Berg

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Klicka på kartan för att få upp den i större format.

Berg består av en gård och tidigare fem torp.


NAMNET

Kommer troligen av att gården ursprungligen låg på bergen vid nuvarande Gategård.


GÅRDSBILD Berg

Gården på Berg.

ÄGARE

På 1600-talet hörde Berg till Dragsmarks kloster. I och med Indelningsverkets införande under Karl XI:s tid blev Berg militärboställe tillhörigt Bohusläns regemente. Ibland omnämns det som fältskäreboställe ibland som barberarboställe.

Efter hand som Indelningsverket avvecklades drogs också de militära boställena in och i kartor och handlingar från slutet av 1800-talet kan man läsa om ”det indragna barberarbostället Berg”. Men gården ägdes fortfarande av Bohusläns regemente.

Ursprungligen låg gården Berg cirka 500 meter nordväst om Berfendals kyrka, som namnet anger på ett berg där även Gategård var beläget. Vid storskiftet 1829 fick gården utflyttningsskyldighet till sockengränsen i norr mot Svarteborg. Det är samma plats där gården är belägen idag.

Berg har varit fältskäreboställe tillhörigt Bohusläns regemente fram till 1910 då det friköptes av Carl Stenström. Ursprungligen låg gården nere vid Orreberg, men efter storskiftet 1835 fick den sin nuvarande plats. Innan gården kom under Bohusläns regemente tillhörde den Dragsmark kloster.

Eftersom gården ägdes av Bohusläns regemente var det arrendatorer som brukade gården. För att ha kontroll över gårdarna företogs syn på alla militära boställen vart tredje år.

1812–1817: John Hansson. Under de här åren brukades Berg av John Hansson (född 1756) från Bärby i Svarteborg. Han var gift med Catarina Hansdotter (född 1759). De hade tre barn: Hans (född 1791 men dog redan 1815), Lisa (född 1796) samt Helena (född 1806). Familjen flyttade till Svarteborg 1817.

1817–omkring 1850: Jacob Hansson. John Hansson efterträddes av Jacob Hansson (född 1784), troligen från Kville. Jacob var gift med Johanna Clasdotter (född 1794), dotter till pistolsmeden Johan Classon i Backa i Svarteborg. De hade åtta barn: Hans Johan (född 1816), Nikolaus (född 1819), Olaus (född 1822), Anna Maria (född 1825), Johannes (född 1828), Gustaf (född 1831), Brita Kristina (född 1833) samt Carolina (född 1838).

Ca 1850–1870: Johannes Jacobsson. 1850 övertog Johannes Jacobsson, son till Jacob, arrendet på Berg. Johannes var gift med Lovisa Eliasdotter från Granhogen under Hedum. Johannes och Lovisa fick sex barn: Carl Oskar (född 1860 och blev skräddare och bodde på Håveröd), Josefina Amalia (född 1857), Selma Paulina (född 1861), Olena Vilhelmina (född 1863), Johan Edvin (född 1866) och Emilia Charlotta (född 1866).

1870–1898: Carl Alexandersson Berglund. 1870 kom en ny arrendator: Carl Alexandersson Berglund från Kville och hans hustru Anna Maja Eliasdotter från Vassändan i Svarteborg. De hade sju barn: Nestor (född 1871), Carl Ernst (född 1875), Gerda (född 1878), Elna (född 1880), Viktor (född 1884), Anders (född 1889) samt Helga (född 1893). De brukade gården till 1898 då de flyttade till Bro.

1898–1911: August Johansson. 1898 övertogs arrendet av August Johansson från Stumperöd som brukade gården till 1911 då Carl Stenström blev ny ägare till gården.

1909–1914: Familjen Stenström. Gården friköptes tydligen den 26 juli 1909 då det hölls auktion hos Konungens befallningshavare på Landskontoret i Göteborg. Det var Herman Julius Stenström som friköpte gården men hans son Carl Stenström brukade den fram till 1914.

”Den 4 mars 1911 hölls auktion på Berg efter August Johansson som då avträdde arrendet. Auktionsförrättare var A. J Andersson. Korna såldes för mellan 130 och 160 kronor. Dragoxarna köptes av Millingen som var kreaturshandlare för 480 kronor. Tjuren köpte Slaktaren Nyström i Hunnebostrand för 167 kronor. Fåren gick för 17 –35 kronor. Ladugården köptes av Carl Stenström för 155 kronor.”

TJUREN PÅ BERG

Tjuren på Berg som såldes på auktionen till Slaktaren Nyström i Hunnebostrand.

Carl Stenström och hans hustru Anna Ingeborg Johansson hade gården till 1914. Den såldes då till Karl Torin Kristensson från Fåglekärr i Kville och hans hustru Hanna Karlsson från Österöd i Svarteborg. 1935 köpte Otto Mikael Karlsson från Svarteborg gården. Otto var gift med Sigrid Eliasson från Folkesberg i Svarteborg.

1950–1962: Göran Karlsson. 1950 övertog deras son Göran gården och han brukade den fram till 1962. Göran var gift med Aina. I familjen fanns barnen Berit, Bert (smeden Volund) och Margareta.

1962-1963: Johan Blad. Under de här åren ägdes Berg av Johan Blad från Solbräcke i Kville.

1963–1983: Eric och Valborg Augustsson. Efter 1963 köptes gården av Eric och Valborg Augustsson som tidigare bott på Dalkasen under Berg.

1983: Linnea och Karl-Åke Rosén. 1983 övertar dottern Linnea, gift med Karl-Åke Rosén, gården och de är de nuvarande ägarna.


TORPEN

Dammviken

Torpet som är beläget vid Eldsbacken har före storskiftet tillhört Berg. Det omnämns första gången 1831 efter storskiftet. Torparen då hette Erik Eriksson (född 1807) och hans hustru  Anna Johansdotter. På torpet bodde också den avskedade soldaten Olof Vång och hans familj bestående av hustrun Anna Maria och barnen Christian (född 1817), Mathias (född 1825), Anders (född 1829), Helena (född 1839) och Johannes (född 1837). Efter Olof Vångs död övertog sonen Mathias torpet. Han var gift med Johanna Andersdotter (född 1834) och de hade en son Olof Alfred (född 1860). De hyste hos sig Mathias syskon Christian och Helena.

1870 kom en ny torpare till Dammviken: Karl Johan Eliasson från Granhogen under Hedum. Hans familj var hustrun Olena Olausdotter samt barnen Amalia Ulrika (född 1873) och Maria Elisabet (född 1876).


Dalkasen

Torpet är byggt i början av 1830-talet. Den förste torparen hette Anders Andersson. Hans hustru hette Beata Svensdotter och kom ifrån Östebo Nordgård. De hade tidigare bott på torpet Fruängen under Orreberg. De hade tre söner: Alexander, August och Carl. Efter Anders död flyttade Beata och barnen till Östebo.

Ny torpare blev Fredrik Svennungsson. han var gift med Christina Christensdotter. De hade fyra barn: Alexander (född 1835), Carolina Charlotta (född 1839), Johan August (född 1842) och Justina Amalia (född 1851). Hustrun Christina dog 1870 och därefter gifte Fredrik om sig med Britta Christina Olausdotter från Svarteborg. Fredriks dotter Carolina Charlotta var gift med skolläraren Rasch men efter hands död flyttade hon och sönerna Johan Fredrik och Carl Viktor tillbaka till hemmet på Dalkasen. Fredrik dog 1889. Året därpå gifte sig dottersonen Johan Rasch med Hedda Johansdotter från Hedum och de blev torpare på Dalkasen. De hade sex barn: Carl (född 1890), Axel (född 1893), John (född 1895), Maria (född 1898) och Ture och Elsa.


Dalgiljan

Torpet finns upptaget första gången i 1844–1869 års husförhörslängd. Det innehades då av avskedade soldaten Andreas Hast från Brohagen och hans hustru Catarina Göransdotter. De fick tre barn: Christina (född 1823), Anna-Elisabet (född 1829) och Gustaf (född 1833). Andreas Hast bodde kvar på torpet till sin död 1862.


Fruängen

Torpet skiftades från Orreberg till Berg i samband med storskiftet 1831–1835. 1844 boboddes torpet av soldaten Olle Kall. Han var gift med Beata Andersdotter. De hade sju barn: Carl-Johan (född 1835), Johanna Elisabet (född 1838), Augusta (född 1840), Juliana (född 1843), Johan Edvard (född 1845), Clas Martin (född 1849) och Axel (född 1853). Omkring 1860 kom Niklas Skog till Fruängen. Han var från Storängen under Kapperöd och hette från början Niclas Olofsson. Han bodde på Fruängen med sina föräldrar fd båtsmannen Olof Olsson och Anna-Catrina Mathiasdotter samt bröderna Johannes och Mathias. 1871 flyttade familjen till Kapperöd eftersom Niclas då blev arrendator där.

Ny torpare på Fruängen blev Nikolaus Jacobsson (född 1819). Hans hustru hette Inger Helena Berggren (född 1830) och de hade tre barn: Johan Oskar (född 1864), Nestor Julius (född 1868) och Lovisa Josefina (född 1857). De sistnämnda var Nestor och Fina i Tose.


Rygghagen

Torpet har troligen endast funnits mellan 1818 och 1831. Det beboddes då av avskedade soldaten Anders Fält och hans hustru Elisabet Svensdotter. De hade också inhyst hos sig änkan Marta Persdotter från Pellehagen. Mellan 1830 och 1831 beboddes torpet av Niclas Andersson och hans familj, hustrun Johanna Andersdotter och barnen Anders (född 1824) och Johannes (född 1826). Familjen kom från Östebo Änghage.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s