Hästhagen

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Hästhagen består av två gårdar och fem torp.

Namnet Hästhagen kommer troligen från Häst.


ÄGARE

Hästhagen har tydligen en gång varit en enda gård som ägdes 1741 av Erich Erichsson. Omkring 1775 ägdes gården av Erichs son Nils Erichson, gift med Kirsten Erichsdotter. De hade tre barn: Engelbert (född 1755), Anders (född 1758) samt Fina (född 1768 och gift med Hans Andersson i Åhs, Svarteborg).

Någon gång omkring 1800 har gården delats mellan bröderna Anders och Engelbert.


Gård 1:

1/4 mantal ägdes av Anders Nilsson, gift med Laurina Petersdotter (född 1783 och dotter till Peter Ingelsson i Hedum). De hade dottern Christina (född 1806) som sedermera gifte sig till Fjäll i Bro. Efter Laurinas död gifte Anders om sig med Olena Pehrsdotter (född 1785) som var syster till Engelberts hustru Elsa från Hedum. Anders och Olena fick en dotter, Britta Lisa (född 1812) och det blev hon som tillsammans med sin man Joseph Christiansson skulle ta över gården.

Den andra gårdsdelen ägdes av Joseph Christiansson (född 1807) från Stranderäng i Bro och hans hustru Britta Lisa Andersdotter, dotter till förre ägaren. De fick sju barn: äldste sonen Edvard Anton (född 1833 och gifte sig med Johanna Fredriksdotter i Rambergskog och flyttade dit), Johan Claes (född 1835 och blev bonde på Hästhagen), Ulrika Charlotta (född 1839 och gifte sig med handlanden Emil Olsson från Tossene och senare bosatta på Prestebacke i Askum), Martin Julius (född 1842 och blev bonde på Hästhagen), Anders Ferdinand (född 1846 och flyttade till Chicago), Olena Justina (född 1857 och flyttade till Göteborg), Paulina (född 1857 , gifte sig med folkskolläraren Holmqvist i Berfendal).l

Under 1870-talet övertog bröderna Claes och Martin Christensson sina föräldrars gård och 1875 köpte Martin även den gård som tillhört Herman Börjesson. Bröderna brukade gårdarna tillsammans fram till 1883 då de valde att äga var sin gårdsdel. Bostadshusen, som är nästan identiskt lika, lär vara byggda på 1830-talet. Troligen är det hus som hörde till Martins gård byggt tidigare men har byggts om vid denna tid.

Claes Christensson var gift med Justina Charlotta Lundin (född 1842) från Åby i Tossene. De hade barnen Gerda, Axel (född 1878, som sedan övertog gården), Anna (född 1882) och Maria Lagerta (född 1887).

1908 övertog Axel Christensson gården efter sin far Claes. Axel var gift med Olga Andersson från Kville. De hade fyra barn: Astrid (född 1907, gift med Johan Kristiansson från Rom i Svarteborg), Erling (född 1909, gift med Ingegerd Bergelin, lanthushållslärare i Dingle), Beatrice (född 1912) samt Karl-Axel (född 1915).

Erling Christensson övertog gården efter sin far Axel och brukade den till början av 1950-talet då han sålde gården till Börje Börjesson i Orreberg och hans fru Ulla som var lärare i Berfendal.

Börje och Ulla ägde gården fram till 1975 då de sålde gården och flyttade till Skåne.

Hästhagen

Hästhagen


Gård 2:

1/4 mantal ägdes av Engelbert Nilsson, gift med Elsa Pehrsdotter (född 1772 och dotter till Pehr Larsson i Hedum). De hade tre barn: Nils (född 1799) som senare övertog gården, dottern Christina (född 1795 och flyttade till Brattön i Bro) samt Börje (född 1802) som sen gifte sig med Anna Christina Nilsdotter från Orreberg och blev ägare till gården och gästgiveriet på Orreberg.

1835 ägdes 1/4 mantal av Engelbert Nilssons son Nils Engelbrektsson. Hans hustru hette Christina Hansdotter (född 1804). De hade fyra barn: Elsa Beata (född 1825), Edvard Severin (född 1827), Carl Fredrik (född 1830), Amalia Lovisa (född 1833). I november 1835 dog Christina och något år senare gifte Nils om sig med Johanna Andersdotter (född 1813) från Myrtorp. De hade fem barn: Clas (född 1837 och gifte sig med Anna Catarina Eliasdotter från Eldsbacken), Alberta (född 1842), Engelbrekt Anton (född 1844), Mathias Julius (född 1847), Börje Oscar (född 1849 och gifte sig med Mathilda Hansdotter i Gategård).

Efter Nils Engelbrektssons död ägdes hans gårdsdel en tid av arvingarna och därefter 1865 av Herman Börjesson (född 1832) från Orreberg. Hans hustru hette Johanna Mathiasdotter (född 1834) från Bastekärr i Kville. De hade sonen August (född 1867).

1875 köptes gården av Martin Christensson. Läs mer ovan. Martin Christensson gifte sig 1876 med Amalia Johannisdotter från Gategård, De hade fyra barn: Alexius (född 1881,”emigrerade till Amerika), tvillingarna Anders och Johan (födda 1883) samt dottern Ingrid (född 1888). Amalia dog 1889 och 1993 gifte Martin om sig med lärarinnan Ottilia Hansdotter från Loftsby. De fick 1894 sonen Josef som sedan blev ägare till gården.

Josef Christensson övertog 1939 gården efter sin far Martin. Josef var gift med Nelly Hedén (född 1903)från Hedum. Nelly och Josef ägde gården tills de dog, Josef 1974 och Nelly 1975. Hon fick en stroke 1971 och blev förlamad och miste talförmågan. Därför vistades hon på sjukhemmet  i Munkedal sista åren av sitt liv.

1976 köpte John Johansson i Bottnelycke Josefs gård av hans dödsbo. Några år senare skedde ett ägobyte mellan gårdarna på Hästhagen så att åkermarken och skogen delades mellan Åseby, Orreberg och Bottnelycke. Bostadshusen avstyckades och såldes.

Hästhagen

Hästhagen


TORPEN

Brohagen

Var Hästhagens soldattorp. Andra namn har varit Brobacken (kan namnen på Bro-  syfta på bron över bäcken). En tid kallades torpet Danderhuset troligen efter soldaten Dander. Soldattorpet hade nummer 55 och tillhördes Sotenäs kompani.

1812 hette soldaten Magnus Udd (född 1786). Hans hustru hette Kjersti och de hade en son som hette Anders (född 1802).

Näste soldat hette Andreas Hast och han bodde på Brohagen från 1815 till 1844. Hans familj bestod av hustrun Catarina Göransdotter (född 1793), barnen Johannes (född 1818), Christina (född 1823), Anna (född 1829), samt Gustaf (född 1833). Dessutom fick man på torpet ta hand om inhyseshjon, det vill säga personer som behövde mat och husrum. Under Hasts tid på Brohagen hade man bland annat hand om änkan Cajsa Dalander från torpet Matkåven. 1844 kom en ny soldat och eftersom soldatnamnet Hast följde torpet fick den nye soldaten Edvard Svensson lägga namnet Hast till sitt efternamn. Edvard var gift med Britta Maja Amundsdotter. De hade fem barn: Martin (född 1849), Adela Carolina (född 1846), Ulrika Charlotta (född 1852), Carl Johan (född 1855), Selma (född 1859). Dessutom hade man inhysta förra soldaten Andreas Hast med familj.

1860 flyttade Edvard Hast och hans familj till Slättebacken under Medbo och han efterträddes av August Pettersson Hast. Han var född 1839 i Kville. Hustrun hette Carolina Olsdotter och barnen hette Carl Hilmer (född 1866), Oskar (född 1871), Anders (född 1873), Hulda (född 1874). Hustrun Carolina dog 1891 och därefter gifte Hast om sig med Anna Matilda Carlsdotter även hon från Kville.

1896 flyttade August Hast till Lindalen och han efterträddes av Per Ros som blev den siste soldaten på Brohagen.


Matkåven. 

På torpet Matkåven bodde 1812 en avskedad korpral som hette Eric Blanck samt hans hustru Anna Mattisdotter och deras dotter Maria (född 1795). Dessutom hade de inhysta änkan Cajsa Dalander, samt Maria Andersdotter och hennes barn Anders och Josef Johannisson från Gravarne.

1820 kom familjen Hans Erlandsson flyttande från Myrholmen till Matkåven. Hans hustru hette Helena Andersdotter och barnen Gustaf, Anna-Maria och Anna-Helena. De bodde på Matkåven till 1835 då de flyttade till Dalkasen under Keberg och torpet på Matkåven upphörde.


Lilla Änghagen

Låg inom området Änghagen i hemmanets norra del ovanför backarna. Torpet byggdes troligen omkring 1835 av Erik Eriksson från Nybygget under Åseby. Eriks familj bestod dessutom av hustrun Petronella Andersdotter (född 1814), sonen Olof (född 1837), Anna Catrina (född 1837), Anders Herman (född 1845) och Axel Leonard (född 1851). Dessutom fanns under åren flera inhysta på torpet.

Omkring 1860 övertogs torpet av Eriks son Anders Herman, hans hustru Christina Andreasdotter Brattberg från Röd samt deras barn Agnes (född 1870), Clas (född 1875), Anders (född 1878), Viktor (född 1879) och Viktoria (född 1881). Dessa var de sista invånarna på torpet.


Änghagen

Beboddes 1826 till 1869 av familjen Jacob Mathiasson (född 1791), hans hustru Cajsa Apelgren (född 1790) samt barnen Anna (född 1822), Anders (född 1823), Carolina (född 1824), Olle (född 1831) och Otto (född 1833). Hustrun Cajsa dog 1840 och Jacob gifte om sig med Catrin Carlsdotter (född 1809). De fick sonen Carl (född 1842), dottern Inger Helena (född 1844) och Juliana (född 1850). Torpet upphörde 1869.

Intaget var en backstuga inom området Änghagen. Första gången som Intaget nämns är 1825 då en soldat vid namn Mathias Svärd och hans hustru Johanna Backman bodde där. 1831 till 1836 beboddes stugan av Nils Olsson (född 1794), hans hustru Maria Nilsdotter och sonen Olaus (född 1832).


Kjellbergshuset.

Hörde till Orreberg före laga skiftet 1829. På torpet bodde 1812 Johan Bjugg (född 1759), hustrun Christina Wessberg och fosterdottern Elisabet Åkerman (född 1790). Den senare gifte sig 1820 med skomakaregesällen Anders Svensson (född 1788) från Uddevalla. De fick två barn: Johan Magnus (född 1821) och Christina (född 1823, men dog av slag en månad gammal). Elisabet dog i barnsäng 1824, Johan Bjugg dog 1832 och hans hustru Christina 1845. Därefter flyttade änklingen Anders Svensson till Skälebacken under Keberg och Johan Magnus Andersson till Keberg som dräng hos Jacob Olsson. Efter 1850 finns inte Kjellbergshuset upptaget i kyrkböckerna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s