (Alexandersson) (född 1855) och hans hustru Hulda Lovisa (född 1862).

Ca 1935–1940-talet: Maria Eklind. Rickard Tillander brukade gården till omkring 1935 då den köptes av hans syster Maria Eklind (född 1872) och gift med Johan Rickard Eklind (född 1879).

1940-talet– oklart: John Berglund. Därefter ägdes gården av John Berglund som ägde Stora Hotellet i Fjällbacka.

Numera är gården sammanslagen med Orreberg och bostadshuset är avstyckat och ägs av Eva och John Petersson.


DALHAGEN (2)

Gårdsdel av Holma även kallat Dalhagen.

Dalhagen:

1825–1835: Mathias Hansson. Övertogs 1825 av Mathias Hansson och han var gift med Sara Andersdotter (född 1802). De fick barnen Anna Christina (född 1824), Carl Fredrik (född 1826), Hans Jacob (född 1829), Johan Herman (född 1832).

1835–1852: Jacob Johansson. Under åren 1835 till 1852 arrenderades gården av Jacob Johansson (född 1784) och hans hustru hette Catarina Andersdotter. De hade sex barn: Christian (född 1823), Olof (född 1832), Otto (född 1835), Maria Catarina (född 1826), Hilma (född 1829), Carl Fredrik (född  1821). Familjen flyttade till Foss 1852.

1852–1875: Carl Fredrik Mathiasson. Därefter övertogs åborätten av Carl Fredrik Mathiasson, son till förre ägaren Mathias. Carl Fredrik var gift med Beata Carolina Andersdotter men hon dog 1852. Då gifte Carl Fredrik om sig med Anna Lena Olsdotter (född 1831). De fick barnen Amalia Theodora (född 1855), Maja Lovisa (född 1857), Tekla Elisabet (född 1859), Olaus Martin (född 1862), Fredrik Leonard (född 1865) och Gustaf Adolf (född 1869).

1875–1897: Siver Pettersson. 1875 övertogs åborätten av Siver Pettersson (född 1842). Han var gift med Matilda Olsdotter (född 1842). De fick nio barn: Carl Peter (född 1871), Ester Bernhardina (född 1872), Hilma Paulina (född 1873), Gustaf Ernst (född 1874), Tekla Serafia (född 1878), Anna Maria (född 1879), Johan Hilmer (född 1880), Otto Simon (född 1881), Anders Ninus (född 1883), Henny Emerentia (född 1884).

1897–ca 1904: Carl Siversson. 1897 övertogs åborätten av Carl Siversson.

I början av 1900-talet: Oscar Hellberg. 1904 stod Oscar Hellberg för gården. Han var gift med Tekla Siversdotter.De hade barnen Sigrid (gift med Henning Kling), Torborg (gift med Endro Strandberg) och Harry. Det var Harry Hellberg som senare övertog gården.

HARRY HELLBERG OCH HENRY (2)

Harry Hellberg från Dalhagen och drängen Henry på Banken.


TORPEN

Åsen

Åsen har även kallats Kasen och var en backstuga under åren 1818 till 1840. Den förste kände innehavaren var Olof Andersson (född 1769) från Timmerdal. På torpet bodde även Maria Andersdotter, som var änka från Östebo, och hennes två söner: Josef (född 1814) och Anders (född 1818). Olof dog 1836. Maria och Anders flyttade till Skörbo.

1861 flyttade förre soldaten Johan Edvard Hast in. Han var född 1821 i Håby och hade varit soldat för Hästhagen. Han och hans familj hade bott på Brohagen. Hustrun hette Britta Maria Assmundsdotter (född 1821). De hade tre barn: Martin Alfred (född 1849) som blev soldat för Bögebacka i Tossene. Ulrika Charlotta (född 1852) som flyttade till Norge 1869. Carl Johan (född 1863) som flyttade till Hunnebostrand 1881.

1900 flyttade Maria Carolina Carlsdotter (född 1826) in på torpet. Även systrarna Anna Christina och Britta Elisabet, döttrar till Mathias Hansson, flyttade in på torpet.

Anders Birger Andersson (född 1874) flyttade sen in. Han var son till handlaren Andersson i Holma. Han var gift med Helfrid Charlotta (född 1897) som var dotter till Hilmer Carlsson på torpet Kaseliden under Myrtorp. De fick två söner: Anders Folke (född 1918) och Johan Hilmer Oddmar (född 1921).


Tose

Thorskas som i dagligt tal har kallats Tose var en backstuga som tjänade som undantag till den gård på Holma som har kallats Dalhagen.

1835 beboddes stugan av Mathias Hansson som hade haft gården på Dalhagen och hans familj (läs mer ovan). Fyra av barnen och Mathias dog under tiden de bodde på Tose.

1850 beboddes torpet av Olof Andersson (född 1820), hans hustru Olena Olsdotter (född 1820), sonen Alfred Oktavius (född 1853) samt styvdottern Augusta (född 1845).

De sista invånarna var syskonen Nestor Julius Niklasson (född 1868) och Josefina Niklasson (född 1857) som kallades ”Fina i Tose”). Dessa kom från Fruängen under Berg.

TORSKAS (2)

Thorskas, backstuga under Holma. Där bodde syskonen Nestor och Josefina Niklasson kallad ”Fina i Tose”.


Uddarne

Uddarne var fram till skiftesdelningen 1831 soldattorpet för Orrebergs rote. Därefter blev Skälebacken soldattorpet för Orreberg. Uddarne kom efter skiftesdelningen att tillhöra Holma. Torpet omnämns första gången 1673.

Soldaterna på Uddarne hade nummer 54 i Sotenäs kompani.

1673 hette soldaten Jon Herde och han levde mellan 1638 och 1718. Han var soldat till 1708.

Näste soldat var Anders Kjellberg från Västergötland. Han levde mellan 1689 och 1745 och var soldat fram till sin död.

1747 kom näste soldat, Johannes Kjellberg. Han levde mellan 1747 och 1772 och var även han soldat fram till sin död.

Näste soldat på Uddarne blev dragon Nils Wästerberg. Hans hustru hette Börta Christensdotter. De hade flera barn bland annat Olof som blev bonde på Bottnelycke och dottern Börta som gifte sig med Mårten Jacobsson på Uddarne. Börta och Mårten hade två söner: Jacob (född 1784) och Börje (född 1792).

1772 hette soldaten på Uddarne Carl Lindgren från Skaraborg. 1778–1811 hette soldaten Anders Djerf. 1811–1812 hette soldaten Jonas Wäck. 1813–1832 var Olof Söder soldat. Han var född 1781. Han efterträddes på torpet av en ny Olof Söder (född 1806). Han bodde där med sin familj till 1841. Då var inte Uddarne soldattorpet längre utan de som bodde på torpet var torpare. 1831 bodde Jacob Mårtensson och hans familj där. Jacob var son till Mårten Jacobsson och han var gift med Ingrid Eriksdotter (född 1780). De hade fyra barn: Johannes (född 1810), Börje (född 1816), Elias (född 1821) och Anna Brita (född 1825).

1850 stod Börje Jacobsson för torpet. Hans hustru var Carolina Birgersdotter och de hade barnen Beata Elisabet (född 1848), Amalia Justina (född 1851) och sonen Elias (född 1855). På torpet bodde även Börjes bror Elias och fadern Jacob samt Carolinas mor Christina Svensdotter och Carolinas syskon Otto, Niklas och Beata Sofia där. Under en tid bodde även Börjes bror Johannes samt dennes son Martin Anton där.

Efter 1864 bodde familjen Cavallius Johansson från Hedum inhysta på torpet.

Det är oklart om Uddarne har varit ett torp och en backstuga för det framgår inte av kyrkböckerna. Men det finns uppgifter om en annan bostad med följande historik:

1835–1844 bodde änkan Olena Olsdotter, sonen Olaus Christiansson och dottern Cajsa Christiansdotter samt avskedade soldaten Olof Söder med hustrun Britta Börjesdotter och dottern Carolina (född 1812) som kallades ”Söder-Carolina”.

1850–1859 bodde änkan efter Christian Hansson fortfarande kvar tillsammans med dottern Cajsa och hennes man Hans Jacob Johansson från Trappen. samt deras dotter Josefina Amalia (född 1854).

1900 finns Christians son Olaus (född 1827) på torpet tillsammans med hans hustru Maja Greta Mathiasdotter (född 1835) samt sjömannen Svante Rickard Olsson (född 1865).


AMERIKA (2)

Amerika, I det lilla huset längst bort bodde Martin Johansson med sin familj innan han byggde huset på Fridhem. I det större huset bodde skräddaren Carl Oskar Johansson med hustru och nio barn. I det lilla huset längst fram bodde Charlotta Samuelsson.

Rosenlund (Amerika)

Rosenlund var en undantagsstuga tillhörande gården Holma. 1818 bodde där änkan Anna Gunnarsson (född 1775) och hennes döttrar Anna Maja (född 1802) och Olena (född 1809).

Anna flyttade till Östebo och dottern Anna Maja som nu var änka bodde i stugan med sin dotter Anna Andersdotter (född 1831).

Runt sekelskiftet 1900 bodde änklingen Andreas Olsson i stugan med sin dotter Mariana (född 1845). Charlotta Samuelsdotter Alexandersson (född 1847) samt hennes dotter Hulda Alexandersdotter och sonen Johan Alexandersson bodde senare i stugan. Charlotta var även mor till Selma Olsson i Holma. Torpet kallas även Amerika.


Loviselund

Loviselund var en stuga byggd 1882 av smeden Niklas Holmgren. Han byggde först en smedja på platsen och sedan bostadshuset. Han bodde där till 1885 då han och familjen flyttade till Nyholm.


Affären på Holma.

Platsen där det gamla affärshuset ligger hette i äldre tider för Bräcke under Holma och där fanns en affär redan på 1840-talet.

Handlarna var i tur och ordning Carl Samuelsson, Carl Olsson, Johan Fagerberg, Frans Andersson i Holma, Oscar Lundin och Emil Olsson.

1873 kom handlaren Anders Johan från Kville. Han kallades allmänt Andersson i Holma.

Affären på Holma

Affären på Holma

På 1920-talet hette handlaren Gustaf Johansson. Hans bror Erik Johansson övertog affären efter honom och han byggde den nuvarande affärsbyggnaden 1933. Erik var från Östeby och han var gift med Frida. De hade tre barn Holger, Inger och Bengt.

Valter Hansson från Bro, gift med Alice Olsson i Medbo, arbetade som bodbiträde under många år och när Erik lämnade affären tog Valter över verksamheten. Valter hade två söner som båda arbetade i affären och när Valter lämnade affären var det yngste sonen Stig som tog över. Han drev affären till 1987 då affären lades ner.ä

Valter Hansson

Valter Hansson

Willy Walfridsson har i en tidningsartikel beskrivit affärer och bodar i trakten. Det mesta av vad man behövde för det dagliga livet producerades hemma på gårdarna och i det egna hushållet, men det var ändå en del som behövde inköpas såsom kaffe, socker, sirap, salt, sill, jäst, tobak och snus och då gick man till boden för att handla. I Walfridssons böcker är Boden en central plats i bygden.

Torpar- och bondhustrurna hade med sig ägg, smör och ost som bytesvaror. Priserna varierade och handlaren hänvisade till de priser som gällde i Göteborg. Men ibland hände det att man behövde andra varor än de som fanns i Boden. Då gick man till affären och det var till Emma i Östeby. Emma var välkänd som hederligheten själv och kunderna som kom lite längre ifrån blev bjudna på kaffe och ibland till och med ett glas vin. Andra affärer var Hanssons i Svarteborg och Sjöbergs i Strandräng. På Täcklebo i Bottna fanns en annan bod, Karl Martinssons.


Poststationen i Berfendal 

Posten i Berfendal inrättades den 1 oktober 1880. I postortslexikonet från 1883 framgår att poststationen i Berfendal var av klass III, dvs den lägsta.

Här kan vara på sin plats att försöka reda ut stavningen. Stavningen var Berfendal ända till nystavningsreformen kom 1906 då det började stavas Bärfendal.

Den förste poststationsföreståndaren var folkskolläraren Carl Fredrik Holmqvist. Förutom sin lärarlön fick han som ersättning av postverket 150 kronor om året. För de pengarna skulle han dessutom hålla lokal för posten. Postverkets kostnader för postlokalen finansierades av frimärksförsäljningen.

När Holmqvist slutade som lärare 1906 upphörde även han poststationsföreståndartjänst.

Handlanden Andersson i Holma antogs till stationsföreståndare och nu hade ersättningen ökat till 300 kronor om året. 1918 blev Anderssons son Birger poststationsföreståndare och han förblev så i 25 år.

1943–1946 var det Birgers son Folke som förestod posten och från 1946 Birgers andre son Oddmar Andersson. Oddmar var poststationsföreståndare och senare även lantbrevbärare från 1946 till 1967 då posten i Berfendal lades ner. Oddmar fortsatte då som lantbrevbärare med utgångspunkt från Dingle fram till sin pensionering 1988.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s